Demokratin och du

Folkbildningen växte fram tillsammans med folkrörelserna och bidrog till att demokratisera Sverige. I studiecirklar och folkhögskolor har människor fått möjlighet att lära tillsammans, pröva argument och göra sina röster hörda. Men vilken roll spelar dessa mötesplatser i dagens demokrati?

I det här avsnittet samtalar vi om folkbildningens betydelse för gemensam kunskap, delaktighet och möten mellan människor som tycker olika. Hur påverkas verksamheten av ansträngda ekonomiska villkor och tuffare krav på mätbara resultat? Hur kan folkbildningens frihet förenas med insyn och kontroll av offentliga medel? Och vad behövs för att folkbildningen ska vara en demokratisk kraft också i framtiden?

Medverkar gör Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Christer Nylander, omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet, Felicia Hedström, rektor för Jakobsbergs folkhögskola, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och förbundsordförande för Folkuniversitetet.

Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia och spelades in vid Bokmässan i Göteborg i september 2026. Arrangörer av samtalet var Folkbildningsrådet och Forum för levande historia.

• Vad i samtalet om folkbildningens historiska roll tycker du är relevant för demokratin i dag?
• Sverker Sörlin talar om att vi behöver ”veta tillsammans”. Vad tänker du att människor behöver ha gemensam kunskap om för att demokratin ska fungera?
• Var möter du människor med andra erfarenheter och åsikter än dina egna? Vad behövs för att ni ska kunna lära av varandra även när ni tycker olika?
• I samtalet diskuteras hur folkbildningens resultat ska bedömas. Vad kan mätbara resultat säga om folkbildningens betydelse för demokratin, och vad riskerar att gå förlorat med ett ensidigt fokus på det mätbara?
• Hur tycker du att statens krav på insyn och kontroll kan förenas med folkbildningens frihet att bestämma över sin verksamhet?
• Vilka lärdomar från folkbildningens sätt att arbeta med demokrati och delaktighet skulle kunna vara användbara i din egen verksamhet eller i andra sammanhang där du deltar?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en demokrati har barn och unga egna rättigheter. De ska skyddas mot diskriminering och kränkningar, få komma till tals i frågor som berör dem och få sina rättigheter respekterade också när samhället ingriper. Men hur ser det ut när rättigheterna möter verkligheten?

I skolan handlar det bland annat om hur väl barn och unga skyddas från diskriminering och utsatthet. Samtidigt beskrivs barn och unga allt oftare som problem som samhället behöver hantera. Vad händer då med rättighetsperspektivet? Och hur ser vi till att mänskliga rättigheter inte trängs undan när politiken försöker lösa svåra samhällsproblem?

I det här avsnittet samtalar vi om barns och ungas rättigheter – och om vad respekten för dem säger om demokratin och rättsstaten.

Gäster är Fredrik Malmberg, generaldirektör vid Institutet för mänskliga rättigheter, Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman, och Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia.

Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Vilka utmaningar i förhållande till barns och ungas rättigheter tycker du är särskilt allvarliga i dagens Sverige?
• Vad tror du är det viktigaste att göra för att barns och ungas rättigheter ska stärkas i Sverige?
• Vad tänker du händer med barns och ungas förtroende för samhället om de upplever att deras rättigheter inte respekteras?
• Känner du igen beskrivningen av en förändrad syn på barn och unga?
• Har du sett exempel på reformer som är tänkta att lösa samhällsproblem, men som du tycker kan begränsa barns och ungas rättigheter?
• Vilket ansvar har vuxna att lyssna på barns och ungas erfarenheter?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en demokrati behöver människor kunna lita på att staten fungerar som det är tänkt. Politiska beslut ska genomföras, offentliga resurser användas ansvarsfullt och reformer följas upp för att se om de får de effekter som var avsedda. Därför spelar oberoende granskning en viktig roll i ett demokratiskt samhälle.

Hur vet vi om myndigheter når sina mål? Vad händer om viktiga brister inte upptäcks eller åtgärdas? Och vilken betydelse har oberoende institutioner för att demokratin ska fungera långsiktigt? I det här avsnittet samtalar vi om Riksrevisionens roll i demokratin och varför insyn, uppföljning och ansvarsutkrävande är viktigt för tilliten till det offentliga.

Gäst är Christina Gellerbrant Hagberg, riksrevisor vid Riksrevisionen. Samtalet leds av Bodil Sundén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Varför är oberoende granskning viktig i en demokrati?
• Hur vet vi att politiska beslut faktiskt får de effekter som var tänkta?
• Märker du av krav på uppföljning eller kontroll av offentlig verksamhet?
• Vad krävs för att granskning ska bidra till lärande och förbättring – inte bara kontroll?
• Vad händer med tilliten till offentlig sektor om människor upplever att offentligfinansierade verksamheter inte följs upp tillräckligt?
• Finns det någon risk att offentligfinansierad verksamhet följs upp för mycket, exempelvis att det tar för mycket resurser att administrera och rapportera?
• Vilken betydelse har transparens och insyn för människors förtroende för myndigheter och demokratiska institutioner?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många upplever att världen blivit mer osäker. Krig, klimatförändringar, ekonomisk oro, teknikutveckling och snabba samhällsförändringar påverkar både människors vardag och syn på framtiden. Samtidigt försvagas demokratin i flera delar av världen och auktoritära krafter stärks.

I det här avsnittet samtalar vi om hur osäkerhet påverkar demokratin. Vad händer när människor upplever minskad kontroll och framtidstro? Hur hänger demokrati samman med trygghet, jämlikhet och sociala villkor? Och vad krävs för att människor ska kunna känna hopp, delaktighet och ansvar i ett samhälle präglat av stora förändringar? Samtalet kretsar kring hur demokrati formas i relation till framtidstro, jämlikhet och människors möjligheter att påverka samhällets utveckling.

Gäst är Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Näsström forskar om demokrati, osäkerhet och den sociala frågan. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra:

• Hur märker du av osäkerhet och snabba samhällsförändringar i samhället, ditt arbete eller ditt liv?
• Vad händer med demokratin när människor upplever att de tappar kontroll över sina liv eller framtiden?
• Sofia Näsström beskriver osäkerhet som både ett demokratiskt problem och en möjlighet till förändring. Vad tänker du om det?
• Hur hänger trygghet, jämlikhet och tillit ihop med människors vilja och möjligheter att delta i demokratin?
• Vilken betydelse har framtidstro och hopp för ett demokratiskt samhälle?
• Vad kan stärka människors känsla av framtidstro, delaktighet och ansvar i en tid präglad av oro och stora förändringar?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fria och granskande medier är en grundläggande del av demokratin. Genom journalistiken kan makten granskas, missförhållanden synliggöras och medborgare få insyn i hur offentlig verksamhet fungerar. Samtidigt förändras villkoren för journalistiken. Det handlar om hat och hot mot journalister, ett offentligt samtal som blivit hårdare, minskade resurser och svårigheter för journalister att få tillgång till information.

I det här avsnittet samtalar vi om journalistikens roll i demokratin och vad som står på spel när öppenhet och insyn utmanas. Vad händer med demokratin när granskning försvåras? Hur påverkas det offentliga samtalet av hot, misstro och polarisering? Och vad krävs för att värna ett öppet samhälle där makt kan granskas och ansvar utkrävas?

Gäst är Ulrika Hyllert, ordförande för Svenska Journalistförbundet. Samtalet leds av Bodil Sundén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnitten med andra

• Varför är fria och granskande medier viktiga i en demokrati?

• Hur påverkas demokratin om det blir svårare att få insyn i beslut och processer i offentlig sektor?

• Märker du av ett hårdare samtalsklimat eller minskat förtroende för medier i samhället?

• Vad händer med samhället om vissa frågor eller perspektiv riskerar att tystna på grund av hot och hat?

• Hur kan offentlig sektor bidra till öppenhet och tillit?

• Vad krävs för att människor ska ha tillgång till trovärdig information och granskande journalistik?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I klassrummet möts elever med olika erfarenheter, värderingar och perspektiv. Därför är det också en plats där samhällsfrågor som väcker starka känslor förr eller senare gör sig påminda. Frågor om identitet, religion, migration, demokrati och mänskliga rättigheter kan skapa engagemang, men också osäkerhet, konflikter och motsättningar.

Hur skapar man utrymme för öppna samtal utan att någon far illa? Vad krävs för att elever ska våga uttrycka sina tankar, samtidigt som samtalet hålls respektfullt och inom skolans demokratiska ramar? Och vilken roll spelar läraren när åsikter kommer i konflikt och känslorna tar över?

I det här avsnittet samtalar vi om hur skolan kan hantera kontroversiella frågor och varför de svåra samtalen är en viktig del av demokratiuppdraget. Samtalet kretsar kring relationer, ledarskap, gränssättning och betydelsen av att skapa klassrum där elever både får tänka fritt och utmanas att lyssna på andra perspektiv.

Medverkar gör Karin Flensner, forskare och universitetslektor vid Högskolan Väst med inriktning mot kontroversiella frågor i utbildning, Livia Malmborg Nygaard, utvecklingssekreterare vid Pedagogisk inspiration i Malmö och lärare med erfarenhet av att undervisa i bland annat freds- och konfliktvetenskap, samt Karin Årman, projektledare vid Forum för levande historia och forskare med fokus på hur kontroversiella frågor hanteras i skolans vardag.

Leder samtalet gör Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.

Diskussionsfrågor

• Vilka frågor upplever du är svårast att samtala om i din egen verksamhet, och vad är det som gör dem känsliga?
• Vilken är din erfarenhet av att åstadkomma lyckade samtal kring kontroversiella frågor?
• När du fört samtal om svåra frågor som har blivit mindre lyckade, vad har det berott på?
• Hur skapar man ett samtalsklimat där människor både vågar uttrycka sina åsikter och lyssna på andras?
• Var går gränsen mellan att utmana idéer och att skydda människor från kränkningar eller angrepp?
• Vilken betydelse har ledarskap, tydliga ramar och relationer för att svåra samtal ska fungera över tid?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Offentlig förvaltning spelar en viktig roll i demokratin. Myndigheter och tjänstepersoner tar fram kunskap, bereder beslut och upprätthåller principer som saklighet, rättssäkerhet och öppenhet. Samtidigt har styrningen av offentlig sektor förändrats de senaste decennierna. Krav på effektivitet, resultatstyrning och snabba processer påverkar villkoren för tjänstepersoners arbete.

I det här avsnittet samtalar vi om förvaltningens roll i demokratin. Vad händer om tjänstepersoner upplever att det blivit svårare att föra fram risker, konsekvenser och kunskap till politiken? Hur påverkas kvaliteten i lagar och beslut om processer och rättssäkerhet sätts under press? Och vad krävs för att offentliga institutioner ska kunna värna integritet, professionalism och långsiktighet även i pressade tider?

Gäst är Göran Sundström, professor i statsvetenskap och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Sundström forskar om offentlig förvaltning, styrning och tjänstemannaroller och har bland annat varit med och skrivit boken Demokrati & Byråkrati. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Vilken betydelse har tjänstepersoners professionella omdöme för demokratin?
• Märker du av krav på snabbhet i offentlig verksamhet?
• Hur kan offentlig sektor skapa utrymme för både effektivitet och rättssäkra processer?
• Vad händer med demokratin om det blir svårare för tjänstepersoner att lyfta risker, kritik eller konsekvenser till politiken?
• Göran Sundström beskriver en risk för att förvaltningen “tystnar”. Vad tänker du om det?
• Vad krävs för att offentliga institutioner även långsiktigt ska kunna värna saklighet, integritet och tillit?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitaliseringen förändrar hur människor möts, organiserar sig och tar del av information. Den skapar nya möjligheter för demokratiskt deltagande, men också nya utmaningar. Desinformation, näthat, propaganda och globala teknikplattformar påverkar i dag villkoren för det demokratiska samtalet.

I det här avsnittet samtalar vi om hur digitaliseringen påverkar demokratin. Hur påverkas samhällstilliten när det blir svårare att avgöra vad som är sant? Och vad krävs för att stärka motståndskraft, delaktighet och demokratiska samtal i en tid av snabba informationsflöden?

Gäst är Carl Heath, senior forskare vid RISE med fokus på digital resiliens, demokrati och desinformation. Han har tidigare varit utredare för satsningen Demokratin i en digital tid, med fokus på medie- och informationskunnighet och hur samhället kan stärka motståndskraften mot desinformation, propaganda, hot och hat Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Hur påverkar dagens digitala informationsflöden dina möjligheter att orientera dig i samhällsutvecklingen och avgöra vad som är trovärdigt?
• Vad händer med demokratin när stora delar av det offentliga samtalet sker på kommersiella plattformar?
• Märker du av polarisering, desinformation eller ett hårdare samtalsklimat i digitala miljöer?
• Vilka risker och möjligheter ser du med AI och digital teknik för demokratins framtid?
• Vad krävs för att människor ska kunna delta i demokratiska samtal även i en alltmer digital och fragmenterad offentlighet?
• Vilket ansvar har offentlig sektor, medier, civilsamhälle och individer för att stärka motståndskraften mot manipulation och desinformation?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är det som får ett samhälle att hålla samman? I en tid med ökad polarisering, växande klyftor, förändrade medielandskap och återkommande kriser blir den frågan allt viktigare. Vad behöver finnas på plats för att demokratin ska fungera – även när samhället sätts på prov?

I det här avsnittet samtalar vi om betydelsen av tillit, kunskap och starka institutioner. Vad händer när människor tar del av olika verklighetsbilder och förtroendet för samhällsinstitutioner utmanas? Hur påverkas demokratin när kunskap ifrågasätts? Och vad krävs för att människor ska kunna ta gemensamt ansvar i ett samhälle som präglas av mångfald och snabba förändringar?

Gäst är Anders Ekström, författare och professor i idéhistoria vid Uppsala universitet. I sin forskning har han länge intresserat sig för frågor om kunskap, demokrati och hur samhällen håller samman i tider av förändring. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Vad tänker du på när du hör uttrycket ”det gemensamma” i ett demokratiskt samhälle?
• Märker du att kunskap, fakta och expertis blivit mer omstridda eller polariserade i samhället?
• Varför är starka och självständiga institutioner viktiga i en demokrati?
• Anders Ekström beskriver demokrati som något som formas i vardagen och i våra gemensamma institutioner. Vad tänker du om det?
• Vilket ansvar tycker du att offentliganställda har för att värna det gemensamma och demokratins långsiktighet?
• Vad krävs för att människor ska kunna leva tillsammans och ta gemensamt ansvar i ett samhälle präglat av stora skillnader och olika erfarenheter?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När har en offentliganställd rätt, eller kanske till och med ett ansvar, att säga ifrån? Och vad händer med demokratin om människor i offentlig sektor börjar tveka, av rädsla för konsekvenserna av att höja sin röst? Yttrandefriheten är en hörnsten i demokratin, också för den som jobbar i det offentliga. Samtidigt kan den krocka med krav på opartiskhet och lojalitet. I detta avsnitt pratar vi om yttrandefrihet, meddelarfrihet och tystnadskultur.

Medverkar gör Nils Funcke, journalist och författare inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat tidigare sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, och Thomas Bull, justitiekansler med tillsynsansvar och en central roll i att värna meddelarfriheten.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer när människor slutar tänka själva – och i stället gömmer sig bakom order, rutiner och lydnad? I det här avsnittet tar vi avstamp i Hannah Arendts berömda analys av Adolf Eichmann och idén om ”den banala ondskan”, för att undersöka hur personligt ansvar kan se ut i byråkratiska system i vår tid.

Gäst är Ulrika Björk, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon forskar om Hannah Arendts politiska filosofi och har, med Arendt som utgångspunkt, undervisat i etik, folkmord och mänskliga rättigheter på Försvarshögskolan.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runt om i världen ser vi hur demokratier monteras ner och mänskliga rättigheter pressas tillbaka – ibland med lagar och demokratiska metoder som verktyg. I det här avsnittet frågar vi oss om liknande spänningar kan uppstå även i Sverige: Vad händer om politiska beslut krockar med mänskliga rättigheter? Vilket ansvar har statstjänstepersoner då – och vad kan den statliga värdegrunden ge för vägledning?

Medverkar gör Elena Namli, professor i etik vid Uppsala universitet med lång erfarenhet av att utbilda offentlig förvaltning i mänskliga rättigheter, och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och expert på demokrati och politisk teori.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokrati är inte bara institutioner, val och lagar, utan också en fråga om vad människor anser är legitimt, rättvist och möjligt. Vilken roll spelar människors värderingar för demokratins utveckling och vad händer när värderingar förändras?

I det här avsnittet fördjupar vi oss i resultaten från World Values Survey, ett globalt forskningssamarbete som i decennier har följt hur värderingar hänger ihop med samhällsutveckling, tillit och politiska system. Vi pratar om vilken roll som människors värderingar spelar för demokratiserings- och autokratiseringsprocesser och om hur Sverige står sig i dag.

Gäst är Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, forskare vid Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare för World Values Survey.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lever i en tid av ökad osäkerhet. Krig och klimatförändringar präglar vår omvärld, samtidigt som demokratin försvagas i många delar av världen. Polarisering och ojämlikhet ökar, och de mänskliga rättigheterna är under allt större press, även i demokratiska samhällen. Men hur mår demokratin och de mänskliga rättigheterna i Sverige i dag?

I detta samtal från Mänskliga rättighetsdagarna möts generaldirektörerna från Institutet för mänskliga rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia för att diskutera läget i Sverige, både styrkor och svagheter.

Medverkande:

Fredrik Malmberg, Institutet för mänskliga rättigheter

Lars Arrhenius, Diskrimineringsombudsmannen

Petra Mårselius, Forum för levande historia

Samtalet leds av Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In English (in swedish below)

Genocide. Crimes against humanity. These are legal terms – but also words that shape how we understand violence, responsibility, and justice in today’s world. Where do they come from, what do they really mean, and why do they matter for democracy right now?

In this special episode, international lawyer and author Philippe Sands traces the origins of modern international criminal law – from the aftermath of the Second World War to today’s global crises. The conversation explores how law, history, and politics intersect, and what happens when international rules are challenged by power, populism, and double standards.

Philippe Sands is Professor of International Law at University College London and has practised as counsel and advocate before numerous international courts, including the European Court of Human Rights and the International Criminal Court. He is also the author of several books on international law, including East West Street: On the Origins of Genocide and Crimes against Humanity, The Ratline: Love, Lies and Justice on the Trail of a Nazi Fugitive, and 38 Londres Street: On Impunity, Pinochet in England and a Nazi in Patagonia.

This is a special episode in English. A Swedish transcript of the conversation is available here.

Host: Anna Edman Bastos, project manager International cooperation at the Living History Forum.

På svenska

Från Nürnberg till idag: Internationell rätt som skyddar mänskliga rättigheter

Folkmord. Brott mot mänskligheten. Det är juridiska termer – men också ord som formar hur vi förstår våld, ansvar och rättvisa i dag. Varifrån kommer de, vad betyder de egentligen och varför är de viktiga för demokratin just nu?

I detta specialavsnitt ger juristen och författaren Philippe Sand oss en bild av den moderna internationella rättsordningen, med fokus på internationell straffrätt från efterkrigstiden till dagens globala kriser. Samtalet utforskar hur juridik, historia och politik korsar varandra, och vad som händer när internationella regler utmanas av populism och dubbelmoral.

Philippe Sands är professor i internationell rätt vid University College London. Han har anlitats som rådgivare och advokat vid ett flertal internationella domstolar, däribland den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Internationella brottmålsdomstolen. Han är också författare till flera böcker om internationell rätt, bland annat Vägen till Nürnberg: en berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa, Råttlinjen: kärlek, lögner och rättvisa i en nazistförbrytares spår och Londres 38: en berättelse om Augusto Pinochet, Walter Rauff och rättvisan.

Detta är ett specialavsnitt på engelska. En svensk transkription av samtalet finns här.

Värd: Anna Edman Bastos, projektledare internationell samverkan vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalister, forskare, kulturskapare, civilsamhällesföreträdare och offentliganställda skulle kunna betraktas som ett slags demokratins funktionärer. Vittnesmålen om att dessa grupper utsätts för tryck är många.

Hur ser utsattheten ut? Vilka konsekvenser får det för demokratin och vad behöver göras för att stärka skyddet för till exempel journalister, forskare och kulturskapare?

Medverkar gör: Annika Hamrud, journalist och projektledare på medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet för frågor om hat och hot som riktas mot journalister. Hanna Nordell, verksamhetschef vid Svenska PEN. John Stauffer, chefsjurist vid Civil Rights Defenders.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratiska länder presterar i stort bättre när det gäller att lösa komplexa samhällsfrågor. Men inom vilka områden presterar demokratier bättre och vad beror det på? Inom vilka områden har demokratier svårare att leverera och varför? Lyckas demokratier exempelvis bättre eller sämre med att skapa värden för samhället som: hälsa, utbildning, jämställdhet, fred och effektiva insatser mot klimatförändringar?

Martin Lundstedt är biträdande forskare och doktorand vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. I samtalet berättar han om resultat från rapporten Case for Democracy från forskningsinstitutet Varieties of Democracy (V-Dem) vid Göteborgs universitet som ger svar på frågorna.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan demokratin försvara sig mot grupper och aktörer som sprider auktoritära idéer, eller försöker använda sig av demokratins procedurer och friheter för att undergräva dem? Vilka strategier för att försvara demokratin finns, och hur framgångsrika har de varit hittills?

Sverker Gustavsson är professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hans huvudområde är författnings- och förvaltningspolitik. Han har gett ut flera böcker om demokrati, senast Demokratins självförsvar som kom 2024.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka uttryck tar sig hat, hot och trakasserier vid universitet och högskolor? Vilka utsätts, och på vilka grunder? Vad betyder det för det demokratiska samtalet inom den högre utbildningen?

David Brax är utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning. Han är disputerad i praktisk filosofi vid Lunds universitet och har mellan 2021–2024 arbetat med en undersökning rörande utsatthet för hot och hat i svensk högskolesektor.

Undersökningen, ”Utsatthet vid svenska universitet och högskolor” är den första större kartläggningen av förekomst av hat, hot och trakasserier mot forskare och lärare i Sverige.

Programledare är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia.

Transkribering och samtalsfrågor till avsnittet hittar du på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi använda historien för att förstå dagens påverkanskampanjer och dolda propaganda? Vilka strategier och metoder användes för påverkansoperationer under Sovjet-tiden och vilka likheter kan vi se med påverkanskampanjer i dag? Och vad kan vi som samhälle och individer göra för att stå emot?

Ingrid Carlberg är journalist, författare och ledamot i Svenska akademin. Hon har bland annat skrivit böcker om Raoul Wallenberg och Alfred Nobel. Det här samtalet utgår från hennes senaste bok, Marionetterna. En berättelse om världen som politisk teater.

Programledare är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kan vi lära av Förintelsens historia? Vilka historiska paralleller mellan 1900-talets början och vår samtid finns det nu när det åter igen är krig i Europa? Vad lär oss historien om att värna demokratin och motverka demokratins nedmontering? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt.

Timothy Snyder är historiker, författare och professor på Yale University i USA. Hans arbete har fått stor uppmärksamhet för hur han kopplar historiska händelser till samtida frågor, och belyser demokratiska samhällens motståndskraft och skörhet. Snyder har skrivit flera böcker, bland annat Om Tyranni: tjugo lärdomar från det tjugonde årtiondet och Om frihet.

Det här är ett specialavsnitt på engelska som spelades in live inför publik på ABF-huset i Stockholm på Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Programledare är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kritiken mot demokratin är ett återkommande inslag i demokratins idéhistoria. Vilka är de återkommande argumenten emot demokratin? Vilken nytta har vi av ett idéhistoriskt perspektiv för att förstå demokratins utmaningar i dag? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt.

Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Ett av hans forskningsintressen är pedagogikens idéhistoria, framför allt vad gäller olika bildningstraditioner. Burman är författare till boken Dissensus – Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria. I den beskriver han demokratiska strömningar i historien, men också motståndet som funnits mot demokratin.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Läs poddavsnittet som text och hitta samtalsfrågor till avsnittet på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du

Avsnittet publicerades december 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sveriges Kommuners och Regioners (SKR:s) inriktning står att ”Demokratin kan inte tas för given, att värna om den är ett ständigt pågående arbete.” En demokratiutmaning SKR arbetar aktivt med är hat, hot och våld mot förtroendevalda och tjänstepersoner i kommuner och regioner. Det är en av frågorna som diskuteras i detta avsnitt.

Anna-Lena Pogulis är projektledare för arbetet mot hot och hat mot förtroendevalda från SKR. SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner. Medlemmarna arbetar med hälso- och sjukvård, skola, kollektivtrafik, planering, byggande, forskning, äldreomsorg, socialtjänst och mycket annat.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Läs poddavsnittet som text och hitta samtalsfrågor till avsnittet på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du

Avsnittet publicerades december 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur står sig svensk demokrati i en internationell jämförelse? Vilka internationella utvecklingstrender ser vi? Vad bör vi vara uppmärksamma på i en svensk kontext? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt.

Staffan I Lindberg professor i statsvetenskap och föreståndare för V-dem. V-dem (Varianter på Demokrati) är ett forskningsinstitut vid Göteborgs universitet och den största samhällsvetenskapliga insatsen någonsin för att mäta demokrati.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Läs poddavsnittet som text och hitta samtalsfrågor till avsnittet på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du

Avsnittet publicerades december 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser nöjdheten ut med hur demokratin fungerar Sverige? Hur oroade är medborgarna för demokratin? Litar vi på varandra och på samhällets institutioner? Om det handlar detta samtal.

Henrik Ekengren Oscarsson är professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han är bland annat ordförande i SCB:s användarråd för demokratistatistik och ordförande i den svenska Demokratifonden för främjande av information, utbildning och forskning om den demokratiska rättsstaten.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Läs transkribering och hitta diskussionsfrågor till avsnittet på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokrati som styrelseskick är under hårt tryck världen över och Sverige utsätts för otillbörlig informationspåverkan från både statliga och icke-statliga aktörer. Det pågår en omfattande spridning av desinformation i landet. Vad innebär desinformation och vad är en konspirationsteori? Vilken roll spelar rasism och hbtqi-fobi i den desinformation och de konspirationsteorier som sprids? Om det handlar detta samtal.

Vi pratar med Andreas Jahrehorn Önnefors, medieforskare och projektledare för Faktajouren vid Medieinstitutet Fojo, Linnéuniversitetet.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratin utmanas av desinformation, konspirationsteorier, ifrågasättande av fakta och polarisering.

Kan bildning fungera som en motvikt för att stärka vår demokrati? Om det handlar detta samtal. Samtalet är uppdelat i två delar. Det här är del 2 av 2.

Vi pratar med filosofen Åsa Wikforss och idéhistorikern Sverker Sörlin.

Åsa Wikforss är författare och professor i filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademin. Hon har bland annat skrivit böckerna Alternativa fakta, Därför demokrati och Filosofiska klarlägganden.

Sverker Sörlin är författare och professor i miljöhistoria vid Tekniska högskolan och förbundsordförande på studieförbundet Folkuniversitetet. Han har bland annat skrivit böckerna Till bildningens försvar, Kris! Från Estonia till corona och han har medverkat i boken Demokratin som bildningsväg.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Avsnittet publicerades i juni 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratin utmanas av desinformation, konspirationsteorier, ifrågasättande av fakta och polarisering.

Kan bildning fungera som en motvikt för att stärka vår demokrati? Om det handlar detta samtal. Samtalet är uppdelat i två delar. Det här är del 1 av 2.

Vi pratar med filosofen Åsa Wikforss och idéhistorikern Sverker Sörlin.

Åsa Wikforss är författare och professor i filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademin. Hon har bland annat skrivit böckerna Alternativa fakta, Därför demokrati och Filosofiska klarlägganden.

Sverker Sörlin är författare och professor i miljöhistoria vid Tekniska högskolan och förbundsordförande på studieförbundet Folkuniversitetet. Han har bland annat skrivit böckerna Till bildningens försvar, Kris! Från Estonia till corona och han har medverkat i boken Demokratin som bildningsväg.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Avsnittet publicerades i juni 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka utmaningar för svensk demokrati ser Institutet för mänskliga rättigheter och vad kan vi göra åt dem? Om det handlar detta samtal.

Vi pratar med Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter.

Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet är Sveriges oberoende nationella institution för mänskliga rättigheter och lämnar varje år en rapport som ger en aktuell bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Rapporten innehåller bland annat ett avsnitt om hot mot demokratin och rättsstatens principer.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Avsnittet publicerades i juni 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur bidrar folkbildningen till att människor blir delaktiga i samhället och att demokratin stärks och utvecklas? Om det handlar detta samtal.

Vi pratar med Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare vid Folkbildningsrådet.

Folkbildningen, alltså landets folkhögskolor och studieförbund, ska spela en aktiv roll i det demokratiska samhällsbygget. Folkbildningsverksamhet bedrivs i landets alla kommuner och når hundratusentals människor varje år. Målet för folkbildningspolitiken är att folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag. Folkbildningsrådets uppgift är att fördela pengar till folkbildningen och utvärdera om pengarna använts rätt. Organisationen fungerar också som en kunskapsbank om folkbildning. De tar fram underlag och fakta om folkbildningen för beslutsfattare, myndigheter, internationella organ och allmänheten.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia

Avsnittet publicerades i juni 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.