Bildningspodden
NouveauUr arkivet: Miljöfrågans historia (2021)
- Épisodes
- 328
- Parution
- hebdomadaire
- Dernier épisode
- 9 Nov 2026
À propos du podcast
Underhållande och fördjupande samtal om historiska personer, företeelser och idéströmningar. Möt Sveriges främsta humanioraforskare i samtal med Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del bildningsmagasinet Anekdot.
Épisodes 328
Ur arkivet: Miljöfrågans historia (2021)
Idag samlas världsledarna i Antalya för FN:s klimattoppmöte. Men hur länge har egentligen miljön varit en politisk fråga? När började vi inse att naturen var hotad och att vi själva var en del i …
Notes de l’épisode
Idag samlas världsledarna i Antalya för FN:s klimattoppmöte. Men hur länge har egentligen miljön varit en politisk fråga? När började vi inse att naturen var hotad och att vi själva var en del i miljöförstöringen? I november 2021 gästades Bildningspodden av historikern David Larsson Heidenblad. I samtal med Magnus Bremmer tecknade han miljöfrågans historia, från efterkrigstidens pionjärer över 70-talets proteströrelser till vår tids klimatkamp. Ni får här höra hela avsnittet i repris. Gäst i studion: David Larsson Heidenblad, då docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken "Den gröna vändningen" (Nordic Academic Press, 2021). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Vinjett: Oskar Schönning.#218 Silicon Valley
Söder om San Francisco, mellan Stilla havet och Santa Cruz-bergen, ligger en långsmal dalgång. Länge var den känd för sina fruktodlingar, men under 1900-talet fylldes dalen av laboratorier …
Notes de l’épisode
Söder om San Francisco, mellan Stilla havet och Santa Cruz-bergen, ligger en långsmal dalgång. Länge var den känd för sina fruktodlingar, men under 1900-talet fylldes dalen av laboratorier, universitetsbyggnader och teknikbolag. I dag är landskapet känt över hela världen som Silicon Valley. Hur blev just denna plats centrum för världens teknikindustri? Vilken betydelse hade militären och Stanford-universitetet för dess framväxt? Och vad är egentligen sant i framtidsfabrikens egena framgångsberättelser? Bildningspodden utforskar Silicon Valley som plats, teknikcentrum och varumärke. Gäster i studion är teknikhistoriken Julia Ravanis, idéhistorikern Johan Fredrikzon och historikern David Larsson Heidenblad. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou.#217 Systrarna Brontë
År 1847 debuterade tre systrar från en avlägsen prästgård i Yorkshire med varsin roman. Med sina starka skildringar av begär, död och kvinnlig självständighet väckte "Jane Eyre", "Wuthering Heights" och "Agnes …
Notes de l’épisode
År 1847 debuterade tre systrar från en avlägsen prästgård i Yorkshire med varsin roman. Med sina starka skildringar av begär, död och kvinnlig självständighet väckte "Jane Eyre", "Wuthering Heights" och "Agnes Grey" både anstöt och fascination i sin tid. I dag hör systrarna Brontës verk till litteraturhistoriens odödliga klassiker. Men Anne, Charlotte och Emilys författarskap har också omgetts av berättelser om isolering, sjuklighet och tragiskt tidiga dödsfall. Vad är egentligen sant om systrarna Brontë? Vad var det mest banbrytande med deras litteratur? Och hur har myterna om deras liv på Haworths vindpinade hedar påverkat hur vi läser deras böcker? Bildningspodden följer systrarna Brontë från barndomens fantasivärldar till det litterära genombrottet och vidare till böckernas efterliv. Gäst i studion är BIRGITTA BERGLUND, mångårig lektor och forskare i engelsk litteratur vid Lunds universitet, specialiserad på 17- och 1800-talens kvinnliga författarskap, däribland systarna Brontë. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet och finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.#216 Astrobiologi
I tusentals år har människor funderat på om det finns liv på andra planeter. Men det är först under de senaste decennierna som frågan på allvar blivit möjlig att undersöka vetenskapligt. Astrobiologin söker …
Notes de l’épisode
I tusentals år har människor funderat på om det finns liv på andra planeter. Men det är först under de senaste decennierna som frågan på allvar blivit möjlig att undersöka vetenskapligt. Astrobiologin söker spår av liv i vårt eget solsystem, men har även upptäckt tusentals planeter runt andra stjärnor där liv också skulle kunna finnas. Vad letar vi egentligen efter när vi letar efter liv? Hur går sökandet till mer exakt och hur stor är sannolikheten att vi hittar det? Och vad menar astrobiologerna när de talar om extremofiler, jordtvillingar och biosignaturer? Bildningspodden ger sig ut i yttre rymden och tillbaka genom kulturhistorien för att förstå människans fascination inför andra livsformer. Gäster i studion är astrobiologen Sandra Siljeström, astronomen Alexis Brandeker och idéhistorikern David Dunér. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Inspelning, Lunds universitet: Martin Degrell Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Läs mer om Bildningspodden och magagsinets övriga utbud på anekdot.seUr arkivet: Rösträttens historia [2017]
På söndag får alla svenska medborgare över 18 år gå till valurnorna. Men länge var det bara en bråkdel av befolkningen som hade rösträtt. Hösten 2017, i Bildningspoddens 68:e avsnitt, diskuterade vi rösträttens …
Notes de l’épisode
På söndag får alla svenska medborgare över 18 år gå till valurnorna. Men länge var det bara en bråkdel av befolkningen som hade rösträtt. Hösten 2017, i Bildningspoddens 68:e avsnitt, diskuterade vi rösträttens historia, direkt från Riksdagshuset i Stockholm. Lagom till valet får ni nu chansen att lyssna på samtalet igen. När började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Gäster i avsnittet är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Avsnittet publicerades första gången den 14 november 2017.#215 Jeanne d'Arc
Hon har kallats allt från helgon och nationalhjälte till fanatiker och bedragare. Jeanne d'Arc (ca 1412–1431) var tonårsflickan som sade sig höra Guds röst, ledde arméer under hundraårskriget och kom att …
Notes de l’épisode
Hon har kallats allt från helgon och nationalhjälte till fanatiker och bedragare. Jeanne d'Arc (ca 1412–1431) var tonårsflickan som sade sig höra Guds röst, ledde arméer under hundraårskriget och kom att förändra Frankrikes historia. Men vad vet vi egentligen om den historiska Jeanne? Hur kommer det sig att hon blivit så mytologiserad? Och varför har så skilda rörelser – från Charles de Gaulle och den franska extremhögern till queerfeminister – gjort anspråk på hennes arv? Bildningspodden följer Jeanne d'Arcs väg från medeltida bonddotter till en av Europas mest laddade symboler. Gäster i studion är Margareta Nordquist och Sofia Lodén. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Margaretha Nordquist är medeltidshistoriker, särskilt intresserad av politisk historia och historieskrivning. Sofia Lodén är professor i franska, specialiserad på medeltidslitteratur. Båda är verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitetet och finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se.Ny säsong – ny vinjett!
Imorgon är Bildningspodden tillbaka med en ny säsong, och det mesta kommer att vara sig likt - men en sak kommer vara helt ny: Bildningspodden kommer att låta annorlunda. Från och med imorgon inleds våra …
Notes de l’épisode
Imorgon är Bildningspodden tillbaka med en ny säsong, och det mesta kommer att vara sig likt - men en sak kommer vara helt ny: Bildningspodden kommer att låta annorlunda. Från och med imorgon inleds våra avsnitt med en ny vinjett signerad Oskar Schönning, den svenske jazzkompositören som sedan tidigare tonsatt våra ljudessäer och systerpodden Bokrevyn. Här får du lyssna på den för första gången! Låten heter "Jag vet inte" och är alltså skriven av Oskar Schönning, som också spelar bas och gitarr. Trummor: Anna Lund. Saxofon och sång: Lisen Rylander Löve. Trumpet: Calle Stenman. Röst och originaltext: Annika Norlin. Producenter: Oskar Schönning och Calle Stenman.#08 Bonusavsnitt: Nolan och lyssnarfrågor
Kan Odysseus simma? Finns det vikingar i Odysséen? Och vad tycker Homeros-experterna om Christopher Nolans "The Odyssey"? I detta bonusavsnitt av "Sommar med Odysséen" diskuterar vi sommarens Odysseusfeber …
Notes de l’épisode
Kan Odysseus simma? Finns det vikingar i Odysséen? Och vad tycker Homeros-experterna om Christopher Nolans "The Odyssey"? I detta bonusavsnitt av "Sommar med Odysséen" diskuterar vi sommarens Odysseusfeber, Nolans storfilm och besvarar en mängd lyssnarfrågor. Eric Cullhed, Moa Ekbom och Malin Nauwerck samtalar med Magnus Bremmer.#07 Hämnden
I det sjunde och sista avsnittet diskuterar vi Odysseus blodiga hämnd på Penelopes friare och slavinnor. Varför är hämnden så kompromisslös? Och kan hämndspiralen brytas? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar …
Notes de l’épisode
I det sjunde och sista avsnittet diskuterar vi Odysseus blodiga hämnd på Penelopes friare och slavinnor. Varför är hämnden så kompromisslös? Och kan hämndspiralen brytas? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.#06 Hemkomsten
I det sjätte avsnittet kommer Odysseus hem, förklädd till en gammal tiggare. Steg för steg röjs hans identitet genom igenkänning och karaktärstest. Varför måste Odysseus bevisa sig när han kommer hem? Och vad …
Notes de l’épisode
I det sjätte avsnittet kommer Odysseus hem, förklädd till en gammal tiggare. Steg för steg röjs hans identitet genom igenkänning och karaktärstest. Varför måste Odysseus bevisa sig när han kommer hem? Och vad säger allt detta om berättelsens kärna? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.#05 Kirke, cyklopen och andra skrönor
I det femte avsnittet har Odysseus kommit till sjöfolket fajakerna. Under en fest får han chansen att berätta om alla sina äventyr från kriget och hemresan. Här får läsaren höra om trollkvinnan Kirke, om …
Notes de l’épisode
I det femte avsnittet har Odysseus kommit till sjöfolket fajakerna. Under en fest får han chansen att berätta om alla sina äventyr från kriget och hemresan. Här får läsaren höra om trollkvinnan Kirke, om cyklopen, sirenerna och alla andra skrönor som många associerar med Odysséen. Vad säger dessa historier om Odysseus som karaktär och inte minst som berättare? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.#04 Kalypso och odödligheten
I det fjärde avsnittet möter vi till slut Odysseus själv, fängslad hos den vackra havsnymfen Kalypso på ön Ogygia. Odysseus ställs inför ett val när Kalypso erbjuder honom odödlighet om han stannar. Varför är …
Notes de l’épisode
I det fjärde avsnittet möter vi till slut Odysseus själv, fängslad hos den vackra havsnymfen Kalypso på ön Ogygia. Odysseus ställs inför ett val när Kalypso erbjuder honom odödlighet om han stannar. Varför är detta val viktigt? Och vad säger det om Odysseus fortsatta resa? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.#03 Penelope och väven
I det tredje avsnittet möter vi Penelope, Odysseus fru, som väntar hemma på ön Ithaka. Hur har hennes väntan tolkats i litteraturhistorien? Vad är hemligheten med Penelopes berömda väv och på vilka sätt är hon …
Notes de l’épisode
I det tredje avsnittet möter vi Penelope, Odysseus fru, som väntar hemma på ön Ithaka. Hur har hennes väntan tolkats i litteraturhistorien? Vad är hemligheten med Penelopes berömda väv och på vilka sätt är hon Odysseus jämlike? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.#02 Telemachos och berättelsens början
I det andra avsnittet av ”Sommar med Odysséen” tar berättelsen sin början och vi möter Telemachos, Odysseus son. Mobbad och mordhotad av moderns friare får han ett oväntat besök av gudinnan Athena som förändrar …
Notes de l’épisode
I det andra avsnittet av ”Sommar med Odysséen” tar berättelsen sin början och vi möter Telemachos, Odysseus son. Mobbad och mordhotad av moderns friare får han ett oväntat besök av gudinnan Athena som förändrar allt. Är detta litteraturhistoriens första uppväxtskildring? Och vem blir Telemachos under berättelsens gång? I Bildningspoddens specialproducerade sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.#1 Sommar med Odysséen: Introduktion
Vad handlar Odysséen om? Vad behöver man förstå för att börja läsa den? Vet vi vem Homeros var? Och vad kan hans epos säga oss idag? I första avsnittet av ”Sommar med Odysséen” får du en introduktion till …
Notes de l’épisode
Vad handlar Odysséen om? Vad behöver man förstå för att börja läsa den? Vet vi vem Homeros var? Och vad kan hans epos säga oss idag? I första avsnittet av ”Sommar med Odysséen” får du en introduktion till verket, dess historia, form och aktualitet idag. Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie "Sommar med Odysséen! Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.Nyhet: "Sommar med Odysséen" startar 1 juli
Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie! Homeros epos Iliaden och Odysséen brukar kallas den västerländska litteraturens vagga, men de antika …
Notes de l’épisode
Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie! Homeros epos Iliaden och Odysséen brukar kallas den västerländska litteraturens vagga, men de antika äventyren är lika aktuella idag – i omskrivningar, filmatiseringar och populärkulturella referenser. Vad är det som gör att vi fortfarande läser Odysséen, nästan tre tusen år efter att den diktades? Vad handlar den om och vad kan den säga oss i vår egen tid? I "Sommar med Odysséen" guidar Magnus Bremmer och Malin Nauwerck genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska. Serien passar både den som aldrig läst och de som vill lära sig ännu mer, med eller utan boken i hand. Serien sänds i sju delar, inleds den 1 juli och publiceras veckovis ända fram till den 12 augusti.#214 Etologi
Skäms hundar? Kan hästar räkna? Och hur hittar en flyttfågel hela vägen från Stockholm till Moçambique? Etologi är läran om djurs beteende, men också ett ämne som väcker stora frågor om intelligens, instinkt …
Notes de l’épisode
Skäms hundar? Kan hästar räkna? Och hur hittar en flyttfågel hela vägen från Stockholm till Moçambique? Etologi är läran om djurs beteende, men också ett ämne som väcker stora frågor om intelligens, instinkt, känslor och medvetande. Hur uppstod etologin som vetenskap? Varför har forskare så ofta tolkat djur genom mänskliga erfarenheter och värderingar? Och vad händer om vi försöker förstå djur på deras egna villkor snarare än våra? Bildningspodden avslutar säsongen med att följa etologins historia från Darwin till dagens kognitionsforskning och vetenskapliga debatter om djurs känsloliv. Gäster i studion är etologen Johan Lind och idéhistorikern Karin Dirke. Samtalet leds av Ruhi Tyson. Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se#213 Harlemrenässansen
I början av 1920-talet blev stadsdelen Harlem i New York epicentrum för en kulturell guldålder. Med nyskapande jazz, konst och litteratur erövrade svarta amerikaner en egen identitet, självständig från …
Notes de l’épisode
I början av 1920-talet blev stadsdelen Harlem i New York epicentrum för en kulturell guldålder. Med nyskapande jazz, konst och litteratur erövrade svarta amerikaner en egen identitet, självständig från slaveriets långa skuggor och det vita Amerikas rasistiska stereotyper. Rösterna av musiker som Louis Armstrong och Billie Holiday, intellektuella som William Du Bois och författare som Langston Hughes och Zora Neale Hurston skulle höras långt utanför USA:s gränser. Vad tände gnistan till denna intellektuella och konstnärliga blomstring? Vilka är rörelsens viktigaste förgrundsfigurer och vad gick deras idéer ut på? Vilken betydelse fick konstnärerna och författarna i den pågående medborgarrättskampen? Och vad kan Harlemrenässansen lära oss idag? Litteraturvetarna Lena Ahlin och Judith Kiros gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudteknik och klippning: Lars in de Betou Producent och redaktör: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.#212 Skräp
Världen svämmar över av skräp. Det moderna konsumtionssamhället producerar avfall i en rasande takt, långt mer än vad vi kan göra oss av med. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens …
Notes de l’épisode
Världen svämmar över av skräp. Det moderna konsumtionssamhället producerar avfall i en rasande takt, långt mer än vad vi kan göra oss av med. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens alla djur. Samtidigt skyms det mesta av skräpet från människors åsyn i de priviligierade delarna av världen. Var kommer allt skräp ifrån? Hur har synen på skräp förändrats under 1900-talet? Hur uppstod slit- och släng-kulturen? Och vad är egentligen skräpocen? Bildningspodden sorterar vad vi vet om skräp med miljövetaren Bethanie Carney Almroth och litteraturvetaren Lydia Wistisen. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Klippning: Lars in de Betou Ljudproduktion, GU: Patrik Vörén. Producent: Magnus Bremmer#211 Jürgen Habermas
Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929-2026) var en av de sista stora 1900-talstänkarna. Han är känd för sina idéer om upplysning, rationalitet, demokrati och kommunikation – och fick som …
Notes de l’épisode
Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929-2026) var en av de sista stora 1900-talstänkarna. Han är känd för sina idéer om upplysning, rationalitet, demokrati och kommunikation – och fick som "public intellectual" genomslag långt utanför forskarkretsar. Hur kan vi sammanfatta Habermas tänkande och inflytande idag efter hans död? Vad menade han med begrepp som "kommunikativt handlande" och "borgerlig offentlighet"? Bildningspodden introducerar en av det senaste halvseklets mest citerade teoretiker. Gäster i studion är Eva Erman, statsvetare vid Stockholms universitet, och Mikael Carleheden, sociolog vid Köpenhamns universitet, båda specialiserade på Habermas tänkande. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsteknik och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info på anekdot.se#210 Konspirationsteorier
Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad …
Notes de l’épisode
Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning? Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redaktör: Elin Sahlin Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se#209 Søren Kierkegaard
Han har kallats existentialismens fader. Den danske 1800-talsfilosofen Søren Kierkegaard (1813–1855) skrev om såväl ångest som humor, tro som tvivel, och om den svåra konsten att leva ett sant liv. Hans …
Notes de l’épisode
Han har kallats existentialismens fader. Den danske 1800-talsfilosofen Søren Kierkegaard (1813–1855) skrev om såväl ångest som humor, tro som tvivel, och om den svåra konsten att leva ett sant liv. Hans tänkande har knappt åldrats på två sekler och kom att bli djupt inflytelserik för 1900-talets filosofi. Vad går Kierkegaards viktigaste tankar ut på? Vad var det som inspirerade Sartre, Beauvoir och andra existentialister? Och vilken påverkan hade egentligen Kierkegaards egen brutna förlovning på hans filosofiska tänkande? Bildningspodden introducerar en av 1800-talets mest originella och inflytelserika filosofer. Gäster i studion är Jonna Lappalainen och Stina Bäckström. Jonna Lappalainen är professor i den praktiska kunskapens teori och skrev 2009 sin avhandling om Kierkegaards tänkande. Stina Bäckström är professor i filosofi och har bland annat diskuterat Kierkegaard i sin bok "Om humor" (Glänta produktion, 2024). Båda är verksamma vid Centrum för praktiskt kunskap på Södertörns högskola. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer#208 Rytm
Vad har hjärtat, årstiderna, dikter och trummor gemensamt? De är alla intimt förknippade med rytm. Spännvidden säger samtidigt något om begreppets bredd. I musikhistorien hör rytmen till det allra äldsta och …
Notes de l’épisode
Vad har hjärtat, årstiderna, dikter och trummor gemensamt? De är alla intimt förknippade med rytm. Spännvidden säger samtidigt något om begreppets bredd. I musikhistorien hör rytmen till det allra äldsta och mest ursprungliga – men vad särskiljer egentligen rytmen från takten eller pulsen? Hur förändrade industrialiseringen vårt sätt att tänka kring rytm? Och går det att vetenskapligt förklara varför viss musik "svänger"? Musikhistorikern Mattias Lundberg gästar Bildningspodden och tar pulsen på människans förhållande till rytm. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redigering: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.#207 Covidpandemin
I januari 2020 spreds nyheten om hur ett aggressivt virus, som lamslagit en hel provins i Kina, nu började sprida sig till andra länder. Ett par månader senare var den globala pandemin ett faktum. Covidpandemin …
Notes de l’épisode
I januari 2020 spreds nyheten om hur ett aggressivt virus, som lamslagit en hel provins i Kina, nu började sprida sig till andra länder. Ett par månader senare var den globala pandemin ett faktum. Covidpandemin blev en tid av restriktioner, överlastade akutavdelningar och debatter om munskydd och hur ett samhälle bäst skyddar sina medborgare. Men vad kan vi idag med säkerhet slå fast om covid-19? Vilka är de bestående förändringarna – och vad har gått tillbaka till precis som det var förut? Hur väl fungerade egentligen den svenska modellen? Och förändrade pandemin synen på forskningens roll i offentligheten? Bildningspodden gör bokslut om covidpandemin, 6 år efter att den bröt ut. Gäster i studion är infektionsläkaren Hedvig Glans, folkhälsovetaren Karl Gauffin, psykologiforskaren Cecilia Stenfors, teknik- och vetenskapshistorikern Anders Houltz och etnologen Lars-Eric Jönsson. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou. Koordinator: Elin Sahlin. Producent: Magnus Bremmer#206 Grisar
Grisen är intimt förknippad med julen, och inte bara som julskinka. Svinet har en lång och vindlande kulturhistoria, från Odysséen till Hollwood. Också som djur är de ovanligt intressanta, enligt många …
Notes de l’épisode
Grisen är intimt förknippad med julen, och inte bara som julskinka. Svinet har en lång och vindlande kulturhistoria, från Odysséen till Hollwood. Också som djur är de ovanligt intressanta, enligt många djurforskare. Men vad vet vi egentligen om grisar? Vad har den fått symbolisera genom historien? Varför har de varit så baktalade? Och hur kommer det sig att grisar är bättre än hundar på att spela tv-spel? Historikern Dolly Jørgensen och djurforskaren Per Jensen gästar Bildningspoddens julspecial. Dolly Jørgensen är professor i historia vid Universitetet i Stavanger, specialiserad på miljöhumaniora och bland annat författare till boken "The Medieval Pig" (Boydel & Brewer, 2024). I höstas tilldelades hon det prestigefulla Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning vid Kungl. Vitterhetsakademien. Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han är författare till en mängd böcker om djurs beteende, bland annat den aktuella "Hundens inre värld" (Natur & Kultur), och disputerad på en avhandling om just grisars beteende. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.#205 Nostalgi
De flesta vet nog hur den känns. Den där bitterljuva känsla då man längtar tillbaka till något som inte längre finns kvar. Men vad innebär det egentligen att vara nostalgisk? Hur skiljer sig känslan från …
Notes de l’épisode
De flesta vet nog hur den känns. Den där bitterljuva känsla då man längtar tillbaka till något som inte längre finns kvar. Men vad innebär det egentligen att vara nostalgisk? Hur skiljer sig känslan från sentimentalitet och melankoli? Och var kommer ordet ifrån? Vissa hävdar att vår samtid är ovanligt nostalgisk. Vad kan nostalgin säga om vår syn på samhället? Och är nostalgikern nödvändigtvis en bakåtsträvare? Litteraturvetaren Anna Jörngården Galili och sociologen Gabriella Elgenius gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se.#204 Hedvig Charlotta Nordenflycht
Självförsörjande poet, upplysningstänkare, feminist. Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) var en av det svenska 1700-talets viktigaste, mest unika och kända röster. Ändå är hon idag en ganska anonym …
Notes de l’épisode
Självförsörjande poet, upplysningstänkare, feminist. Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) var en av det svenska 1700-talets viktigaste, mest unika och kända röster. Ändå är hon idag en ganska anonym gestalt för många. Hur kommer det sig? Vad utmärker hennes poesi och politiska tänkande? Varför gick hon till attack mot Rousseau? Vad är det mest radikala hon säger i dikten "Fruentimrets försvar?" Och hur ska vi läsa henne idag? Gäster i studion är litteraturvetarna Matilda Amundsen Bergström och Vera Sundin. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierad av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.#203 Gruvor
En gruva är mer än ett stort hål i marken. De underjordiska gångarna är hem för hela samhällen och har bevistats av alltifrån 1600-talets alkemister till dagens techmiljardärer, inte minst alla gruvarbetare som …
Notes de l’épisode
En gruva är mer än ett stort hål i marken. De underjordiska gångarna är hem för hela samhällen och har bevistats av alltifrån 1600-talets alkemister till dagens techmiljardärer, inte minst alla gruvarbetare som i århundraden slitit där under svåra umbäranden. Idag är gruvorna del av ett komplext system av transporter, energiutvinning och storpolitik. Men var grävdes den första gruvan? Hur såg livet ut för en bergsman i 1700-talets Sverige? Vad händer med en gruva när dess resurser tar slut? Och hur undviker vi att överexploatera gruvornas naturresurser idag? Bildningspodden beger sig ner i underjorden och utforskar gruvans historia. Gäster i studion är historikern Dag Avango och idéhistorikern Hjalmar Fors. Samtalet leds av Ruhi Tyson. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.#202 Glaciärer
Glaciärerna smälter. Snölagren som packats i tusentals år är på väg att försvinna på en bråkdel av tiden. En värld utan glaciärer skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet. Vad vet vi egentligen om …
Notes de l’épisode
Glaciärerna smälter. Snölagren som packats i tusentals år är på väg att försvinna på en bråkdel av tiden. En värld utan glaciärer skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet. Vad vet vi egentligen om glaciärernas framtid – och om deras historia? Vad är det som händer när glaciärer "kalvar"? Hur uppstod glaciologin som vetenskap? Och när föll världshistoriens första snö? Bildningspodden undersöker ett lika glödhett som iskallt fenomen, tillsammans med naturgeografen Gunhild Rosqvist och idéhistorikern Sverker Sörlin. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Redaktionskoordinator: Jenny-Leontine Rosén Producent och redaktör: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finaniseras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.Bokrevyn #2: Gustav III, tragedier och absurda barnböcker
Ett smakprov på Bildningspoddens nya litteraturpodd Bokrevyn! Du följer podden lättast på anekdot.se/bokrevyn eller i Bokrevyns egen poddkanal, överallt där poddar finns. Behövs det en till biografi över Gustav …
Notes de l’épisode
Ett smakprov på Bildningspoddens nya litteraturpodd Bokrevyn! Du följer podden lättast på anekdot.se/bokrevyn eller i Bokrevyns egen poddkanal, överallt där poddar finns. Behövs det en till biografi över Gustav III? Hur absurd får en ordlös barnbok vara? Och lyckas Athena Farrokhzad skriva tragedier för vår tid? Det är några av sakerna som diskuteras i det andra avsnittet av Bokrevyn. Dessutom: är fackboken i kris? Hur väl skulle förläggaruppropets medicin mot läskrisen fungera? Och hur läsvärd är egentligen romance-erotik i labbmiljö? Hedvig Ljungar diskuterar tillsammans med Malin Nauwerck och Daniel Strand. Veckans recensenter är idéhistorikern Elisabeth Mansén, litteraturvetaren Maria Jönsson och filosofen Cecilia Sjöholm. Böckerna som recenseras är Hugo Nordland, "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.) Eva Lindström, "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.) och Athena Farrokhzad, "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.) VECKANS INNEHÅLL 00.25 Välkommen! 01.12 Lusten intar Bokmässan 04.06 Elisabet Mansén recenserar Hugo Nordlands "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.), i samtal med Daniel Strand. 18.08 Maria Jönsson recenserar Eva Lindströms "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.), i samtal med Malin Nauwerck. 32.05 Svepet – aktuellt i litteraturvärlden och redaktionens lästips. 41.11 Cecilia Sjöholm recenserar Athena Farrokhzads "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.), i samtal med Hedvig Ljungar. 56.22 Fråga Bokrevyn Samtalsledare: Hedvig Ljungar Redaktörer: Malin Nauwerck och Daniel Strand Producent: Magnus Bremmer Bokrevyn är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet och produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.
Voici les 40 derniers épisodes sur 328. Les épisodes plus anciens se trouvent dans le flux du podcast.
Podcasts similaires
Plus de podcasts : Sciences
C’est votre podcast ?
Confirmez-le avec une entrée dans votre flux : vous recevez ici un code, vous l’ajoutez comme podcast:txt dans le canal de votre flux, et nous le vérifions. Votre podcast apparaît ensuite comme « vérifié » sur SoundNode.