Ekonomiekot Extra
- Épisodes
- 1 228
- Parution
- hebdomadaire
- Dernier épisode
- 13 Nov 2026
À propos du podcast
I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius
Épisodes 1 228
Nvidias vd Jensen Huang och den kinesiska spionen – vem visste vad, och när?
Nvidias vd tvingas avgå efter en otrohetsaffär med en misstänkt spion. Avslöjandet sätter också Jensen Huangs nära kontakter med president Trump i ett helt nytt ljus. Vilka blir konsekvenserna av världens …
Notes de l’épisode
Nvidias vd tvingas avgå efter en otrohetsaffär med en misstänkt spion. Avslöjandet sätter också Jensen Huangs nära kontakter med president Trump i ett helt nytt ljus. Vilka blir konsekvenserna av världens dyraste otrohetsaffär?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nvidia och den kinesiska honungsfällanEn av Huangs utpekade älskarinnor, Alice Huang, misstänks ha spionerat åt Kina. Men Trump ska enligt amerikanska medier ha viftat bort varningarna. Från Kina dementerar man alla spionanklagelser och kallar det för förtal och smutskastning.
Strategiskt mål för KinaHistorien ger vibbar från kalla kriget, men dagens kapplöpning mellan supermakterna är minst lika full av honungsfällor – och numera är företagsledare lika attraktiva mål som ministrar, generaler och spionchefer.
Nvidias aktie rasar – och Anthropic börsnoterasDen senaste veckan har värdet på Nvidia handlats ner med flera tusentals miljarder kronor på Nasdaq-börsen. I Sverige är det långt över 100 000 personer som direktäger Nvidia-aktier, och det är flera miljoner svenskar som äger aktier via fonder och pensionssparande.
Nu är Huang kallad till kongressen för att förklara sig. Samtidigt ska Nvidia släppa sin kvartalsrapport. ”Frågorna från investerarna kommer att vara många”, säger Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter på Ekot.
Avslöjandet kring Nvidia kommer olägligt även för AI-bolaget Anthropic, som tar klivet in på börsen nästa vecka – i ett läge där både värderingar och förtroendet för AI svajar.
Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Gregory Allen, säkerhetspolitiks expert
Lukas Berg, vd Insight Intelligence
Donald Trump, president USATrump tappar kontrollen – AI-krasch på börserna
Efter kongressvalet kastade sig Wall street på köpknapparna, och Stockholmsbörsen handlades upp till nya rekord. Sen kom bakslaget. Är den stora AI-kraschen här? Här hemma har även styrräntan höjts. Hur många …
Notes de l’épisode
Efter kongressvalet kastade sig Wall street på köpknapparna, och Stockholmsbörsen handlades upp till nya rekord. Sen kom bakslaget. Är den stora AI-kraschen här? Här hemma har även styrräntan höjts. Hur många fler blir det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Demokraterna tar över kongressenAtt republikanerna och Trump förlorar makten över senaten och representanthuset fick finansmarknaden att hoppas på fred i Iran och på sjunkande oljepriser. Men humöret svängde snabbt och rädslan tog över. ”Nu är det inte bara AI-aktier som handlas ner, det är lite oroväckande”, säger Gabriel Mellqvist på EFN. Är AI-kraschen här? ”Det tror jag verkligen”.
Styrräntan höjs och fler räntehöjningar väntarÄven om inflationen bromsat in här hemma varnar Riksbanken för att priserna kommer att öka framöver, och i veckan höjdes därför styrräntan till 2 procent. Det är den första höjningen på länge, men inte den sista, menar analytiker.
Snart bestäms nästa års löneökning – svåra förhandlingar väntarSamtidigt har avtalsrörelsen börjat rulla igång. Industrifacken kräver 3,9 procent i löneökningar nästa år. “Det kommer vi absolut inte gå med på”, säger arbetsgivarna.
Kommer AI sänka inflationen – och lönerna?Även om AI-aktier backar kraftigt nu så fortsätter AI-utvecklingen. Och frågan är vad det innebär för priser och löner i framtiden. Blir det en press neråt?
Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Gabriel Mellqvist, programledare EFN
Ander Jelmin, reporter Ekot/Ekonomiekot
Krister Modin, analytiker Euroclear
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken
Jens Magnusson, chefekonom SEB
Marie Nilsson, IF Metalls ordförande
Per Widolf, förhandlingschef IndustriarbetsgivarnaRädsla för vänstersväng i mellanårsvalet – ”de vill se blod”
Investerare och andra håller andan inför det amerikanska kongressvalet. Vissa räknar med kaos och valfuskanklagelser. Andra tror på business as usual. Men för Sverige har Trumps politik hittills varit dyr …
Notes de l’épisode
Investerare och andra håller andan inför det amerikanska kongressvalet. Vissa räknar med kaos och valfuskanklagelser. Andra tror på business as usual. Men för Sverige har Trumps politik hittills varit dyr.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Anklagelser om valfusk och risk för kaosEnligt CNBC oroar sig väljarna mer för korruption och maktmissbruk än för någon annan fråga just nu, även ekonomin. Nevadas Secretary of State, demokraten Francisco Aguillar, menar att demokratin befinner sig i ett kritiskt läge. Han räknar med att republikanerna kommer hävda att valet stulits om demokraterna vinner. Republikaner varnar istället för vad som händer om demokraterna tar makten över kongressen: ”De vill se blod”.
Mellanårsvalet i USA och makten i kongressenMen även inflationen och höga räntor är viktiga frågor för amerikanerna inför valet. ”Det är oväntat många konservativa delstater som plötsligt ser rätt jämna ut”, säger Simon Isaksson, Sveriges radios korrespondent i Texas. ”Det är en nervös och väldigt politiserad stämning. Det är inte bara ett kongressval utan en omröstning om hur man förhåller sig till Trump”, säger Dagens industris korrespondent Emanuel Sidea.
Svenska exportbolag drabbadeFrågan är hur handelspolitiken kommer se ut framåt. Året efter Trumps ”liberation day” sjönk den svenska varuexporten till USA rejält, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri
Simon Isaksson, USA-korrespondent Sveriges Radio
Joakim Wirén, chefekonom Stockholms Handelskammare
Matt Mayer, politisk strateg Opportunity Ohio
Francisco Cisco Aguilar, Secretary of State NevadaBiljättarnas ödesstund – blir det jobbslakt i Europa?
Brakförlust för Volvo Cars och 2 500 anställda måste gå. Men Volvos problem är bara en del av en betydligt större europeisk bilkris - i spåren av allt tuffare konkurrens från Kina. Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
Brakförlust för Volvo Cars och 2 500 anställda måste gå. Men Volvos problem är bara en del av en betydligt större europeisk bilkris - i spåren av allt tuffare konkurrens från Kina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bilkrisen som skakar Europa
Volvo Cars gör miljardförlust och varslar anställda. Samtidigt vill Volkswagen frysa lönerna för över 600 000 anställda och flaggar för fabriksstängningar. Hur allvarlig är egentligen krisen i en av Europas viktigaste industrier och vad betyder den för ekonomin i Sverige och resten av Europa?Hur kunde Kina köra om Europa?
På bara några år har kinesiska biltillverkare tagit stora marknadsandelar när omställningen till elbilar accelererat. Har Europas biljättar missat utvecklingen, eller är problemen djupare än så?Klimatkrav, jobb och kampen om framtiden
När hundratusentals jobb står på spel ökar pressen på EU:s politiker att lätta på klimatkraven för bilindustrin. Men hjälper det företagen att återhämta sig, eller riskerar Europa att halka efter ännu mer i den globala konkurrensen? Frågan är vad som kan rädda Europas bilindustri och till vilket pris.
Programledare:
Erika Mårtensson
Producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Jonas Fröberg, reporter Dagens Nyheter
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars
Ronny Svensson, konsultbolaget Ynnor
Åsa Westlund, (s) klimatpolitisk talespersonAI-revolutionen och bakslaget
En ny svensk superdator med chip från Nvidia har byggts till Wallenbergsfärens storbolag. ”Alla företag blir AI-bolag”, säger vd Jensen Huang. Men samtidigt som AI-investeringarna ökar frågar sig många om de …
Notes de l’épisode
En ny svensk superdator med chip från Nvidia har byggts till Wallenbergsfärens storbolag. ”Alla företag blir AI-bolag”, säger vd Jensen Huang. Men samtidigt som AI-investeringarna ökar frågar sig många om de ens vill ha AI.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ny svensk AI-superdatorNvidias vd Jensen Huang och Marcus Wallenberg har lanserat en ny svensk AI-superdator, Sferical One, som storbolagen AstraZeneca, Ericsson, Saab, SEB och SKF ska använda. Tanken är att de ska träna och utveckla AI utan att viktig data behöver lämna Sverige. En bra idé, tycker Jensen Huang. ”Exportera inte data för att importera intelligens”.
Vinsterna och baksidorna med AIMen samtidigt som storbolag och AI-förespråkare talar sig varma för nya upptäcker och behovet av att ligga i framkant, så växer motståndet bland befolkning. ”Protesterna har blivit ett uttryck för en större oro och ilska gentemot stora techbolag”, säger Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska Dagbladet.
Självkritik från AI-branschenBranschen måste bli bättre på att förklara nyttan med AI, säger bland andra Svein Atle Hagaseth, vd för Heim Datacenter. ”Ja man har inte varit tydlig nog”.
Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Björn Jeffery, skribent och analytiker Svenska Dagbladet
Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot
Walter Kasall, områdeschef Global Data Centers
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Jenny Nordlöw, vd Sfericals AI
Rafael Eisler, datacenterkritiker
Jensen Huang, vd Nvidia
Gary Oldham, grundare Protect Round RockDärför oroar Frankrike – kan starta ny eurokris
Frankrikes stora skulder och skenande statsobligationsräntor skrämmer. Nu växer oron för att problemen ska sprida sig till andra länder i Europa – och rulla igång en ny eurokris med börsras, fallande bopriser …
Notes de l’épisode
Frankrikes stora skulder och skenande statsobligationsräntor skrämmer. Nu växer oron för att problemen ska sprida sig till andra länder i Europa – och rulla igång en ny eurokris med börsras, fallande bopriser och hög arbetslöshet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Räntechock och skuldrekordFrankrikes statsobligationsräntor har stigit till kritiska nivåer. Samtidigt växer landets skuld. Situationen känns igen från den förra eurokrisen, när bland annat den europeiska centralbanken ECB fick rycka ut och rädda Grekland.
Stram budgetNu väntar antagligen ett ekonomiskt stålbad för fransoserna. Men nästa år är det presidentval – och marknaden är orolig för att toppkandidaterna, Marine Le Pen på högerkanten och Jean-Luc Mélenchon på vänsterkanten, kommer förvärra situationen.
Kravaller och sammandrabbningar med polis
Börserna darrar
Samtidigt är det redan nu stora demonstrationer på gatorna mot nedskärningar, främst inom skolområdet.Det är inte bara i Frankrike som räntorna stiger. Även i andra EU-länder, och inte minst i USA, talas det om en räntechock. Hittills har börserna stått emot krisen bra. Men frågan är om det väntar ett större börsras? Maria Landeborn, senior strateg på Danske bank, tror inte det.
Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Cecilia Blomberg, Sveriges radios korrespondent Paris
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Harry Flam, professor Stockholms universitet
Pär Magnusson, räntestrateg Swedbank
Mario Daghi, fd chef ECB
Sébastien Lecornu, Frankrikes premiärministerIT-jättar på jakt efter mark och billig el – men vad är vinsten för oss?
Jakten på mark och billig el gör att datacenter lockas till Sverige. Kommuner som säger ja hoppas på nya jobb men det finns samtidigt en oro för högre elpriser och konkurrens om elen. Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
Jakten på mark och billig el gör att datacenter lockas till Sverige. Kommuner som säger ja hoppas på nya jobb men det finns samtidigt en oro för högre elpriser och konkurrens om elen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kräver enorma mängder el
De planer som finns på att bygga datacenter i Sverige skulle kräva gigantiska mängder el.
I veckan konstaterade Svenska kraftnät i en intervju i Dagens Industri att om allt blir byggt, utan att elproduktion kommer till, skulle elpriserna nå “oacceptabla” nivåer. Effektbehovet hos datacentren som just nu står i kö beskrevs som lika stort som exempelvis vad tio kärnkraftsreaktorer kan bidra med.What´s in it for us?
Just nu pågår flera projekt runt om i landet och de kommuner som skriver avtal med de stora IT-jättarna hoppas på nya jobb och tillväxt. Men det finns samtidigt en oro för att datacentren ska driva upp elpriset och tränga undan annan verksamhet som blir utan el.Saknas nationell strategi
I Sverige saknas en nationell strategi för hur elen ska fördelas när efterfrågan är högre än tillgången. För vems vinning ska elnätet byggas ut och hur vill vi egentligen att vår mark och energi och vårt vatten ska användas i Sverige?
Programledare:
Erika MårtenssonProducent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Julia Velkova, professor i medier och kultur Linköpings universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonimikommentator Ekot
Pär Holmberg, senior forskare vid Institutet för näringslivsstudier
Albin Bylin (mp)
Erik Slottner (kd) digitaliseringsminister
Elina Arab, ordf Norrlandspartiet Timrå
Stefan Dalin (s) kommunstyrelsens ordförande Timrå
Erik Nises (s) kommunstyrelsens ordförande BorlängeNya stormaktskonflikter och handelskrig – ”vänj er”
Tullar, psykningar och ultimatum. Den gamla världsordningen är på väg att skrotas. Istället blir det fler stormaktskamper och konflikter – och det kommer kosta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Notes de l’épisode
Tullar, psykningar och ultimatum. Den gamla världsordningen är på väg att skrotas. Istället blir det fler stormaktskamper och konflikter – och det kommer kosta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Toppmöten och deals
Xi Jinping och Donald Trump har träffats i Washington för att göra upp om framtidens spelregler. Samtidigt har ledare från övriga världen träffats på FN:s högnivåvecka i New York för att rädda den gamla världsordningen. ”Vi måste undvika att två rivaler slåss om makten”.
En ny värld
Men det är redan kört, menar många. ”Trump har förändrat världsordningen. Den gamla är redan död”. Det syns bland annat i form av ökade försvarskostnader och stigande skulder och räntor. Vad betyder det här nya normala för oss?Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Ulf Andersson, chefsekonom DNB Carnegie
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Jesús Márquez, republikansk politisk strateg Nevada
Matt Mayer, republikansk politisk strateg Ohio
Lena Sellgren, chefsekonom Business SwedenDet här betyder valresultatet för börsen, plånboken och Sveriges ekonomi
Det strösslades med ekonomiska löften inför valet. För vissa partier verkar taktiken löna sig bättre än för andra. Men nu är frågan vilka löften som bara var luft, och vilka som kan bli verklighet. Lyssna på …
Notes de l’épisode
Det strösslades med ekonomiska löften inför valet. För vissa partier verkar taktiken löna sig bättre än för andra. Men nu är frågan vilka löften som bara var luft, och vilka som kan bli verklighet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ekonomin är viktig - för vissa
En snabbanalys av valet visar att ekonomin spelade stor roll när väljarna valde parti. ”Både samhällsekonomin och privatekonomin har varit viktigare i det här valet än i det förra”, Mikael Persson, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och för vissa partier är det här väldigt tydligt.Löften i kras?
Nu är den stora frågan hur regeringen och kommande budget kommer se ut. Och många löften som hörts under valrörelsen kommer antagligen inte bli verklighet.Så blir ekonomin
För ekonomin i stort och inflationen, börsen och räntorna är det annat än politik som spelar roll. Och mycket ser absolut inte ut att gå i den riktning som politikerna hoppats på.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Mikael Persson, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Näringslivsforskning
Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken
Magdalena Andersson, partiledare (S)
Ulf Kristersson, statsminister (M)Därför är de stigande räntorna så otäcka
De amerikanska långräntorna rusar mot skräcknivåer. Nu försöker Trump och finansminister Bessent stoppa utvecklingen – men det har inte fått den effekt som de hoppats på. Statsskulden har blivit rekordstor och …
Notes de l’épisode
De amerikanska långräntorna rusar mot skräcknivåer. Nu försöker Trump och finansminister Bessent stoppa utvecklingen – men det har inte fått den effekt som de hoppats på. Statsskulden har blivit rekordstor och rekorddyr. Och det påverkar även oss.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Varnar för börsras och stigande boräntor
De långa räntorna stiger kraftigt i USA, men även i Europa och Sverige. ”Det här är nivåer som vi tidigare haft i kristider”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén. Uppgången drivs på av en mängd orsaker. En del är positiva, som att ekonomin i grunden är stark. Men räntorna drivs också upp av sådant som krig, stigande oljepriser, stora statsskulder, budgetunderskott och inflationsoro. Även stora AI-satsningar som kräver mycket kapital driver på.Räntor på statsobligationer fortsätter att öka – ”det är ohållbart”
Och än är räntetoppen inte nådd, enligt många experter. Nu har många ögonen på den amerikanska 10-årsräntan som ligger snubblande nära skräcknivån 5 procent. Finansminister Scott Bessent har ökat återköpen av statsobligationer för att få ner räntorna. Men effekten har blivit den motsatta.Så riskerar ränterusningen slå
”Amerikanska räntor är ankaret i det finansiella systemet”, säger Claes Måhlén. Men även de svenska långräntorna har gått upp kraftigt. För oss svenskar innebär de stigande marknadsräntorna att de bundna bolånen, men även att företagens och statens lån blir dyrare.Dyra vallöften
Samtidigt lovar politikerna stora satsningar som ska finansieras - kommer de gå att genomföra? Vilka vallöften ligger risigt till?
Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Amanda Sundström, makrostrateg SEB
Matt Mayer, chef Opportunity Ohio
Donald Trump, president USA
JD Vance, vice president USASkräckscenarierna om oljan har inte slagit in – men gasen gäckar Europa
Det utmålades som historiens värsta energikris med risk för ekonomisk kollaps. Men ett halvår efter att kriget mellan USA och Iran bröt ut har ännu inte de värsta olje-scenarierna blivit verklighet. Men gasen …
Notes de l’épisode
Det utmålades som historiens värsta energikris med risk för ekonomisk kollaps. Men ett halvår efter att kriget mellan USA och Iran bröt ut har ännu inte de värsta olje-scenarierna blivit verklighet. Men gasen fortsätter gäcka Europa inför vintern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Oljekrisen som uteblev?
När kriget mellan USA och Iran bröt ut i våras varnade experter för ett oljepris på uppemot 200 dollar fatet och för omfattande störningar i världsekonomin. Men världens länder svarade snabbt genom att använda strategiska lager och öka produktionen på andra håll.Nya orosmoln – gasen oroar inför vintern
Samtidigt som oljemarknaden överraskat positivt fortsätter Europas gasmarknad att oroa. Låga nivåer i gaslagren samtidigt som priserna stigit till de högsta nivåerna på tre år. En kall vinter kan snabbt göra energin betydligt dyrare i stora delar av Europa.Europas nya energiberoende
Efter Rysslands invasion av Ukraina minskade Europa snabbt sitt beroende av rysk gas. Men omställningen skapade i stället ett nytt beroende av importerad flytande naturgas, framför allt från USA. Hur sårbar är kontinenten och har Europa löst sitt energiproblem eller bytt ett beroende mot ett annat?Programledare:
Samantha CoardProducent:
Olof Wijnbladh
Tekniker:
Axel Berkemar
Medverkande och röster i programmet:
Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker, ELS Analysis.
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Jonas Stenbeck, privatkundchef, Vattenfall
Ebba Busch, energiminister (KD)Så kan Sverige tappa fyra miljoner invånare – ”allvarliga konsekvenser”
Sveriges befolkning kan krympa med fyra miljoner på 75 år och regeringens utredare varnar för stora ekonomiska konsekvenser om det här scenariet blir verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Notes de l’épisode
Sveriges befolkning kan krympa med fyra miljoner på 75 år och regeringens utredare varnar för stora ekonomiska konsekvenser om det här scenariet blir verklighet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Rekordlågt barnafödande en dyr affär för Sverige
Det har kallats för ”den tysta krisen” och har jämförts med klimatkrisen. Regeringens egen utredning Framtid med barn varnar för att det rekordlåga barnafödandet på sikt kan leda till svagare tillväxt, krympande arbetskraft och ökad press på välfärden.
Olika åsikter om hur frågan ska lösas
Framtidsprognoserna oroar, men åsikterna går isär i hur problemet ska lösas. Fler barn, mer invandring, eller helt nya sätt att organisera välfärden och arbetsmarknaden? Sverige har redan en generös familjepolitik, så vad finns kvar i verktygslådan för att få igång barnafödandet?En global utmaning
Sverige är långt ifrån ensamt. Födelsetalen sjunker i stora delar av världen och flera länder satsar stora summor på att få fler att bilda familj, Men trots generösa stöd ligger länder som Sydkorea och Singapore fortfarande på rekordlåga nivåer.
Men det kan också finnas positiva effekter av lägre befolkning.
Programledare:
Samantha CoardProducent:
Olof Wijnbladh
Tekniker:
Olof Hansson Wallgren
Medverkande och röster i programmet:
Åsa Hansson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Lena Lundkvist, demograf på SCB
Elisabeth Svantesson, Finansminister
Carolina Söderbäck Brantskog, Andreas Söderberg, Elisabeth Tenje, Stockholm
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt Näringsliv
Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)
Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD)Så slår extremvädret mot ekonomin – ”högre risk på sikt”
Sommaren extrema torka och bränder kan slå mot Europas ekonomi, men prognoserna är osäkra och ekonomin har visat sig oväntat stryktålig av tidigare kriser. Men på sikt väntar en stor nota för klimatets …
Notes de l’épisode
Sommaren extrema torka och bränder kan slå mot Europas ekonomi, men prognoserna är osäkra och ekonomin har visat sig oväntat stryktålig av tidigare kriser. Men på sikt väntar en stor nota för klimatets effekter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Extremvärmen slår mot Europas ekonomi
Hittills i år har större area än hela Halland brunnit i Europa och i Västeuropa uppmättes de varmaste juni- och julimånaderna någonsin. Flera prognoser visar att Europas ekonomi kommer drabbas av torkan och värmen. Bakgrunden är bland annat störningar för jordbruket, transporter på uttorkade floder och elproduktion.
Ändå en stryktålig ekonomi?
Men det är inte säkert att effekterna blir så stora. Den senaste krisen efter kriget i Mellanöstern har inte gett de effekter på ekonomin som många varnade för i början. Ekonomin framstår som mer stryktålig.Värre på sikt
Riksbankschef Erik Thedéen varnar för att vi kan räkna med fler såna här störningar i ekonomin på grund av klimatet framöver. Och notan för att investera för att skydda sig mot störningar och motverka klimatets effekter väntas bli stor.
Programledare:
Samantha CoardProducent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Shon Ferguson, docent i miljöekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Lisa Göransson, professor i energisysten, Chalmers
Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet
Erik Thedéen, Riksbankschef
Christina Nyman, chefekonom, HandelsbankenPoddtips: Premiär för nya ekonomipodden Bakom pengarna
Kan krig vara bra för ekonomin? Har börsen blivit ett casino? I Bakom pengarna höra du från landets smartaste ekonomer och forskare som förklarar hur samhället – och pengarna – hänger ihop. Lyssna på Bakom …
Notes de l’épisode
Kan krig vara bra för ekonomin? Har börsen blivit ett casino? I Bakom pengarna höra du från landets smartaste ekonomer och forskare som förklarar hur samhället – och pengarna – hänger ihop.
Så vinner man ett val – valfläsk och partikassornas betydelse
Vad lovar partierna – och vad kostar det? Det går allt bättre för Sverige, säger ekonomerna. Men politikerna pratar om tuffa tider och stödåtgärder. Vilka löften och valfläsk brukar gå hem hos väljarna? Och hur …
Notes de l’épisode
Vad lovar partierna – och vad kostar det? Det går allt bättre för Sverige, säger ekonomerna. Men politikerna pratar om tuffa tider och stödåtgärder. Vilka löften och valfläsk brukar gå hem hos väljarna? Och hur påverkas ekonomin av vem som vinner?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Flörtar med hushållen – som är rikare än någonsin
Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går till val med slogans som ”Dags att ta Sverige på allvar”, ”För ett rättvisare Sverige”, ”Vi gör Sverige till Sverige igen” och ”På din sida”. ”De är försök till slagkraftiga slogans som ska skapa intresse”, säger professor Niklas Bolin.Och löftena till hushållen är många i den här valrörelsen. ”Det är ett stort fokus på kortsiktiga plånboksfrågor”, konstaterar Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken. Samtidigt har ”hushållens plånböcker aldrig varit tjockare än idag”, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.
Kritik från ekonomer
Den stora frågan är om satsningarna verkligen behövs, och hur de ska betalas. ”Underskott är okej ett tag, men man kan inte fortsätta på det spåret”, säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson.Så ser partiernas ekonomi ut
Årets valkampanjer skiljer sig från tidigare. De sociala mediejättarna Meta och Google har stoppat politisk annonsering och Socialdemokraterna har sålt sin lotteriverksamhet som dragit in stora pengar till partikassan.
Samtidigt räknas Centerpartiet som ett av världens rikaste partier.
Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Niklas Bolin, professor statsvetenskap Mittuniversitetet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet
Anders Dybelius, universitetslektor Jönköping university
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank
Jens Magnusson, chefekonom SEB
Christina Nyman, chefekonom HandelsbankenÄr bostadspriserna på väg upp eller ner?
Alla vill fixa bostadsmarknaden – men vad är problemet? Är det för mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång. Lyssna på alla …
Notes de l’épisode
Alla vill fixa bostadsmarknaden – men vad är problemet? Är det för mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Marknaden ”funkar inte”
Bostadsmarknaden fungerar inte, säger politiker från alla partier. Men alla verkar oense om vad som är det stora problemet och hur det ska lösas. ”Från höger vill man ha en marknad som styrs mer av utbud och efterfrågan, medan vänstersidan vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar”, säger Ekots politikreporter Pontus Mattsson.Marknadshyror och fastighetsskatt – två röda skynken Bostadsfrågan är inte heller en fråga man vinner röster på, säger Tor Borg, analyschef på Citymark. Trots att det är en så kallad plånboksfråga. ”De flesta är nöjda med sitt boende. Det är en ickefråga för många”, säger han. ”Marknadshyror och fastighetsskatt är ord som skrämmer, och det där vet politikerna”, säger Pontus Mattsson.
Hushållen förväntar sig stigande priser
För bostadsletare drar en av årets högsäsonger igång nu, efter en julimånad då lägenhetspriserna gick ner. ”Det är ganska normalt för juli”, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik. Villapriserna steg däremot och framåt tror hushållen på stigande bopriser, enligt SEB:s boprisindikator.
Det finns några specifika faktorer som avgör om det blir så.Programledare och producent:
Hanna Malmodin
Medverkande och röster i programmet:
Tor Borg, analyschef Citymark
Pontus Mattsson, politikreporter Ekot
Marcus Widén, ekonom SEB
Hans Flink, affärsutvecklingschef Svensk MäklarstatistikNu syns sprickorna i USA:s AI-strategi
USA har satsat biljoner på att leda och dominera AI-utvecklingen. Men Kinas taktik med öppna och billiga AI-alternativ smular sönder de amerikanska techbolagens modell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios …
Notes de l’épisode
USA har satsat biljoner på att leda och dominera AI-utvecklingen. Men Kinas taktik med öppna och billiga AI-alternativ smular sönder de amerikanska techbolagens modell.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Börsras – och börsrus
Techaktierna har både rusat och rasat i veckan, efter att storbolag som Microsoft, Meta, Alphabet och Apple redovisat sina kvartalsresultat. ”Marknaden vill se att de gigantiska investeringarna ger effekt”, säger Henrik Ek, teknikjournalist på Dagens industri.Stora AI-investeringar
”USA:s mål är att dominera framtiden och vara den ledande AI-supermakten”, säger Donald Trump. Amerikanska bolag har investerat enorma summor pengar i AI-utbyggnad och datahallar och Vita huset har infört hårdra restriktioner när det gäller bland annat datachip för att hålla Kina på avstånd.
Kinesiska Kimi K3 från Moonshot skakar om
Men nu börjar Kina komma ikapp på en rad områden. Man försöker göra sig oberoende av västerländsk chiptillverkning och satsar stort på öppna och billiga AI-modeller, som slår undan benen för den strategi som bland annat amerikanska OpenAI och Anthropic lutar sig mot. ”Den amerikanska ekonomin är otroligt rädd för det som pågår”, säger Christian Landgren, vd för Berget AI. ”Nu kommer Kina och omkullkastar affärsmodellen”.Stora möjligheter och stora risker
De nya öppna modellerna innebär att bland annat europeiska bolag kan kapa beroendet av USA och behålla sin data på hemmaplan. Samtidigt finns det stora orosmoln. ”Det finns risker med öppna modeller. Illasinnade aktörer kan ta bort spärrar och börja använda dem för cyberattacker, olaglig pornografi eller för att sprida desinformation”, säger AI-experten Johan Falk. ”Dagens modeller ligger också på gränsen till att kunna skapa biovapen och vi kan inte utesluta att nästa generations AI-modeller kommer att klara av det”.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Johan Falk, AI-expert och föreläsare
Henrik Ek, teknikjournalist Dagens industri
Christian Landgren, grundare Berget AI
Carl-Henrik Söderberg, sparekonom Nordnet
Donald Trump, president USA
Nicholas Carlini, forskare AnthropicTio år av turbulens – är Storbritannien ett land i förfall?
Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara …
Notes de l’épisode
Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Världens sjätte största ekonomi
I veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han.
Beskrivs som “mjuk vänster”
”Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos.
Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”.Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexit
Enligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU.Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage.
Relationen med Sverige
”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium.”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu.
Stora förändringar föreslås – ”fler spel blir förbjudna”
Sju år efter omregleringen av spelmarknaden är varken spelbolag, myndigheter eller beroendeexperter nöjda. Vad gick fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fotbolls-vm väntas slå alla tiders rekord …
Notes de l’épisode
Sju år efter omregleringen av spelmarknaden är varken spelbolag, myndigheter eller beroendeexperter nöjda. Vad gick fel?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fotbolls-vm väntas slå alla tiders rekord när det gäller spel och vadslagning. Men mycket av spelandet här i Sverige sker på olicensierade sajter.
Många bolag utanför systemet
År 2019 stöptes den svenska spelmarknaden om, spelmonopolet övergick i ett licenssystem. Målen var bland annat att skydda konsumenter från missbruk och få fler spelbolag att skatta i Sverige; minst 90 procent av bolagen på den konkurrensutsatta marknaden skulle ingå i systemet.”Staten har misslyckats”, säger Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare för Branschföreningen för onlinespel BOS. ”Många av de olicensierade bolagen riktar sig med kirurgisk precision mot Sverige, men har ändå lyckats komma undan tillsynsmyndigheternas verktyg”.
Oroande utveckling bland unga män
Många av de som söker hjälp för sitt spelande spelar på nätcasinon. ”Vi ser många som spelar på de allra snabbaste spelformerna”, säger läkaren Anders Håkansson.”Enorma summor” spelas bort
Många med spelmissbruk drar också på sig stora skulder. ”När spelande blivit ett stort problem det kan handla om flera hundra tusen, ibland ännu mer. Det påverkar hela livet”, säger Davor Vuleta på Kronofogden.Utredning med förslag på lagändringar
Utredaren Marcus Isgren föreslår en rad förändringar för att få bukt med problemen. Bland annat att banker och betaltjänster ska bli tvungna att stoppa betalningar till olicensierade spelsajter. Och om det går att nå sajterna i Sverige, ska de också omfattas av svensk lag. ”Det skulle innebära att fler spel blir förbjudna i Sverige”, säger Marcus Isgren.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin Lunds universitet
Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden Daniel Valiollahi, tf generalsekreterare BOS
Marcus Isgren, utredareProgrammet spelades in 5 juni 2026.
Världsbäst i aktiesparande – ”det är väldigt dramatiskt”
Den svenska finansmarknaden har gått från en av världens mest reglerade, till en av de mest liberala. Samtidigt har börsen blivit en folksport. Hur blev Sverige ett finansfolkhem? Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
Den svenska finansmarknaden har gått från en av världens mest reglerade, till en av de mest liberala. Samtidigt har börsen blivit en folksport. Hur blev Sverige ett finansfolkhem?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Det är en jätteförändring”, säger Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare, om den svenska finansmarknaden.
Börsen - en lång och volatil historia
Sedan handeln drog igång på Stockholmsbörsen för drygt hundra år sedan har perioder av hårdare reglering följts av snabb avreglering. Börskrascher och börsrusningar har avlöst varandra. Men den gemensamma nämnaren genom åren har varit en vilja att få fler att spara i aktier. Men även att skapa ekonomisk tillväxt och ge företag en möjlighet till finansiering. Reformer och satsningar har presenterats av både höger- och vänsterregeringar – även om syftet har varierat.Synen på aktieägande har också skiftat. ”Det har svängt rejält. Aktier sågs som något moraliskt suspekt”, säger David Larsson Heidenblad vid Lunds universitet.
Stora skattereformer
Under åren har också skattesystemet genomgått en rad stora förändringar. På 70- och 80-talen infördes så kallat skattesparande och allemanssparande. 80-talet var också en period med kraftiga börsuppgångar och filmer som Wall street skapade debatt kring yuppies och finansvalpar. ”Det var en helt ny värld”, säger Torun Nilsson. Efter det följde en ny stor skattereform, och så småningom även en ny börskrasch när it- och telekombranschen kollapsade runt milleniskiftet.Digitalisering- och informationsvåg
Parallellt med de politiska reformerna har en ny sorts ekonomijournalist vuxit fram, och idag är antalet aktietipsare i sociala medier och poddar enormt. Samtidigt har digitaliseringen gjort det betydligt enklare att handla. Numera är det nästan 2,5 miljoner svenskar som direktäger aktier. Många av dem via ISK, som blivit en stor sparform – och en valfråga.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Torun Nilsson, ekonomijournalist och författare
David Larsson Heidenblad, docent Lunds universitet
Krister Modin, analytiker EuroclearDärför strösslar politikerna pengar över hushållen – ”behövs inte”
Under Almedalsveckan lovade politikerna nya stora miljardsatsningar till hushållen. Det handlade bland annat om stora skattesänkningar och höjda barnbidrag. Samtidigt har redan hushållens ekonomi förbättrats de …
Notes de l’épisode
Under Almedalsveckan lovade politikerna nya stora miljardsatsningar till hushållen. Det handlade bland annat om stora skattesänkningar och höjda barnbidrag. Samtidigt har redan hushållens ekonomi förbättrats de senaste åren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Stora löften – kritik mot ”valfläsk”
Flera partiledare kom under Almedalsveckan med omfattande förslag som berör de svenska hushållens privatekonomi. Men det här får också kritik för att det är oklart hur förslagen ska finansieras. Och frågan är hur mycket de stora satsningarna behövs, när många hushåll redan fått förbättrad situation de senaste åren.
Lägre bensin- och matpriser och högre löner
De senaste åren har lönerna stigit mer än priserna och i år har ytterligare satsningar stärkt hushållens plånböcker. Senast i raden en kraftig sänkning av bensinpriserna som nu är lägre än på över fem år och bland de lägsta i hela EU. Matpriserna har redan sänkts.Funkar plånbokslöften?
Politikerna satsar hårt på plånbokslöften men det är inte säkert att det funkar hos väljarna. Och frågan är hur svensk ekonomi och tillväxt påverkas om nya stimulanser som skattesänkningar och bidrag förverkligas.Programledare och producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Roine Vestman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Mats Eriksson, politikredaktör, Ekot
Arturo Arquez, privatekonom, Swedbank
John Hassler, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Ulf Kristersson (M) statsminister
Ebba Busch, partiledare (KD)
Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare (C)
Nooshi Dadgostar, partiledare (V)
Daniel Helldén, språkrör (MP)
Peter Gärdqvist, Statistiska centralbyrån
Johan Samuelsson, enhetschef, KonjunkturinstitutetKonflikter när tjänstemännen ska tillbaka till kontoret
Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på …
Notes de l’épisode
Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på arbetsmarknaden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Tillbaka till kontoren
Pandemin innebar en snabb omställning för många tjänstemän när många började jobba hemifrån. Men den senaste tiden har flera bolag krävt större närvaro av de anställda på kontoren. Facket är kritisk och varnar för att många förväntar sig kunna jobba hemifrån.
Spretig forskning
Det har gjorts flera studier med olika resultat, men gemensamt är att många anställda uppskattar mer flexibilitet. Samtidigt vill en del företag få pendeln att svänga tillbaka. Men behövs det?Djup klyfta
Att vissa kan jobba hemma men inte andra beskrivs som en ny klyfta på arbetsmarknaden. Krav höjs på att andra behöver bli kompenserade och mot den bakgrunden har det väckts politiska krav på bland annat slopat karensavdrag.
Framtiden är hybrid
Svenska tjänstemäns arbetsplatser lär förbli en hybrid mellan hem och kontor. Avgörande blir hur företagen lyckas med att strukturera arbetet och förena fördelarna med de två arbetsvärldarna.
Programledare och producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstad universitet
Anders Jelmin, reporter, Ekot
Christian Levin, vd, Scania
Kristina Widen, ordförande, akademikerföreningen Scania
Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer
Jonas Grafström, vice vd, Ratio
Johan Ingelskog, avtalseskreterare, KommunalRegeringen sänker inflationen – ”ovanligt mycket”
Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik. Lyssna på alla avsnitt …
Notes de l’épisode
Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Räntan på väg att höjas
Även om styrräntan ligger kvar så lutar det åt höjning av styrräntan senare i år och därmed högre kostnader för bolånekunder. Men avgörande är hur stora prisökningarna blir som en följd av bland annat av kriget i Mellanöstern.
Svensk ekonomi på väg upp
De svenska konsumenterna har mer pengar än vanligt över och det väntas bland annat leda till en växande ekonomi i år. Samtidigt signalerar regeringen att det behövs miljarder i satsningar till pressade hushåll.
Gör regeringen Riksbankens jobb?
Det är Riksbankens uppgift att hålla priserna stabila i ekonomin. Men det är regeringens många och tillfälliga åtgärder med bland annat sänkt skatt på mat och drivmedel som hållit nere prisökningarna den senaste tiden. Det gör bilden av prisökningarna ”komplicerad” enligt Riksbanken. Men budskapet är att Riksbanken ser igenom de här tillfälliga åtgärderna.
Programledare och producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar
Viktor Munkhammar, reporter och krönikör, Dagens industri
Erik Thedéen, Riksbankschef
Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Ebba Busch, energiminister (KD)
Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson (SD)
Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker, Nordea
Tekniker:
Rasmus AllanssonSå hamnar dina sparpengar i Musks hypade rymdäventyr
Hypen – men också kritiken – är stor när Elon Musks ai- och rymdbolag Space X börsnoteras. Mer pengar behövs till de jättelika investeringarna. Och småsparare världen lockas – och många blir automatiskti …
Notes de l’épisode
Hypen – men också kritiken – är stor när Elon Musks ai- och rymdbolag Space X börsnoteras. Mer pengar behövs till de jättelika investeringarna. Och småsparare världen lockas – och många blir automatiskti indirekt delägare genom sina fonder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Världens största börsnotering
Space X ska dra in omkring 700 miljarder kronor genom börsnoteringen – pengar som behövs för de jättelika satsningarna i rymden – på bland annat rymdresor till Mars och planer på datacenter i rymden. Bolaget har fått en skyhög värdering – den motsvarar 2,5 gånger Sveriges BNP och det beskrivs som världens största börsnotering.
Enorm hype – och kritik
Uppståndelsen är enorm och stora banker har förutspått enorma vinster i framtiden, medan andra varnar för en värdering frikopplad från verkligheten. Elon Musks starka kontroll får också kritik.
Hamnar hos småspararna.
Framöver kommer miljontals sparare över hela världen, även i Sverige, automatiskt få delar av sina sparpengar placerade i rymdäventyret. Det beror på att Space X snabbare hamnar i viktiga börsindex – som i sin tur styr hur globala indexfonder investerar.
En av de viktigaste pensionsfonderna i Sverige, Statliga sjunde AP-fonden, med sex miljoner kunder, granskar just nu om man ska släppa in bolaget i sin fond.
Programledare och producent:
Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:
Sven Carlsson, tech- och grävreporter, Ekot
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen
Mikael Lindh Hök, tillförordnad kommunikationschef, Sjunde AP-fonden.
John Hernander, ansvarig för utländska placeringar, AMF
Anders Schelde, placeringsdirektör, Akademiker pension
Johan Hägglund, vd, Tioex
Johan Söderström, teknikfondsförvaltare, SEB
Elon Musk, vd och grundare av Space X
Donald Trump, president, USAFramtidens fotboll och miljarder på spel under VM-festen
Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klirr i kassan för …
Notes de l’épisode
Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Klirr i kassan för Fotbollförbundet?
Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM.
Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor.
”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet.
Mest kommersiella hittills
Martin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten.
”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han.
Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten?
Ekonomisk betydelse
VM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse.
”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner.
Vinnare och förlorare
Mästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan.
”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.
Programledare:
Victor Jensen
Producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Noa Bachner, krönikör Expressen
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Martin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet
Janne Svensson, VM-besökare
Graham Potter, förbundskaptenFlyget pressas inför sommarresorna – det kan vara räddningen på sikt
En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt – så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt – så kallade hållbara drivmedel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.
Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.
”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.
”Fördel med biobränsle”
För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.
”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”
Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.
Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?
”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.
Utmaningar och haverier
Det finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?
Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.
”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.
Programledare och producent:
Victor Jensen
Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Pär Ivarsson, redaktör på Ekonomiekot
Jonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Anna Petre, vd Västflyg
Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia
Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv
Mattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flyget”Är du fattig får du vara fet” – bråket om bantningsmedicinen avgörs i rätten
Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva – men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol. Lyssna på alla …
Notes de l’épisode
Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva – men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En ”gamechanger” för patienter
Den nya typen av viktminskningsmediciner har på kort tid blivit globala försäljningssuccéer. ”De är en gamechanger. Här har vi en möjlighet att komma till viktnedgångar som vi aldrig sett tidigare med medicinsk behandling”, säger Ylva Trolle Lagerros som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm.En miljard människor med obesitas globalt
Här i Sverige beräknas över hälften av den vuxna befolkningen vara överviktig eller ha obesitas, som det kallas när man har ett BMI över 30. Hittills har de som velat ta de nya medicinerna, Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly, fått betala ur egen ficka. ”Är du fattig får du vara fet, så enkelt är det”, säger Daniel Brodén som själv betalar runt 5 000 kronor i månaden för sin medicin.Staten vs läkemedelsbolagen
Men nu har kampen om vem som ska betala framöver trappats upp till att bli en juridisk strid – med staten på ena sidan och läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den andra. ”Obesitas är en allvarlig kronisk sjukdom och den borde få samma förutsättningar som andra kroniska sjukdomar”, säger Mikael Pennanen, chef för samhälls- och myndighetskontakter på Novo Nordisk Sverige.
Juridisk strid
I februari avslogs deras ansökan om att Wegovy ska subventioneras för patienter med svår obesitas och flera följdsjukdomar. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, menar att risken är stor att medicinen skrivs ut till fler än det är tänkt – och att kostnaderna för skattebetalarna riskerar att skena. ”Det är väldigt många som använder de här läkemedlen och det är många som vill ha dem, och vi saknar möjligheter att följa upp att de bara skrivs ut till de mest behövande”, säger enhetschefen Per-Henrik Zingmark.
Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm.Programledare och producent:
Hanna Malmodin
Medverkande och röster i programmet:
Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator
Mikael Pennanen, Head of National Market Access & Pipeline Novo Nordisk Scandinavia AB
Per-Henrik Zingmark, enhetschef TLV
Daniel Brodén
Katarina Steen Carlsson, forskningschef Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi IHE
David Ricks, vd Eli LillyEfter historiska alkoholbeslutet – kan festande få fart på ekonomin?
Regeringens slopade matkrav på krogen får kritik. Men branschen tror det ska ge skjuts efter svåra år. Det är konsumtionen som ska rädda svensk ekonomi, men kan man lita på att svenskarna vågar öppna plånboken? …
Notes de l’épisode
Regeringens slopade matkrav på krogen får kritik. Men branschen tror det ska ge skjuts efter svåra år. Det är konsumtionen som ska rädda svensk ekonomi, men kan man lita på att svenskarna vågar öppna plånboken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Historiskt beslut
Efter över hundra år med en koppling mellan mat och servering av alkohol så har riksdagen nu slopat matkravet. Branschen vädrar morgonluft, medan kritikerna varnar för effekterna av ökad alkoholkonsumtion.
Tuffa år för krogbranschen
Efter pandemin och inflationskrisen går det inte lika bra för krogbranschen som för drygt tio år sen. Slopat matkrav skulle kunna hjälpa till, enligt branschorganisationen Visita och barägare ser flera fördelar.
Konsumtion ska rädda ekonomin
Många ekonomer har spått att det är de svenska konsumenterna som ska shoppa igång ekonomin. Men prognoserna skruvas ner, när omvärlden oroar – och just krogbesök är lätt att dra ner på när konsumenter behöver prioritera.Programledare:
Victor JensenProducent:
Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet
Richard Tellström, måltidshistoriker
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Astrid Miller, ungdomspolitisk talesperson, Movendi
Jonas Siljhammar, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita
Eva Lotta Ramberg, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket.
Henrik Svensson och Sacha Smederevac, barägare, StockholmAnsvarig utgivare: Tove Svenonius
USA vs Europa – större, rikare, bättre?
USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner – men är det hela bilden? Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner – men är det hela bilden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Börsrekord och vinstlyft
De senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.AI driver på
Bakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin. Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll.Olika mått ger olika verkligheter
Vad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Jens Magnusson, chefsekonom SEB
Stephen Moore, konservativ ekonom
Kevin Hassett, rådgivare Vita huset
Neil Irwin, ekonomikorrespondent AxiosNu börjar tiden rinna ut – rädslan för ett ”skräckscenario” ökar
Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation – en situation som ekonomer kallar för en ”mardröm” med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas. Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation – en situation som ekonomer kallar för en ”mardröm” med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Oljeprisrekord och fallande börser
Sjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan.Dyrare mat
För lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”.Bråttom med återgång till det normala
”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”.Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm”
Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors.Programledare och producent:
Hanna Malmodin
Medverkande och röster i programmet:
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Helena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomi
Nicolai Tangen, vd Norska oljefonden
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Christian Kopfer, råvaruanalytiker
Ulf Kristersson (M), statsminister
Peter Sagebrant, vd Alwex
Voici les 40 derniers épisodes sur 1 228. Les épisodes plus anciens se trouvent dans le flux du podcast.
Podcasts similaires
Plus de podcasts : Affaires
C’est votre podcast ?
Confirmez-le avec une entrée dans votre flux : vous recevez ici un code, vous l’ajoutez comme podcast:txt dans le canal de votre flux, et nous le vérifions. Votre podcast apparaît ensuite comme « vérifié » sur SoundNode.