Naturmorgon
- Épisodes
- 1 322
- Parution
- hebdomadaire
- Dernier épisode
- 14 Nov 2026
À propos du podcast
Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Épisodes 1 322
Naturpanelen om blåmusslor, nattfjärilar och ett gigantiskt asplöv
Biologerna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Ellen Schagerström svarar på lyssnarnas naturfrågor i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dags för …
Notes de l’épisode
Biologerna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Ellen Schagerström svarar på lyssnarnas naturfrågor i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Dags för ett säkert hösttecken: Naturpanelen samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor!
Panelen består den här gången av botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och så gästexperten Ellen Schagerström, som är marinbiolog.
Vad var det för genomskinligt som Arild Norberg hittade på stranden på Rossö i Bohuslän? Hur funkar egentligen nattfjärilens vingar? Blåmusslor sägs ju rena havet – men är det då nyttigt att äta upp dem? Vad var det för gigantiskt asplöv som Cecilia Rosman och hennes pappa hittade i Kolmården?
Det är några av de frågor som experterna tar sig an. Fler frågor tas emot på [email protected], och under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Har någon tassat fram över den gamla granens bark?
Eller är det en av Taubes kända blommor som har ett finger med i spelet?
Ja, både det svenska och det vetenskapliga namnet på skorp-arten vi söker antyder det i alla fall.
Den skimrar i rosa, är nyligen rödlistad som nära hotad, och trivs i fuktiga sänkor i gamla skogar.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter sjögurka. De som vann är Jenny Norelius i Huddinge, Richard Hansson i Kvidinge och Ulrika Hjortbäck i Göteborg. Grattis alla tre!
Och som vanligt får ni som lyssnar lära er mer om svaret på frågan i ett inslag i den här veckans avsnitt. Det är marinbiolog Ellen Schagerström som berättar om de fantastiska sjögurkorna.
Nordlig regnskog i Jämtland – och vildare stad i Danmark
Svenska och norska biologer är övertygade: Det finns en tidigare okänd typ av nordlig regnskog i Jämtland. Och i danska Høje-Tåstrup växer gräs och blommor vilt mitt i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges …
Notes de l’épisode
Svenska och norska biologer är övertygade: Det finns en tidigare okänd typ av nordlig regnskog i Jämtland. Och i danska Høje-Tåstrup växer gräs och blommor vilt mitt i stan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Regnskog är inte enbart en tropisk företeelse. Även längre norrut (och längre söderut) på jordklotet finns det skogar som klassas som regnskogar. De allra nordligaste kallas boreala regnskogar, sådana finns i bland annat nordöstra Nordamerika och i Norge.
Nu har svenska och norska biologer hittat skogar även i nordvästra Jämtland som de menar uppfyller kraven. Dels faller det tillräckligt mycket nederbörd under tillräckligt många dagar varje år. Dels har de nu hittat de slutliga bevisen: ett antal exklusiva och mycket fuktälskande lavar som utmärker boreala regnskogar.
Mossexperten Fredrik Larsson och lavexperterna Raul Vicente, Steinar Vatne och Alexander Nilsson anser att det handlar om en hittills obeskriven nordlig regnskogstyp som finns på ömse sidor gränsen mellan Jämtland och Norge.
Naturmorgons Mats Ottosson följde med under en mycket regnig och klafsig expedition till Jormlien i nordvästra Jämtland. I den trånga dalgången längs Lerdalsälven finns både grandominerad gammelskog och klorofyllgrön gråalsurskog. I båda dessa miljöer hittade lavexperterna så många ”regnskogsarter” att de känner sig säkra: det finns regnskog i Jämtland.
Vi besöker också Høje-Tåstrup i Danmark. Här rivs asfalt, parkeringsplatser och gräsmattor upp för att ge möjlighet för naturen att återerövra marken. Hör Ingrid Engstedt-Edfasts reportage.
Hur gick det på det nyss avslutade toppmötet för biologisk mångfald i Armenien? Vi pratar med Vetenskapsradions Sara Sällström som nyss kommit hem därifrån.
Vem har gjort de gröna kilarna på asplöven? Maja Johansson var ute med barnen i skogen och började fundera. Didrik Vanhoenacker vet vad det är.
I veckans kråkvinkel tänker sig Maria Westerberg tillbaka på hur hennes morfars far fällde träden för att odla mat, och hur varje generation sedan dess brutit med hur den föregående velat hantera skogen. Maria själv är inget undantag.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Idag söker vi en djurgrupp som dammsuger havsbotten på godsaker och andas genom rumpan.
Blir de störda kan de kasta ut både tarm och lunga – och sedan återskapa dem igen.
Det finns några arter i Sverige, men över tusen i hela världen.
En välkänd grönsak kan leda dig på rätt spår - och en lergök!Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter amerikansk blåkrabba. De som vann var Monica Ahlsén i Västervik, Ellinore Heidevik i Lillkyrka och Isak Mårtensson i Göteborg. Grattis alla tre!
Och som vanligt får ni som lyssnar lära er mer om svaret på frågan i ett inslag i den här veckans avsnitt. Det är marinbiolog Björn Källström som visar upp ett exemplar av den matglada amerikanska blåkrabban för reporter Lisa Henkow.
Månens inflytande över livet och nattfjärilar fångas i Falun
Vi sänder från Taberg i Småland där Johan Eklöf berättar vilka som påverkas av månen och hur. Och i Falun testas ljusfällor för nattfjärilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturmorgon vänder …
Notes de l’épisode
Vi sänder från Taberg i Småland där Johan Eklöf berättar vilka som påverkas av månen och hur. Och i Falun testas ljusfällor för nattfjärilar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Naturmorgon vänder blicken mot månen. För trots att den ligger många tusen kilometer bort påverkar den naturen här på jorden i allra högsta grad, både genom sitt sken och sin gravitationskraft. Många är de arter som dirigeras av månens rytm. Från nattskärran som styr sin långa flytt efter månens cykler, till blåstången som bara parar sig i fullmånens sken.
Johan Eklöf, fladdermusforskare och författare, har i boken Månljus djupdykt i hur djur och natur över hela världen påverkas av vår närmaste himlakropp. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom på Taberg utanför Jönköping. Där finns tio olika fladdermössarter och sex av dem övervintrar inne i berget. Vid den här tiden på året har många av dem redan gått in i sin vinterdvala, men fortfarande finns det individer som är ute och flyger. Hur de påverkas av månens sken får vi också höra under morgonen.
Nattfjärilar använder nattens sparsamma ljus för att orientera sig och det utnyttjar man i fjärilsfällor där fjärilarna lockas av en lysande lampa. Just nu testas olika typer av fällor och lampor för att se vilka som ska användas i övervakning av hur det går för nattfjärilarna. Biologerna Uno Skog och Fia Möller Skog testar fjärilsfällor i sin trädgård i Falun, och lär sig mer om nattfjärilarna i omgivningen. Reporter Joacim Lindwall var med och fick se många vackra fjärilar, och inspireras.
Vi följer med svampexperten Rut Folke och reporter Jenny Berntson Djurvall i en skånsk bokskog.
En hamstrande sparvuggla har iakttagits flyga in och ut ur en fågelholk i Härjedalen, och vi kollade vad den hamstrar.
Veckans kråkvinkel handlar om svampar som lever i och tar över andra varelser och börjar styra deras liv för sitt eget, svampens, bästa. Karin Gyllenklev berättar om verklighetens zombier, en myra, en spindel och en fluga.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Den vi frågar efter nu har ställt till problem på sina håll i Medelhavet, men är uppskattad delikatess utefter atlantkusten på kontinenten västerut. Kontinenten finns med i det svenska namnet.
Den är varken en landvariant eller strandvariant utan en simmare, även om det går lite på tvären.
Denna himmelsfärgade snygging finns inte i våra vatten.Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter vårtig röksvamp. Vinnarna var Annelie Hedlund, Umeå, Regina Kimblad, Lund, Hans Söderlund, Uppsala. Grattis alla tre!
Nu simmar öringen fritt i Bulsjöån – och tranor på höstflytt i Finland
Vi sänder från Bulsjöån i Östergötland där den ovanligt stora Sommenöringen fått fria vandringsvägar. Vid Söderfjärden söder om Vasa lär vi oss hur unga tranor ser ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios …
Notes de l’épisode
Vi sänder från Bulsjöån i Östergötland där den ovanligt stora Sommenöringen fått fria vandringsvägar. Vid Söderfjärden söder om Vasa lär vi oss hur unga tranor ser ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nu simmar meterlånga öringar upp genom Bulsjöån i Ydre i Östergötland, för första gången på hundra år! Tidigare har vattenkraften hindrat fiskens väg genom ån, men nu har kraftbolagen runt sjön Sommen reparerat öringens vandringsvägar, så att Bulsjöån är framkomlig hela vägen upp till Lägernsjöarna.
Och det är inte bara den ovanligt stora Sommenöringen som gynnas. Här passerar mört, braxen, abborre, gädda – och utter och strömstare! Morgonens fältreporter Lisa Henkow sänder från Bulsjöån, där Magnus Lundberg, projektledare på Tranås Energi, visar ett utterrör och restaurerade lekbottnar för öring. Han berättar också hur de reglerar vattnet för att undvika att Bulsjöån torrläggs, och hur avvägningarna mellan elproduktion och livet vid vattnet ser ut.
Det börjar bli senhöst och de flesta flyttfåglar har redan dragit söderut. Men vi stannar upp en stund och njuter av tranornas kuttrande vid Söderfjärden i Finland, strax söder om Vasa. Här kan många tusen tranor skådas i september och oktober. Fågelskådaren Tuija Warén tar oss med ut på slätten och lär oss hur de unga tranorna ser ut.
En blåtonad manet med volanger har dykt upp på västkusten – lungmaneten. Vi ringer upp marinbiologen Ellen Schagerström för att höra vad det är för slags manet. Och uppmanar också alla lyssnare att höra av sig med frågor om livet i havet. Ellen är nämligen gästexpert på höstens första Naturpanel från Lund. Den sänder vi 14 november. Frågor skickas nu direkt på [email protected]
I Armenien hålls just nu COP 17 – det stora FN-mötet om biologisk mångfald där de globala mål som ska stoppa förlusten av arter ska följas upp. Vetenskapsradions Sara Sällström är på väg dit och vi får en pratstund med henne.
Och så har vi fått en fråga från Eva Eliasson i Karlstad. Hon mötte en liten groda, eller om det är en padda, och undrar om den kommit till världen så här sent på året? Och vart den är på väg nu. Groddjursexpert Claes Andrén svarar.
I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss med till en glänta i skogen.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
En mycket bred varg-fis.. Ja, så kan det vetenskapliga namnet översättas.
Och ett litet tramp räcker för att det ska börjar bolma, men knappast dofta.
Vi söker en knottrig art som är päronformad och allmän i våra skogar.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter malört. De som vann var Femi Sköld i Finspång, Rikard Rehnmark i Göteborg och K-G Mårdberg i Berghem. Grattis alla tre!
Kolmårdsskogens älgar – och natursyn à la Stefan Sundström och Amelia Adamo
Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroas över allt färre älgar i Kolmårdensskogarna. Och musikern Stefan Sundström och journalisten Amelia Adamo samtalar om sitt förhållande till naturen. Lyssna på alla …
Notes de l’épisode
Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroas över allt färre älgar i Kolmårdensskogarna. Och musikern Stefan Sundström och journalisten Amelia Adamo samtalar om sitt förhållande till naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Morgonens fältreporter Lena Näslund ger sig ut i älgskogen – närmare bestämt till Kolmårdensskogarna i norra Östergötland. Vid Lilla Älgsjön har hon stämt träff med två älgfantaster: Mårten Lundgren har följt de majestätiska djuren med sin kamera under tretton år och nyligen givit ut boken ”Kolmårdsskogen och älgarna”. Helst är han ute i det mjuka morgonljuset och vi möter kor med kalvar fridfullt ätande, djur som vandrar över myrmarkerna i den uppgående solen eller i snöglopp. Och Thomas Karlsson har vandrat omkring i samma skogar och bland annat spelat in skogens ljud – älgarna till exempel.
Ja, hur mår egentligen älgen? Nyligen kom rapporter om att stammen verkar öka i landet i stort. Men i våras hamnade älgen på rödlistan som nära hotad, och i Kolmårdsskogarna är Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroade över den drastiska minskningen av älg i det fordom så vilda området.
Olika är våra vägar in i naturen och naturupplevelserna. Reporter Thomas Öberg samtalar med tidningsdrottningen Amelia Adamo och sångaren och låtskrivaren Stefan Sundström om hur deras relation med naturen ser ut.
Det börjar bli kallt och många av Naturmorgons lyssnare står redo vid sina fröautomater. Men hur är det nu, med blåmessjuka och andra sjukdomar, är det okej att mata fåglarna och vad ska man tänka på? Vi ber Lotta Berg, fågelskådare och veterinär, om några goda råd.
Söder om Hamburg såg Leif Jörud något som såg ut som en märklig jättesork, i storleken mellan igelkott och bäver. Vad kan det ha varit? Biologen Petter Bohman svarar.
Det blir allt mörkare. Härligt, tycker Joacim Lindwall i veckans kråkvinkel.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:Det svenska namnet anspelar inte på den stora fisken utan på det lilla flygfäet som sägs sky den utpräglade doften från växten vi söker.
Att den artutpekande delen av det vetenskapliga namnet kan översättas "Beskt men nyttigt" antyder att smak och doft även har andra poänger för oss människor. Alltför rikligt bruk kan dock ångras bittert dagen efter.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter hjälmkasuar. De som vann var Anne-Marie Vingå, Bromma, Morten Finneman, Köpenhamn och David Nilsson, Lund. Grattis alla tre!
Blötare liv för Dammrötan – och vad är bimask för något?
Vi sänder från en utdikad myr utanför Niemisel, som nu restaureras. Och när det surrar i sommarkvällen vid sjön Hjälmaren är det bimask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fältreporter Alexander …
Notes de l’épisode
Vi sänder från en utdikad myr utanför Niemisel, som nu restaureras. Och när det surrar i sommarkvällen vid sjön Hjälmaren är det bimask.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fältreporter Alexander Linder besöker Dammrötan nordost om Niemisel i Norrbotten, en myr som dikades ut för runt 50 år sedan. Nu täpps dikena igen här, som en del i ett projekt där många myrar i Norrbotten restaureras. Projektledare från Länsstyrelsen Norrbotten är Linda Johansson. Hon berättar hur återställningen går till och visar på vilka mossor som finns här idag, och hur artsammansättningen kan förändras när myren blivit blötare igen.
På plats finns också Jörgen Naalisvaara från länsstyrelsen. Han inventerar insekterna på myrarna innan och efter restaureringen. För det finns en lång rad insekter som trivs på blöta myrar: vitmosslöpare, gungflyjordloppa och myrjuvelbock för att nämna några. Och praktsammetslöpare och bred groplöpare, två skalbaggar som båda är rödlistade och hotas av utdikning av våtmarker.
Målet med projektet är bland annat att gynna myrarnas biologiska mångfald och förmåga att bromsa och lagra stora mängder vatten vid kraftiga vattenflöden.
Och så ska vi en bit söderut, till sjön Hjälmaren. Vissa lugna sensommarkvällar säger man på öarna i Hjälmaren: ”Nu är det bimask”. Det surrar nämligen kraftigt från luften av svärmande fjädermyggor. Naturmorgons Mats Ottosson blev nyfiken på fenomenet - och på varför det kallas bimask.
För några veckor sedan pratade vi om hur insekter som flyttar vet vart de ska. Och hur de kan avgöra när vindarna är de rätta. Naturmorgons lyssnare Andreas Hammerth föreslår att de kanske kan känna igen varifrån en vind blåser på doften? Vi skickar frågan vidare till Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet. Han har precis kommit till Australien där han studerar hur bogongfjärilen bär sig åt för att hitta.
Har du sett en ekoxe i år? Camilla Andersson från Norrköping har haft pumpalandet fullt av dem. Hon berättar om sina stora skalbaggsvänner i trädgården, och Monika Sunhede från Länsstyrelsen Östergötland efterlyser allmänhetens observationer av ekoxe i det som kallas Ekoxeuppropet.
I veckan presenterade Världsnaturfonden WWF en rapport med de dystra nyheterna: de vilda ryggradsdjuren har minskat med drygt 70% sedan 1970. Vi ringer upp Olle Forshed, expert inom biologisk mångfald på WWF, för att höra om orsaker till den negativa trenden – och om några hoppfulla korn också.
I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad det egentligen innebär att bidra till alla varelsers lycka.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Nu frågar vi efter en som verkligen kan försvara sig - och det svenska namnet antyder att den ser till att skydda sitt eget huvud.
Arten anses vara världens farligaste i sitt slag, fast den inte flyger som de flesta andra i klassen.
Den vi söker är mestadels röd, svart och blå och lever i regnskogen på andra sidan jordklotet.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter ripbär. De som vann var Birgitta Lundquist, Vänersborg, Kaisa Kjønsberg, Arvika och Carin Guteman Björling, Uttran. Grattis alla tre!
Livet i underjorden
Den här veckan ska vi ner i underjorden. Hur det är att leva i hålor där? Eller att krypa fram mellan rötter och jordpartiklar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marken under våra fötter kan verka …
Notes de l’épisode
Den här veckan ska vi ner i underjorden. Hur det är att leva i hålor där? Eller att krypa fram mellan rötter och jordpartiklar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Marken under våra fötter kan verka kompakt och stillsam, men det är en föränderlig värld. Håkan Wallander, professor emeritus i markbiologi vid Lunds universitet, berättar om hur gångsystem och hålor på mikronivå konstant förändras när svampar växer eller ett regn drar förbi.
Fältreporter Lisa Henkow sänder från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm tillsammans med biologen Peter Nilsson. De spanar in mullvadens anatomi, denna underjords-ikon, vars ögon knappt syns, medan framtassarna är stora och utrustade med jätteklor, perfekta att gräva sig fram med. Dessutom berättar Peter om råttor, gul tuvmyra och vildkaniner som också har sitt hem i marken.
Hur låter en daggmask? Det vet Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han spelar in underjordsljud från växter, myror och maskar. Förhoppningen är att vi i framtiden ska kunna lyssna på marken och se hur livet mår där, istället för att gräva upp den.
Den brittiske författaren Charles Foster har testat livet som grävling. Han och sonen bodde i ett underjordiskt gryt, nosade sig fram i vegetationen och testade grävlingarnas favoritmat, daggmaskar. Vi ringde upp honom för att höra om hans ”grävlingsupplevelser”.
Och så blir det svamp! Ribbsopp är en invasiv art som sprider sig i rask takt norrut i Sverige. Vi ringer upp mykologen Hanna Johannesson vid Stockholms universitet som tittar på vad som ligger bakom svampens ovanliga spridningstakt. Och modellerar var i landet den kommer att dyka upp härnäst.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Veckans naturfråga:
De omvänt äggrunda bladen färgar fjällhedarna vackert röda framåt höstkanten.
Du kan äta de mörka bären, men de uppskattas nog mer av fågeln som gett växten dess namn.
Den vi söker hör till samma familj som pyrola och rhododendron.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter murmeldjur. De som vann var Lisa Ljungberg i Lund, Rigmor Tillema i Mariehamn och Johan Larsén i Stockholm. Grattis alla tre!
FÖR ATT SE ALLA BILDER TILL AVSNITTET., KLICKA EN GÅNG TILL PÅ AVSNITTSBILDEN OVAN (PÅ MULLVADEN) SÅ KOMMER FLER BILDER.
Trollsländor, fjärilar och blomflugor som flyttar
Många insekter lämnar Sverige just nu. De migrerar nämligen precis som flyttfåglarna. Men hur gör de för att hitta? Vi spanar också på trollsländor vid Rönne å. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så …
Notes de l’épisode
Många insekter lämnar Sverige just nu. De migrerar nämligen precis som flyttfåglarna. Men hur gör de för att hitta? Vi spanar också på trollsländor vid Rönne å.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Så här i september är det många fåglar som flyttar söderut. Men det är inte bara fåglar som flyttar från Sverige! Det gör även många insekter.
Hit hör amiralfjärilar, tistelfjärilar, nattfjärilar som exempelvis tandfly, gammafly och större dagsvärmare, och många arter av blomflugor. De migrerande insekterna söker sig till Sverige på våren för att utnyttja resurserna som finns här, med värdväxter för larverna och nektar till de vuxna, och undviker också de alltför torra somrarna längre söderut i Europa. Men de lämnar Sverige på hösten – de är inte anpassade för att övervintra här. Flytten sker ofta i flera generationer.
Men hur vet insekterna vart de ska, och hur klarar så små och kortlivade organismer att flyga så långt? Här finns fortfarande många mysterier att reda ut. Men vid Lunds universitet pågår en hel del forskning på området. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh sänder direkt från en nattfjärilsfälla på Ekologihusets tak i Lund tillsammans med Lars Pettersson, docent i zooekologi och verksam vid Svensk dagfjärilsövervakning, och Cecilia Nilsson, forskare med livet i luftrummet som specialitet. Hon har bland annat jämfört fåglars och nattfjärilars flytt.
I programmet medverkar även Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet, som studerat bongongfjärilen i Australien som först flyttar 100 mil åt ett håll, vilar 3 månader i en grotta, och sedan flyttar tillbaka samma sträcka igen. Eric Warrant och hans forskarteam har visat att nattfjärilen navigerar med hjälp av både stjärnor och magnetfält. Vi ringer också upp forskaren Johanna Hedlund för att höra om hur trollsländor flyttar förbluffande långa sträckor på sina till synes bräckliga vingar. Och i Botaniska trädgården i Lund letar vi flyttande blomflugor tillsammans med Oskar Löfgren, Lunds universitet.
Mer trollsländor blir det i ett reportage från Rönne å i Skåne. En riktig favoritplats för många trollsländor. Biologen Linda Birkedal berättar vilka arter som flyger i skytteltrafik över den ringlande ån.
Kan spindlar gå på vatten, och kan de simma? Det undrar Mikaela Ekeroth som hade ett nära möte med en spindel i vattnet nyligen. Vi ber en expert svara på detta.
Något har hänt med hasselnötterna i år, i alla fall i Dalarna. Nötterna är tomma och därmed finns det ingen mat till den tjocknäbbade nötkråkan. Mats Forslund har följt nötkråkorna under lång tid och är bekymrad.
I veckans kråkvinkel lyssnar Jenny Berntson Djurvall på hälsorekommendationer om styrketräning och raska promenader. Men en planlös och långsam svamppromenad kan nog ha minst lika bra effekt.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
Släktet vi söker finns bland annat i Alperna.
Och ljudalstraren är mycket kvick att liksom slukas upp av jorden.
Känner du att det gnager som en återkommande måndag kan du vara på rätt väg.
För att höra en ljudledtråd: Klicka här för att komma till rätt tidpunkt i avsnittet.
Om det inte funkar, crolla fram till att cirka fyra minuter återstår av programmet för att lyssna!
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter sepiavaxing. De som vann var Maud Götherström, Göteborg, Inger Jacobsson, Linköping och Thorgny Grendalen, Tidaholm. Grattis alla tre!
Tjolöholms ädellövskogar – och Tärnabys unika orkidé brudkulla
Orkidén brudkulla finns bara på några få platser kring Tärnaby – ingen annanstans i världen. Och vid Tjolöholms slott har den kustnära ädellövskogen nu skyddats i naturreservat. Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
Orkidén brudkulla finns bara på några få platser kring Tärnaby – ingen annanstans i världen. Och vid Tjolöholms slott har den kustnära ädellövskogen nu skyddats i naturreservat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den halländska kusten har historiskt präglats av vidsträckta ljunghedar men på Tjolöholmshalvön, söder om Kungsbacka, har skogen blivit kvar under århundradena. Idag är det en av Hallands få kustnära ädellövskogar och den långa kontinuiteten har skapat förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Tidigare i år blev området naturreservat för att skydda miljön där mängder av rödlistade svampar, mossor, lavar, insekter, däggdjur och kärlväxter trivs.
På lördag sänder Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson direkt från ädellövskogen i Tjolöholms naturreservat tillsammans med naturguiden HG Karlsson och fågelskådaren Tomas Carlén som visar vägen bland krokiga ekar och andra lövträd där arter som stiftklotterlav, oxtungssvamp, brunlångöra och hasselsnok finns.
Medverkar gör också kulturgeografen Pär Connelid som berättar om hur människor som bott och verkat i området har format landskapet. Inte minst gäller det James Fredrik och Blanche Dickson som i slutet av 1800-talet lät uppföra Tjolöholms slott och slottspark. Paret var inspirerade av Arts and Crafts-rörelsen där en grundläggande tanke var att bejaka naturen och sudda ut gränserna mellan kultur och natur. Bland annat anlade de vindlande stenlagda stigar som fortfarande går att följa genom den kuperade skogen.
Och så blir det en tur till södra Lappland, där vi söker efter den världsunika brudkullan. Den djupt vinröda orkidéarten är en hybrid mellan brunkulla och brudsporre och finns bara på några få ställen kring Tärnaby, i hela världen. Mikael Hedrén, professor emeritus vid Lunds universitet, har följt brudkullan under lång tid. Nu tar doktoranden Jöran Klink vid.
När Malin Antonsson och hennes pojkvän plockade rödgul trumpetsvamp för några veckor sedan hade en av svamparna som små fästingar eller vindruvor i klasar på hatten. Vad är det för något? Vi ber Elisabet Ottosson vid SLU Artdatabanken reda ut mysteriet.
Bo Hollsten hörde av sig till oss med en fråga. Kan ett vilt djur anknyta till en människa när mötet sker vid en mycket tidig ålder, men bara en kort stund? För hans del gäller det ett rådjurskid. Vi skickar frågan vidare till Ulrika Alm Bergvall, etolog och tidigare forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.
Varför ser man så mycket spindelnät på hösten? Och hur funkar såna som ser ut som hängmattor, undrar My Nilzén i Värmland. Monika Sunhede svarar.
Kommer artificiell intelligens att förgöra mänskligheten? I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall upp potatis i landet och finner ett lugn i att faktiskt höra till naturens naturliga intelligens.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Det första ledet av namnet hämtas antingen från en viss typ av fotografier - eller från en sorts bläckfisk.
Och det andra skulle man nästan kunna tro ha med "hårrelaterad skönhetsbehandling" att göra, sånär som på en bokstav.
Organismen vi söker dyker upp på ängar under sensommar och höst. Och bör inte stoppas i korgen då den är rödlistad som sårbar!
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter fackelblomster. De som vann var Anders Karlsson i Mölndal, Marianne Lindgren i Tidaholm och Bernt Hedlund i Tyresö. Grattis alla tre!
Naturens gång på konstgjorda ön Pepparholm – och ovanliga vedsvampar i Muddus
Vi besöker Pepparholm i Öresund dit djur och växter fått ta sig på egen hand under de 26 år ön har funnits. Och i Muddus i Lappland letar 25 mykologer vedsvampar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Notes de l’épisode
Vi besöker Pepparholm i Öresund dit djur och växter fått ta sig på egen hand under de 26 år ön har funnits. Och i Muddus i Lappland letar 25 mykologer vedsvampar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Mitt i Öresund, mellan Köpenhamn och Malmö, ligger den konstgjorda ön Pepparholm. Den skapades när Öresundsbron byggdes, som en plats där bron övergår till tunnel. Men ön ses också som ett biologiskt experiment. En karg, obeväxt sandö, som naturen fått hitta till helt på egen hand och där den genom åren fått utvecklas utan mänsklig inblandning.
Hur ser det ut där idag 26 år efter att ön invigdes? Karin Gyllenklev åker dit och träffar grönfläckiga paddor, skådar skedstork och ägretthäger och kikar på pyttesmå blommor, som knutnarv och sumpfräne, som snart kan vara ett minne blott när buskar och träd breder ut sig.
I programmet hörs bland annat Hans Orth, medlem i Pepparholms expertgrupp och tidigare miljöspecialist på Öresundsbron, miljökoordinator Pia Johnsson-Sederholm, anläggningsdirektör Jeanette Birkholm och Andreas Wernersson, teknisk förvaltare på Öresundsbron och fågelinventerare.
Drygt 130 mil norrut från Pepparholm – fågelvägen – ligger nationalparken Muddus. Nu i veckan har 25 mykologer samlats här för att leta vedlevande svampar, som exempelvis den starkt hotade urskogsporingen. Alexander Linder följer med ut i skogen tillsammans med svampletarna Elisabet Ottosson, Maria Hindemo och Andreas Öster.
Ibland kommer det oväntat besök! En morgon möttes Britta Lehtonen av en grön, skön, stor varelse på sin inglasade balkong på sjunde våningen i Hökarängen i södra Stockholm. Hon undrar om det kan vara en grön vårtbitare och ifall den klättrat hela vägen upp till henne. Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få reda på mer.
Nu mognar äpplena på träden och i veckans kråkvinkel konstaterar Helena Söderlundh att äpplen inte bara är äpplen, de är minnen som vi skickar vidare framåt, generation för generation.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Denna strand-arts treformiga trick för att undvika inavel
är en ovanlig botanisk finess.Blommorna flammar som mest under sommarens senare del.
Ja det kan dröja ända in i september innan de sista exemplaren
har så att säga brunnit ut och den purpur-rosa färgen slocknat.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter humleblomster. De som vann var Gudrun Bodin i Undrom, Angelika Skarin i Lund, och Stig Melin i Linköping. Grattis alla tre!
I Tarfala samlas fjällväxternas frön in för framtiden – och ett besök hos träpedagogen Bengt
Glaciärerna ramar in den karga Tarfaladalen där botanister just nu samlar in vilda frön för framtiden. I Laknäs vurmar Bengt Andersson för lövträden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu samlar …
Notes de l’épisode
Glaciärerna ramar in den karga Tarfaladalen där botanister just nu samlar in vilda frön för framtiden. I Laknäs vurmar Bengt Andersson för lövträden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Just nu samlar botanister och fröexperter från sju olika länder in fröer i Tarfaladalen, öster om Kebnekaisefjällen. Den karga dalen präglas av flera glaciärer. Här finns en tålig flora med bland annat isranunkel, och längre nedåt trädgränsen växer smörbollar och fjälltimotej. Botanisterna och fröexperterna hjälps åt att samla och rensa fröer till en svensk fröbank för vilda växter som just nu byggs upp i Göteborg. Många fjällväxter finns inte sparade i någon fröbank, och eftersom deras livsutrymme krymper med klimatuppvärmningen är det extra viktigt att bevara deras fröer inför framtiden. Naturmorgons fältreporter Lisa Henkow rapporterar direkt från Tarfaladalen där höstfärgerna nu sprakar och växterna hunnit få mogna frön, redo att samlas in. Medverkar gör bland andra Stina Weststrand från Göteborgs botaniska trädgård.
Vi gör också ett besök hos jägmästaren och träpedagogen Bengt Andersson i Laknäs i Dalarna. Han vurmar för lövträden och arbetar också med lövträ i sitt hantverk.
I Falsterbo i Skåne samlas natur- och fågelintresserade från hela Sverige den här helgen under Falsterbo bird show. Inför den stora mässan bjuder Birdlife Sverige in 800 skolbarn från Vellinge kommun på en naturdag. Vi ber projektledaren Anette Barr berätta vad det går ut på.
När Jöran Pettersson var ute och cyklade utanför Hässleholm såg han en djurunge i vägkanten. Han konstaterade att det var en iller. Men vad gjorde den där, och stämmer det att den ropade på sin mamma? Vi ringer upp smådäggdjursforskaren Tim Hofmeester vid SLU för att höra mer om illerns liv.
För femton år sedan var det snudd på sensation att se en ägretthäger i Sverige. Nu har den blivit riktigt vanlig! Naturmorgons Mats Ottosson räknade till 307 stycken i ett enda kikarsvep vid Hornborgasjön förra veckan. Vi ber Lotta Berg från Birdlife Sverige reda ut varför den blivit så mycket vanligare och också varför de verkar gilla att hänga vid just Hornborgasjön.
I veckans kråkvinkel har Ingrid Engstedt Edfast fått nytt sällskap i trädgården. Hon längtade efter en igelkott, men det blev en robotgräsklippare.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Rivalen vi söker nickar först blygt, för att sedan resa sig stolt och haka fast i pälsen på den som råkar passera.
Roten doftar kryddnejlika och ska gå att koka choklad på. Det vedertagna svenska namnet rymmer en viktig pollinatör, medan växten i folkmun kallats för både kattballar och fårpungar.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter klubbsvampar. De som vann var Maria Andersson i Skepplanda, Sigrid och Karin Birck i Uppsala och Anders Carlsson i Vega. Grattis alla tre!
Denat Lahi fotar djur i människans närhet – och en tur upp till Fjällbotaniska trädgården
Naturfotografen Denat Lahi tar oss med till ett grävlinggryt i Veberöd. I Hemavan besöker vi världens nordligaste botaniska trädgård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För tre år sedan såg Denat …
Notes de l’épisode
Naturfotografen Denat Lahi tar oss med till ett grävlinggryt i Veberöd. I Hemavan besöker vi världens nordligaste botaniska trädgård.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
För tre år sedan såg Denat Lahi, idag 18 år, en film på youtube om en kille som fotograferade fåglar. Han blev helt fascinerad, köpte en kamera och började fota just fåglar. Men snart dök det upp en räv i trädgården. Han spårade rävarna i tre månader, lärde sig tyda spillningar och fick många fina bilder. Detektivarbetet är det mest spännande, säger han, att lära sig hur djuren lever och rör sig. Han följer ofta djur som lever nära oss människor, och i dagens Naturmorgon tar han med fältreporter Lena Näslund till ett grävlinggryt i kanten av samhället Veberöd, öster om Lund.
Och så blir det en tur upp till Fjällbotaniska trädgården i Hemavan. Det är Sveriges högst belägna botaniska trädgård, och världens nordligaste. Den grundades av botanisten Olof Rune med inspiration från Alperna. Här finns isranunkel från Kebnekaises höjder och tärndaggkåpan som enbart växer runt Tärnaby. Naturvägledare Elsa Nyholm visar oss runt.
Johan i Falkenberg hörde av sig. Häromdagen hittade han något märkligt på drivhjulet på fräsen i sin gamla snickeriverkstad. Någon form av insektsbo! Vad kan det vara? Vi ber entomologen Moa Pettersson om svar.
Förra lördagen medverkade biologen Andreas Press i Naturmorgon från Billudden. Efter programmet åkte han hem till Umeå med förhoppningar om en bra lysnatt. Alltså, att lysa med en lampa för att få se nattfjärilar. Målet var att hänga in fjärilsart nummer 999 och 1000 i Västerbotten. Vi ringer upp honom för att höra hur det gick.
Den här veckan har svampentusiaster från hela Sverige samlats runt Gäddede i Jämtland på den årliga mykologiveckan. Medan det varit torrt på många håll i södra Sverige har det regnat rejält här hela sommaren. Kanske betyder det att det är goda förutsättningar att hitta mycket spännande svampar. VI ringer upp Mikael Jeppson, Otto Nilsson och Margaux Boaraeve för att höra hur de haft det på svampveckan.
I Stockholm pågår ett annat evenemang – Östersjöfestivalen. Naturmorgon var på plats inför en av de många klassiska konserterna, med en livepodd om Östersjöns ljudvärld. Den går att lyssna på i sin helhet här.
I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på uttrycket ”vargen kommer”.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
Visst kan tankarna leda iväg till både golf och godis.
Men det är i skogen detta släkte dyker upp - nästan som ett väsen!Det finns en handfull arter i Sverige.
De saknar hatt och ser ut som något miniatyr-vapen familjen Flinta skulle använda sig av.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter gammafly. De som vann var Frida Thorselius, Älvsjö, William och Hanna Fjellborg, Luleå och Ann-Helen Harnesk, Koler. Grattis alla tre!
Sensommarmorgon på Billudden med havtorn, svamp och klappersten
Som ett Sveriges Skagen sträcker sig Billudden ut i havet. Längs klapperstensstränderna glimrar havtorn just nu i guld. Här finns en mångfald av svampar och en säregen flora. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges …
Notes de l’épisode
Som ett Sveriges Skagen sträcker sig Billudden ut i havet. Längs klapperstensstränderna glimrar havtorn just nu i guld. Här finns en mångfald av svampar och en säregen flora.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I norra Uppland, strax intill Dalälvens mynning och gränsen till Norrland, sticker ett finger av grus och klappersten ut i havet. Det heter Billudden och bjuder både på vida havshorisonter, en rik och spännande flora och möjligheter till möten med flyttfåglar på väg söderut.
Mest känd är nog Billudden som havtornslokal. Om havtornsbären är de karga havssträndernas guld, så är Billudden den rikaste guldfyndigheten i norra Europa. Vi smakar på dem förstås, men pratar också om hur det kommer sig att just havtorn trivs så bra på grus- och klapperstensstränderna som lyfts ur Bottenvikens vågor i långsam men stadig takt.
Och apropå bär, just vid Billudden lär blåhallonet ha sin nordligaste utpost i landet.
Det är inte bara Billuddens form som sticker ut. Här är också ovanligt kalkrikt. Kalken skapar i sin tur förutsättningar för en särpräglad och rik flora, och Brämsandsskogen vid foten av udden är en av landets artrikaste när det gäller svampar.
Vi upptäcker havsvidder, klapperstensstränder och kalkbarrskogar och spanar efter arter som vejde och violgubbe tillsammans med biologerna Andreas Press och Ingemar Södergren, och botanisten Marie Kjerrman.
Vi sänder hela programmet från Billudden.
Programledare är Mats Ottosson och reporter Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
För tio år sedan landade denna bevingade, håriga långflygare mitt i nyllet på en känd fotbollsspelare.
Ett silvervitt Y är en avgörande detalj i dess signalement.
Det gäller dock inte den tidigare livsfasen. Då är den grön och har en glupande aptit!Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter ryl. De som vann var Maria Persson Lund, Olle Dahlén Dals Långed och Helga Nyberg, Linköping. Grattis alla tre!
Iskalla hajmöten och mäktiga Hoverberget i Jämtland
Närkontakt med håkäring och blåkäxa; en lång ravin, ett omtalat odjur och ett berg vid Storsjön, fjärilssommar och artiga myror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturfilmaren Christina Karliczek …
Notes de l’épisode
Närkontakt med håkäring och blåkäxa; en lång ravin, ett omtalat odjur och ett berg vid Storsjön, fjärilssommar och artiga myror.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Naturfilmaren Christina Karliczek Skoglund har ägnat mycket tid åt att hitta och filma hajar som lever i kalla vatten, ett arbete som bland annat resulterat i filmen ”Sharks of the icy north”. Christina berättar om det första frusna mötet med håkäring, grönlandshaj, det ryggradsdjur som blir äldst i hela världen. I svenska vatten finns ett tiotal hajarter, från den lilla blåkäxan som lyser blått i mörka havsdjup till den den enorma planktonätande brugden. Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson mötte Christina på Stora Amundön utanför Göteborg.
På Hoverberget vid Storsjön i Jämtland finns morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast med naturbevakaren Bengt Erik Göransson som berättar om naturen runt berget, bland annat i den långa ravinen Rämnan. Vi hör också om Sveriges mest kända kryptid, storsjöodjuret, som gäckar vetenskapen men lever i människors medvetanden runt sjön. Sanna Händén-Svensson vid Lunds universitet har skrivit sin doktorsavhandling om storsjöodjuret som fenomen.
Är det en gynnsam sommar för fjärilarna? Biolog Tobias Ivarsson i Småland berättar vilka arter som fladdrar just nu och Lars Pettersson på svensk dagfjärilsövervakning ger oss en bild av fjärilssommaren hittills. Vilka arter det gått bra för och vilka som haft ett sämre år.
Lyssnaren Maria undrar över myrorna hemma hos henne. De verkar stanna upp och hälsa på varandra när de möts. Är det ett vanligt myr-beteende eller är hennes myror ovanligt artiga? Myrexperten Katja Bargum svarar.
Och i veckans kråkvinkel vill inte Helena Söderlundh att sommaren ska ta slut, hon vill inte gå in.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Veckans naturfråga:
När en mojäng-motsvarighet tappar bort sitt p får man denna sällsynta skönhet.
De vintergröna bladen påminner om lingonets, den rosa blomman påminner om en pyrolas.
Sök den i gles, mager tallskog. Kalkrik mark är en fördel, skogsbete likaså.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter raggmossor. De som vann var:
Elias Blad i Tobo, Miriam Hellebring i Färentuna och Frida Karlsson i Hålta. Grattis alla tre!Flyttfåglar i Västerbotten och 130 mil till fots längs hela svenska fjällkedjan
Vi spanar efter tidiga höstflyttare vid Gärdefjärden och träffar fjällvandraren Sara som är halvvägs genom “gröna bandet”. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Augusti är här och en del fågelarter har …
Notes de l’épisode
Vi spanar efter tidiga höstflyttare vid Gärdefjärden och träffar fjällvandraren Sara som är halvvägs genom “gröna bandet”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Augusti är här och en del fågelarter har nu börjat sin resa söderut. En populär rastplats är Gärdefjärden utanför Lövånger i Västerbottens kustlandskap. Det som tidigare var en havsvik har efter landhöjningen blivit en grund sjö omgärdad av betade strandängar. Under våren och hösten rastar tusentals gäss, änder och vadare vid sjön.
Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gärdefjärdens naturreservat i sällskap av Henrik Sporrong, reservatsförvaltare på länsstyrelsen i Västerbotten. Med kikaren i hand tar de tempen på fågellivet så här i början av höstens flyttning. Dessutom får vi höra mer om restaureringsarbetet som gjorts här. För några år sedan röjdes träd, buskar och sly bort för att öppna upp landskapet. Nu betas strandängarna av kor vilket både gynnar fågellivet och den biologiska mångfalden kring sjön.
I sommar vandrar runt 125 personer den 130 mil långa sträckan mellan Grövelsjön i Dalarna och Treriksröset i norr. Den här turen, genom hela svenska fjällkedjan, kallas att genomföra Gröna bandet – eller ”Vita bandet” om man gör samma sak på skidor vintertid. Vi träffar läkaren och gröna bandet-vandraren Sara Attenfelt Bensow som den här sommaren lever ett liv med helt andra förutsättningar än därhemma.
Vi pratar också med Malin Nääs Olsson som såg en igelkottsmamma flytta sina ungar från en boplats till en annan. Är det vanligt att de gör så och varför kvittrar den ena lilla igelkottsungen? Jessica Ångström på Världsnaturfonden svarar och berättar om igelkottsveckan som drar igång snart under vilken man vill ha allmänhetens hjälp med att räkna igelkottar. Förhoppningen är att datan som samlas in ska hjälpa forskare att förstå varför arten minskar och varför den har så stora bekymmer idag.
Och så blir det fågelmysterium. Per Rudebjer hörde intensiv fågelsång från en buske i Ramsele men när han vände sig till en fågelsångsapp för att ta reda på vilken art det rörde sig om kunde appen inte identifiera sången. Men det kan Martin Green från Svensk fågeltaxering - vi ringer upp honom.
En till artfråga tar vi oss an. Det är Mari Berg Johansson som undrar över en ovanligt stor och getingmönstrad trollslända - vad kan den snyggingen ha för namn?
I veckans kråkvinkel funderar Joacim Lindwall på vad som skulle hända med naturen om vi människor vore lite mer altruister istället för egoister.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Det som reses vid hunddjursilska leder dig till denna grupp arter. Stickade ullsockor likaså. Fast de vi söker - ett släkte med ett drygt dussin inhemska arter - har förstås ingen päls. Det är bara så de ser ut där de växer rotlöst på stenar och klippor.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!Förra veckan frågade vi efter liljekonvalj. De tre som vann var: Lisa Bjerklöv, Tyresö, Rosanne Håkansson, Järna och Kurt Fällman, Lycksele. Grattis alla tre!
Fågelungar och torskyngel som får hjälp ut i livet
I Studsvik kläcks ägg på ett helt nytt fisklaboratorium och de små torskarna släpps nu ut i havet. Och den sydliga kärrsnäppans ungar föds upp i hägn på Öland. Men räcker hjälpen till? Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
I Studsvik kläcks ägg på ett helt nytt fisklaboratorium och de små torskarna släpps nu ut i havet. Och den sydliga kärrsnäppans ungar föds upp i hägn på Öland. Men räcker hjälpen till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Torsken har det kämpigt i Östersjön. Ett omfattande fiske och allt större syrefria områden gör att det blir svårt att hitta den salthalt och temperatur som torskäggen behöver för att befruktas och utvecklas. Ovanpå det ont om mat när strömming och skarpsillspopulationerna är svaga.
I projektet Recod provas nu stödutsättningar av torsk. Äggen har kläckts i laboratoriet och i steg ett har larverna släppts ut efter 4–6 dagar, till ett farligt liv. Det har nu ändå setts torskar på runt två decimeter i de kustområden där de släppts ut – vilket är den storlek de bör ha efter några år. Nu är det dags för steg två. Lena Näslund besöker stiftelsen Baltic Waters nya fisklaboratorium i Studsvik norr om Nyköping där stiftelsens vd Konrad Stralka visar den första omgången som fått växa till sig i två månader och nu snart ska släppas ut i frihet i området Tvären utanför labbet. Den här lördagsmorgonen djupdyker vi i torskens biologi och betydelse som en av de viktigaste rovfiskarna i Östersjön.
Inte bara torskarna behöver hjälp. Strandängarnas vadarfåglar har det också tufft. Rovdjur som räv, grävling och mink utgör ett allvarligt hot. Mänskliga insatser tas till för att hjälpa de mest utsatta: elstängsel sätts upp och ägg samlas in för uppfödning av ungar i hägn. Ofta med stor framgång. Men ibland hjälper inte ens det. I ett reportage av Mats Ottosson hör vi hur det går för sydlig kärrsnäppa på södra Öland och skärfläcka på Landgrens holme i Skåne.
Det brakade till i skogen, följt av ett ljust och envist läte. Sedan passerade en stor älg. Vad var det som Marie och Johan Nordmark hörde vid fritidshuset i Närke? Älgexperten Jonas Malmsten svarar.
Myrbräcka och myrstarr är några av de växter som deltagarna på ett floraväktarläger utanför Pajala letar efter den här veckan. Vi pratar med Sebastian Sundberg och Anna Högdahl om vad de hittar ute på myren.
Christopher Patten lyckades filma det han tror är en humleparning. Det ser lustigt ut med den lilla hanen och den stora humledrottningen! Vi ber humleforskaren Maj Rundlöf berätta hur en parning går till och vad som händer den här tiden på året i humlornas liv.
I veckans kråkvinkel går Jenny Berntson Djurvall på skattjakt bland klipporna i skärgården.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
En kung av dungen, vit som snö, bär samma namn som växten vi söker.
På försommaren breder den ut sig i lundar och trädgårdar och slutar kanske sina dagar i en morsdagsbukett.
Doftar förföriskt, men trots att den är släkt med sparris ska den absolut inte ätas upp.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter igel, eller iglar. De tre som vann var: Johannes Wolgast, Västra Frölunda, Ida Roos, Malmö och Gun Fransson, Nässjö. Grattis alla tre!
Sommarmorgon med mossor och trollsländor vid en ringlande skånsk å
Vi sänder från två platser längs Rönne å: Natthall och Billingemölla. I och längs med ån trivs många arter. Även människan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En å ringlar sig sakta genom landskapet …
Notes de l’épisode
Vi sänder från två platser längs Rönne å: Natthall och Billingemölla. I och längs med ån trivs många arter. Även människan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En å ringlar sig sakta genom landskapet. Här och var får den mer fart och porlet byts mot ett forsande ljud. Genom årtusenden har vi människor sökt oss till vatten, och så gör även naturguiden och biologen Britta Levin. Hon har bott många år vid Billingemölla vid skånska Rönne å, och beskriver hur hon så ofta gått ner till ån för att hämta lugn och kraft. Och kanske möta en kungsfiskare som flyger blixtsnabbt över vattnet, eller några kanotister som ska försöker ta sig förbi den lilla forsen.
Den här lördagsmorgonen finns fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Britta Levin vid Billingemölla, som ligger i ett naturreservat där Rönne å omsluts av svämskogar och betade strandängar. Och så sänder vi från ytterligare en plats en bit nedströms – Natthall. Uppe på klippan har programledare Jenny Berntson Djurvall utsikt över den meandrande ån och dess dalgång. Här kring Natthall har biologen Linda Birkedal hittat flera spännande arter av både mossor och trollsländor. Vi hoppas få se exempelvis glanslungmossa, stenflodtrollslända, flodflickslända och blåbandad jungfruslända.
Vi söker också svaret på varför en gök betedde sig konstigt efter att Gabriella Nilsson slog gräset runt sin fjällstuga i Bruksvallarna. Göken verkade spana efter något och var orolig. Den har ju inget bo att övervaka. Vad var det som hände? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson för att få svar.
Och så ska det handla om en dagfjäril som blivit allt vanligare i Sverige. Elisabeth Sandberg i Simlångsdalen såg en mörk stor fjäril sitta i en buske och undra vad det var. Biologen och fjärilskännaren Bo Söderström förklarar vad det är och hur den spridit sig norrut de senaste åren.
I veckans kråkvinkel tar Mats Ottosson sig en tupplur och blir så osynlig att fåglar, fjärilar och trollsländor kommer alldeles nära.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
De är bara två bokstäver ifrån långsamma, slemmiga blötdjur på land,
som de också så smått liknar.
Men djurgruppen vi söker lever som rovdjur och parasiter.
På menyn står t.ex. snäckor eller syrerik kroppsvätska.
Till den efterfrågade underklassen, hör nästan 30 svenska arter.
De är simkunniga och utrustade med sugproppar.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter tångspigg. De tre som vann var: Anneli Anderbjörk, Vallentuna, Malin Kjell, Tävelsås och Sven Henningsson, Halltorp. Grattis alla tre!
Gösar, gjusar och knort, Hjälmarens dolda rikedomar
Om Hjälmaren, den stora sjösänkningen och livet i och på sjön nu; strandväxter, insekter, strandskogar och fågelrikedom vid Nyckelgrundet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges fjärde största …
Notes de l’épisode
Om Hjälmaren, den stora sjösänkningen och livet i och på sjön nu; strandväxter, insekter, strandskogar och fågelrikedom vid Nyckelgrundet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sveriges fjärde största sjö, Hjälmaren, är en smula svårflörtad. Till stora delar döljs den bakom täta strandskogar, vattnet är grumligt på många håll och det kan vara svårt att ta sig fram med båt för alla stenar och grynnor som gömmer sig strax under vattenytan.
Denna vecka ägnar vi hela Naturmorgon åt att utforska Hjälmaren och möta de som lever i, på och kring sjön.
Hela programmet sänds från Vinön, sjöns största ö som såhär års är ett välbesökt semesterparadis. Där träffar vi Johan Nilsson, yrkesfiskare och fågelinventerare, som tar oss med ut till det svåråtkomliga Nyckelgrundet. Det mycket speciella insektslivet, bland annat en dagslända med det lokala namnet nyckelgrundsknort, lockar såhär års stora mängder födosökande fåglar, bland annat exklusiviteter som skräntärna och dvärgmås.
Biolog Daniel Gustafsson har lovat att kratta upp några favoriter ur sjöns undervattensflora. Till vardags är han samordnare för friluftsliv på Länsstyrelsen i Örebro län, och han har levt nära sjön ända sedan sin barndom.
En som sannerligen har Hjälmaren som hembygd är Anna Vesper Gunnarsson, som är den sjuttonde generationen fiskare som hämtar sin utkomst ur sjön med ön Valen som utgångspunkt. Hon är så fästad vid sin hemmasjö att hon på sin bröllopsresa for till: Hjälmaren.
Den största förändringen i sjöns historia skedde i slutet av 1800-talet, när landets största sjösänkning genom tiderna genomfördes här. Hjälmaren är en näringsrik sjö, med vassbälten och gös. Vi söker förstå hur Hjälmarens ekosystem hänger ihop från bottenfaunans maskar, till insekter, fiskar och fåglar.
Limnolog Carin Nilsson berättar om livet i Hjälmarens djupa bottnar.
Vi pratar också med Mats Rosenberg, före detta kommunekolog i Örebro som gjort mycket för att ge invånarna i den staden tillbaka kontakten med Hjälmaren, den som försvann när sjön sänktes.
Programledare Jenny Berntson Djurvall, fältreporter Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Den här veckan söker vi en som lever nära kusten. Tänk verktyg - eller alg - så har du första delen av artnamnet. Slutledet syftar på den ryggplacerade taggighet som den har gemensam med två inhemska släktingar i samma familj. Arten VI söker är max en sjuttontaggare.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter dagsländor. De tre som vann var: Anette Stoppani i Göteborg, Thomas Axenrot i Katrineholm och Tuula Duke i Sundbyberg. Grattis alla tre!
Dagfjärilar och deras älsklingsväxter – och rödvingetrastens dialektmysterier
Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Backtimjan …
Notes de l’épisode
Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.
Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet och lätt hör skillnad på en rödvingetrast från Uppsala och en från Piteå.
Dessutom tas som vanligt ett antal spännande frågor från lyssnarna upp till behandling. Fiskexperten Jessica Dolk berättar om varför vattnet i strandkanten kokar av småfisk, reptilprofessor Claes Andrén förklarar varför en huggorm klättrat upp till en fågelholk och entomolog Moa Pettersson har svar på en undran om svärmande pingborrar.
I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson handlar det om varför det verkar finnas så mycket mer motvind än medvind och varför man aktivt behöver lägga märke till medvinden.
Programledare: Joacim Lindwall
Veckans naturfråga:
Såväl fisk som fågel frossar gärna på dessa djur som vi har ett sextiotal arter av i vårt land.
De har kommit att symbolisera det efemära - man syftar då på tiden som fullbildat flygfä, som sägs vara 24 timmar helt ägnade åt fortplantning.
Då svärmas det ofta även i bokstavlig bemärkelse.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter vildmorot. De tre som vann var: Tobias Okamoto Alm i Bromma, Lars Ahlin i Förslöv och Nina Clausen i Arvika. Grattis alla tre!
Hykjebergs branta stup lockar växter, snäckor, fåglar och folk
Växter som annars inte finns så långt norrut trivs i mikroklimatet som sydväxtberget Hykjeberg skapar, strax utanför Älvdalen. Hela programmet sänds härifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En …
Notes de l’épisode
Växter som annars inte finns så långt norrut trivs i mikroklimatet som sydväxtberget Hykjeberg skapar, strax utanför Älvdalen. Hela programmet sänds härifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En mil nordost om Älvdalen reser en sig jätte ur dalaskogen: Hykjeberg. Mot söder stupar berget ner i en nästan lodrät bergvägg på 100 meter. Från toppen är utsikten milsvid och hisnande. Men det är minst lika spännande att promenera nedanför branten! Det här är nämligen ett sydväxtberg med en unik växtlighet. Det sydvända berget suger åt sig värmen på sommaren, lagrar den och avger den under höst och vinter. Det ger ett lokalklimat som gynnar växter som annars bara hittas längre söderut, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Det har intresserat botaniker genom tiderna – som exempevis Carl von Linné som beskrev den säregna floran på sitt besök här 1734.
Men det är fler som trivs här. Hykjebergets naturresverat är en riktig hotspot för landsnäckor som betar alger direkt från klippväggen. Rovfåglar som tornfalk och fjällvråk häckar i branterna. Den skyddsvärda mossan nordisk klipptuss växer på klipporna. Berget är också populärt hos oss människor – för utsiktens skull från toppen, eller för den utmanande klättringen uppför den branta klippväggen.
Naturmorgon sänder hela programmet från Hykjebergets naturreservat. I avsnittet medverkar Lennart Bratt, Länsstyrelsen Dalarna, Johanne Maad, Dalarnas botaniska sällskap Ted Ekberg, ordförande Dalarnas klätterklubb och Birgitta Sekund, sommarboende i området. Vi blickar också bakåt i tiden tillsammans med Kurt Malm och Lars-Erik Lindhamn på Hykje fäbodar som gett berget dess namn, och med Magnus Graf, som hittat både fångstgropar och boplatser från stenåldern i närheten av det.
Programledare är Karin Gyllenklev, reporter Lisa Henkow, producent Helena Söderlundh och ljudtekniker Martin Tuomolin och Georg Schröter.
Veckans naturfråga:
Arten vi söker kan vara en belöning i trädgårdslandet, men också i bildlig och motiverande bemärkelse.
Blommorna sitter i flock men det är den underjordiska delen som får mest uppmärksamhet av oss människor, ja även av herrarna Skutt och Sprätt. Hos den vilda underarten är den skiffergrå, hos den odlade oftast i en mer lysande färg.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter lind. De tre som vann var: Irene Källberg, Kungsbacka; Marianne Arfvidsson, Braås och Annika Heyman, Stockholm. Grattis alla tre!
Myllret återvänder till Långasand – och en inblick i daggmaskarnas liv
Hårt arbete har väckt liv i de igenvuxna markerna i halländska Långasand. Bin, fjärilar och blommor här. Vi möter också några av Sveriges drygt 30 daggmaskarter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I …
Notes de l’épisode
Hårt arbete har väckt liv i de igenvuxna markerna i halländska Långasand. Bin, fjärilar och blommor här. Vi möter också några av Sveriges drygt 30 daggmaskarter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I halländska Långasand myllrar det av liv så här års. Just innanför stranden breder strandängen och ljungheden ut sig som är hem för många rödlistade och ovanliga arter, ett resultat av ihållande naturvårdsarbete de senaste femton åren. I början av 2000-talet hade mycket av markerna här växt igen men efter ett initiativ från de boende på platsen påbörjades en långsam förvandling. Vresrosor grävdes bort, ljungen brändes och marken väcktes till liv. Tillsammans med Pauline Broholm Lindberg, boende i området, Krister Larsson, naturvårdare, Lena Alness och Jeanette Erlandsson från länsstyrelsen i Halland, sänder Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson från de restaurerade markerna som numera räknas som ett av Hallands rikaste kustnära områden. Här går det att hitta växter som martorn, murgrönsmöja och ängsnattviol, och i den varma sommarmorgonen kan både svart violmott, hedpärlemofjäril och havstapetserarbi dyka upp.
Vi besöker också daggmaskforskaren Christer Erséus som har byggt ett maskhotell på sitt lantställe, där bland annat olika arter av lövdaggmask trivs. I Karin Gyllenklevs reportage får vi lära oss mer om hur daggmaskarna förökar sig, och vad och hur de äter.
Vem har lagt ett blått ägg mitt bland de spräckliga tärnäggen? Det undrar Lars Löfholm, och vi skickade frågan hela vägen till Sheffield i England, till ägg-nestorn Tim Birkhead, professor emeritus i zoologi. Han svarar på frågan utifrån äggets färg och form, och passar också på att berätta vilken fågelarts ägg han tycker är både vackrast och mest fascinerande.
Den senaste veckan har det rapporterats om orangefärgat vatten på västkusten. Det är mareld! Vi ringer upp Martin Larsvik på Tjärnö marina laboratorium för att höra om det är ovanligt tidigt på säsongen, och få reda på mer om dessa pyttesmå organismer som kan skicka ut ljus i natten.
I veckans kråkvinkel hyllar Thomas Öberg sorkarna.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Om det är de hjärtformade bladen, det mjuka träet eller den akrobatiska livsstilen som gör denna organism så älskad är svårt att veta.
I litteraturen spelar den och i visan uppmanar den till vila.
Vi söker ett släkte, och på tal om det - många svenskar bär dess namn i olika kombinationer.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter käringtand. De tre som vann var: Amandah Melin, Skarpnäck, Inger Johansson, Sollebrunn och Leif Edenborg, Västerhaninge. Grattis alla tre!
Midnattssolens midsommarbukett – och Linnés fascination för småkryp
Fjällglim, fjällsippa och lappljung är några av midsommarblomstren vi tittar på i Abisko. Och så möter vi en ny sida av Carl von Linné. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets ljusaste …
Notes de l’épisode
Fjällglim, fjällsippa och lappljung är några av midsommarblomstren vi tittar på i Abisko. Och så möter vi en ny sida av Carl von Linné.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Årets ljusaste Naturmorgon-lördag finns vår fältreporter Alexander Linder i midnattssolens Abisko tillsammans med Sofia Åström som är engagerad i Botaniska föreningen och jobbar på naturum i Abisko. De tittar närmare på växterna i som trivs i fjällmiljön här, som fjällsippa, fjällglim och lappljung. I år har blomningen varit ovanligt tidig, bland annat för lapsk alpros som redan blommat över på vissa håll. Fjällmiljön förändras i takt med klimatförändringarna, och arter klättrar högre upp på fjället när det blir varmare.
Och ett uppdrag under morgonen i Abisko blir att välja ut några fjällblommor som skulle kunna passa i en nordlig midsommarbukett. Vi har även frågat Naturmorgons lyssnare hur midsommarbuketten ser ut just där de bor.
I ett reportage från Mats Ottosson möter vi entomologen Ingemar Struwe som ägnat sju år åt att översätta Carl von Linnés okända storverk om Sveriges djurvärld, Fauna suecica, från latin till engelska. Linné blev känd som Blomsterkungen men på äldre dar fascinerades han allra mest av småkrypen. Ju mindre desto bättre!
Och så blir det en tur till Grönland! Där har vi träffat fågelskådaren Martin Kviesgaard som är den första att ha sett 100 fågelarter på ön.
Så här till midsommar tar sig jordgubbar in i programmet på flera sätt. Bland annat i veckans kråkvinkel, där Karin Gyllenklev läst på om skenfrukter, fruktförband och andra ganska krångliga botaniska begrepp. Och lyssnaren Erland Lundin hörde av sig och undrade vad det är för långsmala smådjur som kryper i hans jordgubbar. Entomolog Mikael Sörensson svarar.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Den vi söker har segel, vingar och köl i gult, men sitter ändå fast förankrad i marken. Rötterna har knölar som kan fixera kväve.
I folkmun är arten döpt efter olika däggdjurs klor, medan det vedertagna svenska namnet klingar odontologiskt.
Det vetenskapliga släktnamnet återfinns också i en klassisk ställning för meditation.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter smultron. De tre som vann var: Mio Henschen Träger, Ljungsbro, Gun Hellström Dahlberg, Luleå och Lennart Gabrielsson, Fårösund. Grattis alla tre!
Naturljud i natten och en godisbilslav i fjällen
Juninatten bjuder på tiggande uggleungar och sjungande nattskärror i Siggefora. Och i dalen runt Sádijávrre hittar vi den rosa-vita vitmosslaven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program …
Notes de l’épisode
Juninatten bjuder på tiggande uggleungar och sjungande nattskärror i Siggefora. Och i dalen runt Sádijávrre hittar vi den rosa-vita vitmosslaven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I veckans program får vi veta hur en naturljuds-samlare gör för att spela in storskogens ljud om natten. Fältreporter Mats Ottosson har följt med när biologen Bo Söderström placerar ut mikrofoner i Siggeforaområdet i Uppland, för att fånga juninattsljud som tiggande uggleungar och sjungande nattskärror – och kanske någon överraskning. I direktsändningen på lördag morgon hoppas vi på sjungande trädlärka medan Bo spelar upp godbitar ur de inspelningar som gjordes tidigare under veckan. Bo Söderström berättar också vad det är som gör att han numera mycket hellre spelar in hur naturen låter än fotograferar hur den ser ut.
Varg och lodjur hörs också i dessa skogar, och det var just ljudet av ylande vargar som tände Bo Söderströms önskan att spela in naturens ljudlandskap. De senaste två åren har han tagit ledigt från jobbet en stor del av våren för att kunna ägna sig åt att samla in naturens ljud på heltid.
Och så dyker vi ner i en lav som har både lav och mossa i namnet: vitmosslaven. Den sticker ut i vitt och rosa i den flacka dalen runt Sádijávrre söder om Nikkaluokta. Ja, det ser ut som om någon tappat en påse rosa godisbilar på marken! Botanist Lars Fröberg berättar om laven som är som ett eget litet ekosystem.
Meiofauna! Vad är det? Jo, det är pyttesmå organismer som lever på havsbotten. Och just nu pågår en internationell meiofauna-workshop på Tjärnö i norra Bohuslän. Ett 30-tal forskare letar efter mikroskopiska organismer som lever i sandbotten under våra fötter, djupa lerbottnar och korallrev. Det kan vara björndjur och ädelstensmaskar! Vi ringer upp Ulf Jondelius som håller i workshopen för att höra vad de hittat hittills.
På många håll i södra Sverige kryllar det just nu av lindmätarlarver. De älskar att äta löv från träd, särskilt ekar. Entomolog Moa Pettersson berättar om det här utbrottet av fjärilslarver som återkommer med ett antal års mellanrum. Och även om det ser tråkigt med de kalätna träden är det ett skådespel att bevittna, och en som gläder sig är skalbaggen mindre larvmördare som gärna mumsar i sig laverna.
I veckans kråkvinkel lutar sig Helena Söderlundh mot både Tomas Ledin och Sara Lidman. Sommaren är kort, och den må vara ett ljuvligt misstag – men den finns.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Veckans naturfråga:
En rosväxt, älskad av många, inklusive självaste Blomsterkungen.
Frukten är måhända skenbar men högst verklig när den hamnar i munnen.
Ida gjorde såna åt barna, och utan dom som ursprung hade midsommarmenyn varit en ingrediens fattigare.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter småprickig penselkrabba/penselhårskrabba. De tre som vann var: Anki Faith-Ell i Tyresö, Lisa och Martin Johansson i Karlstad och David Rovnsky i Uppsala
Grattis alla tre!
Östersjöns hotade val – och den pyramidformade blåsugan
Vi letar upp årets växt: blåsugan. Och lyssnar på Östersjötumlarens klickljud och hör vad som görs för att rädda den hotade tandvalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens minsta tandval …
Notes de l’épisode
Vi letar upp årets växt: blåsugan. Och lyssnar på Östersjötumlarens klickljud och hör vad som görs för att rädda den hotade tandvalen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Världens minsta tandval, tumlaren, jagar sill och skarpsill i vattnen runt Gotland. Det är den akut hotade Östersjötumlaren, en särskild population av tumlare som lever hela sitt liv i Östersjöns bräckta vatten. Alexandra Colbing, marinbiolog på Länsstyrelsen Gotland, jobbar med Östersjötumlaren längs Gotlands kuster och de stora skyddade vattenområdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Vi hämtar in en akustisk klickdetektor som samlat in klickljud från tumlare som simmat förbi och hör vad klickljuden berättar om de små valarna som passerat, och pratar om vad som görs för att rädda tumlarna och hur framtiden ser ut för en av Östersjöns mest hotade arter. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.
Varje år utser Svenska botaniska föreningen en växt som de vill veta mer om. År 2026 är denna växt blåsuga. En lilablå pyramidformad växt som sprids med myror! Joacim Lindwall följer med botanisten Peter Ståhl för att leta efter den lite speciella växten.
Jenny Friedl i Karlstad fick häromveckan ett oväntat besök – av en stäpphök. Magnus Hellström, chef på Ottenby fågelstation, berättar mer om denna ovanliga rovfågel som är en kärrhök men ser ut som en smäcker tärna.
Och så fick vi ett mejl från Malin Vikström som ”blivit med kråka”, som hon uttrycker det. Den har fått namnet Kalle Två. En dag fanns inget annat än knäckebröd att mata honom med, och då doppade han det i vatten innan han åt upp det. Hur visste kråkan att den skulle göra så? Vi ber etolog Johan Lind förklara.
Under två dagar nu i början av juni, 5 och 6 juni, kan alla som vill vara med och rapportera hur långt försommaren har kommit. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska botaniska föreningen som vill veta om syren, hägg, liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage och rönn blommar just nu på olika platser i landet. Genom att följa växternas blomning kan forskarna se hur naturen svarar på klimatförändringarna. Sofia Åström från Botaniska föreningen i Abisko berättar om Försommarkollen, och också om sommaren är på gång så långt norrut i Sverige.
Så här på nationaldagen plockar vi fram Sveriges nationalfågel, tillika det mest önskade reprisinslaget i Naturmorgons historia: Lasse Willéns kråkvinkel om när en koltrast sjöng duett med Ray Charles.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
En liten kvast för konstnärlig aktivitet finns med i namnet på den art vi söker.
Denna decapod upptäcktes i Sverige så sent som 2010 - och glädjen var inte odelad.
På sina håll är den nu vanligare än den släkting som somriga barn ofta ses fiska efter.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter monstera. De tre som vann var: Kajsa Lorenz, Nacka, Enar Bonath, Hyssna och Erik Rosendahl, Umeå. Grattis alla tre!
Västerbottens vidsträckta myrar – Sara Lidmans landskap
Vithattsmyrarnas varierade myrlandskap hyser stora naturvärden. Det är också det landskap som beskrivits i författarens Sara Lidmans böcker. Programmet sänds från Missenträsk i Västerbotten. Lyssna på alla …
Notes de l’épisode
Vithattsmyrarnas varierade myrlandskap hyser stora naturvärden. Det är också det landskap som beskrivits i författarens Sara Lidmans böcker. Programmet sänds från Missenträsk i Västerbotten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Allt levde, också det som såg stilla ut”. Det skrev författaren Sara Lidman om myrlandskapet och skogarna i sin hembygd, i Västerbotten. Hon har också i många böcker beskrivit människors kamp mot de jämmerliga sumpmarkerna.
Vi sänder hela programmet från Vithattsmyrarna och Missenträsk, med fokus på myrlandskapet och dess invånare. Vi hoppas få se den sällsynta orkidén norna, höra storspov och enkelbeckasin spela, bekanta oss med de många myrtyperna i Vithattsmyrarnas naturreservat och ta reda på vad en siläng är i Rörträsk. Dessutom gör vi ett nedslag i fågeltornet i Glommersträsk där det räknas fåglar i 24 timmar i sträck..
I programmet medverkar Roger Marklund från föreningen Pite Lappmarks flora, Tomas Stafjoord, biolog vid Länsstyrelsen i Västerbotten, Yvonne Stenberg, Missenträskbo och Sara Lidman-guide, Anders Stenberg, Missenträskbo, Stefan Holmberg, fågelskådare, Marika Lundgren, fågelskådare, Lotta Zackrisson, fågelskådare, och Leif Björk, fjärilsinventerare.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reportrar Joacim Lindwall och Helena Söderlundh.
Veckans naturfråga:
Den vi söker är inget odjur fast det låter så på namnet.
Den frodas i andras skugga och kan klättra 20 meter upp. De perforerade glansiga bladen gör den populär hos oss i mindre format.
Mindre känt är att den kan få kottlika frukter som smakar både ananas och banan.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter aurorafjäril. De tre som vann var: Gun Liljengren, Vallda, Mats Havskogen, Malmö och Eva Festin, Orrviken. Grattis alla tre!
Mångfaldsmyller vid Emån – och skattjakt med jourhavande geolog
Biologiska mångfaldens dag uppmärksammas med exklusiv flora i Lundens naturreservat vid Emån i Småland. Och vi letar röda granater i riktigt gammal sten i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios …
Notes de l’épisode
Biologiska mångfaldens dag uppmärksammas med exklusiv flora i Lundens naturreservat vid Emån i Småland. Och vi letar röda granater i riktigt gammal sten i Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi hänger på Emådalens naturskyddsförening när de firar biologiska mångfaldens dag i Lundens naturreservat i Hultsfreds kommun i Småland. Ordförande Calle Ljungberg visar blommor och insekter på rullstensåsen som har en exklusiv flora tack vare lite kalk och det varma läget. Närmaste orten Målilla brukar ha höga sommartemperaturer. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.
Biologiska mångfaldens dag (22 maj) uppmärksammas även på många andra håll i landet. Vi gör ett nedslag i Gävle där holkar för tornseglare sätts upp på Brynässkolans gymnastiksal.
Och så följer vi med jourhavande geolog Jenny Andersson ut på upptäcktsfärd i Stockholm. Den äldsta bergarten består av två miljarder år gammal havsbotten. Och tittar man noga är den full av röda granater!
De sjunger ju så vackert, trastarna. Men hur skiljer man egentligen på koltrast och taltrast? Det undrar vår lyssnare Birgitta Öhlander och vi tar oss an denna fråga genom att dra paralleller till de mänskliga sångrösternas värld.
Den här veckan har gråsuggorna äntligen fått den medieuppmärksamhet de förtjänar. De har utsetts till årets trädgårdskryp av folkbildningsprojektet Rikare Trädgård. Erik Hansson berättar varför gråsuggorna trivs där det är mörkt och fuktigt, vad de äter, varför de är viktiga och hur nya gråsuggor blir till.
Veckans kråkvinkel är en kontaktannons från en ensam svartvit flugsnappare i Gävle. Tolkad och framförd av Naturmorgons Joacim Lindwall.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Nu när Naturmorgon snart är slut har solen gått upp för länge sen.
Men gudinnan som sköter om soluppgången gör sig påmind dagen lång genom den art vi nu söker.
Dom patrullerar längs träddungar i odlingslandskapet eller gläntor i lövskogen så här års. För att dom ska bli fler måste det finnas korsblommiga växter i närheten.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter lungört. De tre som vann var Gudrun Olofsson i Umeå, Gunilla Krave i Karlstad och Bo Köhler i Stenstorp. Grattis alla tre!
Vårens blommor på Gålö – och eleverna som hjälper hotad padda
Vi sänder från vårblomningen på Gålö med siktet inställt på gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Och i Töreboda räddas en sydamerikansk padda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter …
Notes de l’épisode
Vi sänder från vårblomningen på Gålö med siktet inställt på gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Och i Töreboda räddas en sydamerikansk padda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi möter vårens blommor på Gålö i Stockholms södra skärgård. I gamla ekhagar och på strandängar som betats kontinuerligt under lång tid trivs många olika arter. Så här i mitten av maj blommar orkidén Adam och Eva men det finns också chans på både gullviva, mandelblom, kattfot och en och annan blå viol. Tillsammans med biologen och naturguiden Britta Ahlgren upplever fältreporter Jonatan Martinsson mångfalden på marken och i träden. Här finns nämligen en av Stockholms mångfaldsekar, ett träd som blivit grundligt inventerat för några år sedan. Dessutom spanar de lite extra ut mot fågelskäret utanför Gålö där en krushuvad pelikan uppehöll sig för några veckor sedan.
Och så åker vi till Töreboda för att träffa en utrotningshotad padda från Ecuador! Naturbruksgymnasiet Sötåsen deltar nämligen i ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda Atelopus balios, som arten heter. Reporter Sara Sällström pratar med djurvårdseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel som är fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.
Vi tittar tillbaka på förra lördagens Fågelsångsnatt. Hur många arter hörde vi, och vilka? Vilka var nattens höjdpunkter? Hur gick det i Fågeltornskampen och vilka har vunnit mössor i vårt fågelsångsquiz?
Simon Zetterberg hörde ett märkligt surrande på Aspö i Blekinge. En fågel? Eller något annat? Vi ringer upp biologen Moa Pettersson för att få svar.
I veckans kråkvinkel tar Karin Gyllenklev oss med på en dramatisk händelse på Danmarkssemestern. Inblandade var kråkor, harar och människor.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
En lundens invånare som prålar sig om våren, först i rött för att sedan gå mot blått via violett!
Både det vetenskapliga och det svenska namnet handlar om ett vitalt organ.
Släktet vi söker rekommenderas inte längre mot hosta och tuberkulos.
De innehåller rent av cancerframkallande ämnen.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter drakblodsträd. De tre som vann var Hertha Höglund i Tännäs, Anja Rautenberg i Uppsala och Bengt Andréasson i Sävedalen. Grattis alla tre!
I programmet 16 maj berättade vi också vilka fem som vunnit varsin Fågelsångsnattsmössa. Det var: Helen Lindberg, Hedenäset, Arvid i Listerby, Gunilla Månsson, Stockholm, Christer Eriksson, Örebro och Johanna Larén-Sandgren, Växjö. Vi hör av oss till er för att få era postadresser. Grattis till er också!
Del 2/2: Fågelsångsnatten 2026
Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar …
Notes de l’épisode
Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland).
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del två av natten.
För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.
En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.
Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.
Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.
Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55. Den första timmen, mellan 04.02 och 05.00, är fågelsång från alla sändningsplatser utan några kommentarer.
Veckans naturfråga:
Organismen vi söker kan leva i över 1000 år.
Den står på stadiga rötter på kanarieöarna,
och är inget för den hemofobe.
Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang
av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro.
Grattis alla tre!
Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.
• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.
• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.
• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.
• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.
• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.
FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.
Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.
Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson
Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim Lax
Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans Hästbacka
Digital redaktör: Karin Gyllenklev
Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh
Ansvarig för platsen vid Siggefora: Bo Söderström
Tekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen
Del 1/2: Fågelsångsnatten 2026
Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar …
Notes de l’épisode
Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland).
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del ett av natten.
För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.
En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.
Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.
Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.
Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.
Veckans naturfråga:
Organismen vi söker kan leva i över 1000 år.
Den står på stadiga rötter på kanarieöarna,
och är inget för den hemofobe.
Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang
av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro.
Grattis alla tre!
Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.
• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.
• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.
• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.
• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.
• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.
FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.
Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.
Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson
Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim Lax
Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans Hästbacka
Digital redaktör: Karin Gyllenklev
Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh
Ansvarig för platsen vid Siggefora: Bo Söderström
Tekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen
Strömming i skärgården, bottentrålning och fågelsångsuppladdning
Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band …
Notes de l’épisode
Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin.
Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna under natten: Lars Edenius. Han är en av Sveriges främsta fågelinspelare och har fått samtliga Västerbottens häcksfåglar på band. Vi ringer också upp Joakim Lax, reporter på Svenska YLE i Finland, för att höra om hans förväntningar inför att för första gången medverka i Fågelsångnatten. Och från en annan av sändningsplatserna, Tromtö i Blekinge, får vi en rapport från ljudtekniker Christian Jangegård och reporter Lisa Henkow.
Och även om älgarna är huvudsaken i SVT:s slow tv-sändning Den stora älgvandringen är det många som följer vilka fåglar som hörs. Så pass många att Ida Franceen tog på sig att snickra en hemsida för älgvandringens fågellista. Vi ringer upp henne för att höra om vilka fåglar som hörts hittills i år och vilken fågel hon fortfarande hoppas på att få höra – samtidigt som älgarna simmar över älven.
I sommar blir det förbjudet med trålfiske i skyddade marina områden. Undervattensfotografen Tobias Dahlin berättar hur han följt hur livet på bottnen far illa av trålningen. Men som det ser ut nu kommer det att bli ett undantag från trålförbudet i Kosterhavet. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten svarar på varför.
I veckans kråkvinkel gläds Mats Ottosson över allt han slipper när han är i naturen.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Nu frågar vi efter något som ibland pinkas in, eller markeras på ljudligt vis.
Strider om detta kan förekomma och storleken varierar från pyttesmå till många kvadratkilometer. Egentligen är det nog många som uppskattar att ha ett litet eget, även bland oss människor.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter växtsläktet veronika. De tre som vann var Sandra Thiman i Gustavsberg, Sigbritt Carlsson i Kristinehamn och Peter Laudon i Varnhem. Grattis alla tre!
Voici les 40 derniers épisodes sur 1 322. Les épisodes plus anciens se trouvent dans le flux du podcast.
Podcasts similaires
Plus de podcasts : Sciences
C’est votre podcast ?
Confirmez-le avec une entrée dans votre flux : vous recevez ici un code, vous l’ajoutez comme podcast:txt dans le canal de votre flux, et nous le vérifions. Votre podcast apparaît ensuite comme « vérifié » sur SoundNode.