P1 Dokumentär
- Épisodes
- 1 137
- Parution
- hebdomadaire
- Dernier épisode
- 12 Nov 2026
À propos du podcast
Unika berättelser om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Emma Boëthius
Épisodes 1 137
Mannen som kidnappade Sagan om ringen (R)
Från 2025. När Åke Ohlmarks översätter Sagan om ringen förändrar han böckerna radikalt. Reaktionerna blir starka och utlöser en kamp som pågår under många år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1959 …
Notes de l’épisode
Från 2025. När Åke Ohlmarks översätter Sagan om ringen förändrar han böckerna radikalt. Reaktionerna blir starka och utlöser en kamp som pågår under många år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
1959 översätter den ambitiöse översättaren Åke Ohlmarks ”The Lord of the rings” till svenska. Han förhåller sig väldigt fritt till originalböckerna och professorn som har skrivit dem, J R R Tolkien, är inte alls nöjd.
När Åke Ohlmarks kommer över manuset till Sagan om ringens outgivna uppföljare försöker han ge ut en version, även av den, på svenska. Men han blir stoppad och får aldrig ha något med Sagan om ringen att göra igen. Då bestämmer sig Åke Ohlmarks för att hämnas.
Dokumentären är gjord 2025.
Reporter: Märta Myrstener
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André LjungbergVill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Insatsstyrkan inifrån
Ett eldprov i form av extremt tuffa uttagningar väntar de som drömmer om att bli en del av polisens elitstyrka. För många av dem krossas drömmen – men några få tar sig hela vägen. Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
Ett eldprov i form av extremt tuffa uttagningar väntar de som drömmer om att bli en del av polisens elitstyrka. För många av dem krossas drömmen – men några få tar sig hela vägen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När en situation är för farlig för den ordinarie polisen, då kommer Nationella insatsstyrkan.
De är den svenska polisens yttersta resurs. En hemlig spjutspets som ska stoppa terrordåd och skolskjutningar, hantera gisslansituationer och konfrontera farliga gärningsmän. De är på plats vid situationer som attentatet på Risbergska i Örebro, skolattacken i Fagersta och terrordådet på Drottninggatan 2017.
Men Nationella insatsstyrkan behöver bli fler. Tidigare har polisen rekryterat vartannat år, men från och med 2026 rekryterar de varje år. Det är för få som håller måttet.
Så sker rekryteringen till nationella insatsstyrkanFör första gången tillåter nationella insatsstyrkan att en journalist får följa hela rekryteringsprocessen. När testerna drar i gång några dagar innan jul 2025 ska ett hundratal rekryter testats både fysiskt och kognitivt, men majoriteten av dem kommer att skickas hem redan efter de första momenten.
När de krävande sluttesterna utförs under tio dygn under försommaren 2026 är endast ett fåtal kvar.
Vilka av dem har vad som krävs? Och vilka är de, de som vill skydda oss när det verkligen gäller?
En P1 Dokumentär från 2026.
Reporter: David Ohlsson
Producent: Hannah Engberg
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson
En produktion av Tredje Statsmakten Media.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Ett andetag från döden – en pandemiberättelse (R)
Från 2024. Peter Grandin står på gården och grillar. Han hostar en del och efter middagen får han svårt att andas. Tre timmar senare ligger han för döden på Akademiska sjukhusets nya covidavdelning. Lyssna på …
Notes de l’épisode
Från 2024. Peter Grandin står på gården och grillar. Han hostar en del och efter middagen får han svårt att andas. Tre timmar senare ligger han för döden på Akademiska sjukhusets nya covidavdelning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den andra vågen av covid -19 sköljer över Sverige hösten och vintern 2020. 49-åriga Peter Grandin från Storvreta läggs i respirator redan vid ambulansintaget. Hans kropp är marmorerad i gråblått och syretillförseln till hjärta och hjärna är nästan obefintlig.
Nära döden-upplevelsePeter själv har en nära döden-upplevelse där han åker som på en båge av ljus medan intensivvårdsavdelningens vårdpersonal gör allt för att hålla honom vid liv.
I november 2020 finns ännu inget vaccin mot det nya viruset, ingen vet riktigt hur viruset ska tacklas och vårdpersonalen arbetar 12-timmarspass med skavsår på näsan av otympliga ansiktsmasker och visir.
I dokumentären följer vi Peter under hans vistelse på Akademiska sjukhusets centralintensiv under de veckor han vårdas där för covid -19.
Medverkande:
Peter Grandin, spolbils-chaufför
Anna, Peters sambo
Farid de Halima, arbetskompis och vän
Nisse Holm, arbetskompis
Viktor Hedlund, ambulanssjuksköterska
Patrik Borg, ambulanssjukvårdare
Anna Welander, överläkare Akademiska sjukhuset
Maja Framming, specialistsjuksköterskaDokumentären är gjord 2024.
Reporter: Sofia Kottorp
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.Miljardärernas experiment på paradisön
En amerikansk vd berättar för lokalbefolkningen i Honduras om sitt nya rike: En kapitalistisk fristat som han bygger i deras land. Mitt i allt står en kille från Norrköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges …
Notes de l’épisode
En amerikansk vd berättar för lokalbefolkningen i Honduras om sitt nya rike: En kapitalistisk fristat som han bygger i deras land. Mitt i allt står en kille från Norrköping.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
För två år sedan reste 26-årige Lonis Hamaili från Sverige till en ö i Karibien utanför Honduras kust. Han har jobbat med Ai och kryptovalutor men tycker att det är för mycket lagar och reglar.
– Jag började läsa mycket och blev väldigt deprimerad över statsskicket i olika delar av världen. Allting gick åt fel håll, säger han.
På plats på ön rekryteras Lonis av den amerikanske vd:n Erick Brimen och blir kvar. De delar samma frihetsvision – en idé som är förförisk i sin enkelhet: Tänk om man kunde välja statsskick som man väljer tandkräm? Är man missnöjd byter man bara stad.
Nu har Lonis blivit en nyckelperson i fristaten med namnet Próspera.
Fristatens territorium är ungefär lika stort som Djurgården i Stockholm och är avgränsat av murar, taggtråd och vägspärrar. I dag består området mest av regnskog – men planen är att det ska växa fram en hel stad här.
Próspera – ett kapitalistiskt samhällsexperimentBakom samhällsexperimentet finns en rörelse som vill bygga en helt ny värld. En värld som inte består av nationer med fria val, utan av städer styrda av en vd. Próspera har i dag 200 invånare och egna lagar, polis och domstol.
Drömmen är att förändra hela världen med hjälp av AI och kryptovalutor. Pengarna för att finansiera det nya riket kommer från Silicon Valleys techmiljardärer.
Men den här drömmen har splittrat lokalbefolkningen på paradisön. Vänner, familjer och ett helt samhälle befinner sig i två läger: De som ser fristaten som ett hopp för framtida generationer och de som ser ett existentiellt hot.
– Vill ni bygga, bygg i ert eget land. Kom inte och förstör någon annans liv, säger fiskaren Deniscio.
Reporter: Jesper Huor
Producent: Niklas Zachrisson
Slutmix: Christian Jangegård
Musik: Olle Sjöström
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Att laga ett barn (R)
Från 2011. Lollo föds med bara ett ben. Ingen vet varför. Vid sex månader får hon sin första benprotes. Men när hon blir äldre är den inte önskvärd för henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att …
Notes de l’épisode
Från 2011. Lollo föds med bara ett ben. Ingen vet varför. Vid sex månader får hon sin första benprotes. Men när hon blir äldre är den inte önskvärd för henne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Att laga ett barn är en berättelse om vuxnas forskar-iver, om att operera bort fötter för att passa i v-jeans och om ett barn som slutligen säger ifrån.
– Själv trodde jag att enbenthet var ungefär som fräknar, somliga har det, andra inte, säger Lollo Collmar.
– När jag föddes skulle människan snart ta sina första steg på månen. Allt verkade möjligt. Handikappade barn skulle inte längre gömmas undan på institutioner. Vi skulle ut i samhället. Men för att kunna röra oss i samhället behövde vi bli som andra.
På Eugeniahemmet i Stockholm tränades Lollo Collmar och de andra barnen.
– Vi gömde oss för att slippa träningen. Vi var ju små, så vi fick plats nästan var som helst. De vuxna ville hjälpa oss att bli som de var. Men vi tyckte vi var bra som vi var. I alla fall i början, berättar Lollo Collmar.
Reporter: Lollo Collmar
Producent: Ylva Lindgren
Programmet gjordes 2011.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Familjens flykt från Foxtrot
Över en natt blir en helt vanlig barnfamilj måltavlor i en gängkonflikt. Nu litar de inte på någon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi kallar dem Jonas och Anna, men det är inte deras riktiga …
Notes de l’épisode
Över en natt blir en helt vanlig barnfamilj måltavlor i en gängkonflikt. Nu litar de inte på någon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi kallar dem Jonas och Anna, men det är inte deras riktiga namn. Det syns inte utanpå vad de har gått igenom, men för drygt ett år sedan vändes deras liv upp och ner.
Våren 2025 är de i full färd med att planera sitt bröllop hemma på gården utanför Grästorp. När det bara är sex dagar kvar till festen är alla champagneglasen diskade och det mesta är på plats.
Då förändras deras liv.
Strax innan midnatt vaknar Jonas av att hunden gnyr och att det dunkar på dörren. Det första skottet mot deras hus passerar ovanför Jonas huvud och fastnar i fasaden.
– De försöker komma in. De skjuter mot oss, hörs Anna säga i larmsamtalet till 112 samtidigt som hon och barnet gömmer sig i sovrummet.
Pris på sitt huvudJonas och Anna tvingas fly till anhöriga. I paniken packar de barnmat och blöjor för bara några dagar. De tror att de snart ska kunna återvända hem – men de kommer aldrig mer att bo i sitt drömhus.
Några dagar senare är huset totalförstört i en anlagd brand. Först förstår de ingenting men efter ett tag börjar bilden klarna. Jonas har ett pris på sitt huvud och familjen tvingas leva gömda. Allt på grund av en konflikt inom Foxtrotnätverket och ledaren Rawa Majid.
En P1 Dokumentär från 2026 i samarbete med Tredje Statsmakten Media.
Efter att dokumentären publicerats har Jonas släktingar dömts i hovrätten för synnerligen grovt narkotikabrott. Två av dem döms till långa fängelsestraff och en av dem till sluten ungdomsvård.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Almas död i lumpen (R)
Från 2025. När Alma rycker in i lumpen har hon tränat hårt och ser fram emot utmaningen. Men något går fel under tiden på helikopterflottiljen och fem månader senare är hon död. Lyssna på alla avsnitt i …
Notes de l’épisode
Från 2025. När Alma rycker in i lumpen har hon tränat hårt och ser fram emot utmaningen. Men något går fel under tiden på helikopterflottiljen och fem månader senare är hon död.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Alma Sigvardsson växer upp på mamma Stinas och pappa Johans mjölkgård på södra Öland. Hon är yngst av fem systrar, som beskriver henne som bestämd och målmedveten. Hon hjälper till på gården, tävlar i lerduveskytte, har jaktlicens och gör en svensk klassiker med sin storasyster Ella.
När hon i rycker in i lumpen hösten 2022 är hon vältränad och motiverad för den fysiska och psykiska utmaning som väntar henne som värnpliktig. Men grundutbildningen är tuff, och Alma tycker att omställningen är svår. När hon kommer hem på permission märker familjen att hon inte mår bra.
Ju mer tiden går desto sämre verkar Alma må, och hon stöter på flera motgångar under utbildningen. Hon sover inte och slutar så småningom att äta för att prestera bättre. Alma söker hjälp men skickas inte vidare till läkare eller psykolog hos Försvarshälsan. Först fem månader in i värnplikten, när Alma gått ner 18 kilo och inte längre bedöms kapabel att hantera skarpladdade vapen, får hon hjälp och sjukskrivs. Några dagar senare tar hon sitt liv.
– Hon ville göra lumpen och klara det, det var inte bara att slippa ifrån det. Men det hade hon behövt göra för att överleva. Det beslutet måste någon annan fatta åt en, om man är tillräckligt nere, säger Almas mamma Stina.
Almas död i lumpen är en dokumentär av Sigrid Edsenius och Fanny Asplund i ett samarbete mellan P1 Dokumentär och P4 Kalmar.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Saga Rodrick och Staffan Schöier
Programmet är gjort 2025.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt:
Minds självmordslinje 90 101
Jourhavande medmänniska 08 702 16 80
Jourhavande präst 112
Akut 112
Allt för mitt barn
Helenes dotter föds med en sällsynt diagnos och får gå igenom flera svåra operationer. Kampen genom operationerna blir en del av deras vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom habiliteringens …
Notes de l’épisode
Helenes dotter föds med en sällsynt diagnos och får gå igenom flera svåra operationer. Kampen genom operationerna blir en del av deras vardag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Genom habiliteringens föräldragrupp hittar de andra föräldrar i liknande situation. Där möts de barnens första år – i oro, i sorg och i glädje. Men nu, 20 år senare, är barnen vuxna och träffarna i föräldragruppen är slut sedan länge.
Hur gick det sen för alla? Hur blev livet och föräldraskapet?
I en personlig dokumentär följer Helene Näslund mammorna vars barn fick en tuff start. Det blir en nära skildring av livet med barn med olika diagnoser och sjukdomar. Om närheten, utmaningarna, och om den största tilliten.
En P1 Dokumentär från 2026.
Reporter: Helene Näslund
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Sandra Pettersson
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Kalsongresan till Nordkorea (R)
Från 2025. Företaget Björn Borg skickade en hemlig kurir till Nordkorea 2013 – för att smuggla in underkläder. Nu berättar kuriren om resan och den urspårade reklamkampanjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges …
Notes de l’épisode
Från 2025. Företaget Björn Borg skickade en hemlig kurir till Nordkorea 2013 – för att smuggla in underkläder. Nu berättar kuriren om resan och den urspårade reklamkampanjen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det började med ett viralt jippo som kapades av oväntade krafter. Som en del av kampanjen “Weapons of mass seduction” hade företaget Björn Borg bett allmänheten att rösta fram en plats där man skulle släppa hundratals rosa kalsonger från luften. Men ingen hade räknat med internets kraft.
När ryktet om kampanjen spritts till Sydkorea och publikens val föll på Pyongyang i Nordkorea bestämde man sig för att istället skicka någon till landet inkognito, med väskan full av kalsonger. Kurirens identitet hemlighölls och den svenska ambassaden fick inte veta att en ensam person skulle resa till den kommunistiska militärdiktaturen i reklamsyfte.
– Jag tackade ja utan att tänka efter. Såhär i efterhand känns det helt absurt att jag åkte till Nordkorea ensam för att göra sexig reklam, säger kuriren.
En dokumentär från 2025.
Av: Robin Jonsson
Producenter: Ylva Lindgren och Anna Johannessen
Slutmix: Fredrik NilssonVill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Charlottes sista dagar
Charlotte har sju dagar kvar att leva. Hon har bestämt sig för att resa till Schweiz för att få dödshjälp. Det här är hennes berättelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Charlotte heter egentligen …
Notes de l’épisode
Charlotte har sju dagar kvar att leva. Hon har bestämt sig för att resa till Schweiz för att få dödshjälp. Det här är hennes berättelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Charlotte heter egentligen något annat, men vill att vi kallar henne så. Hon är 46 år och lever med en svår form av MS. Sjukdomen har tagit ifrån henne det liv hon vill leva. I dag kan hon röra huvudet och tre fingrar på vänster hand.
Hon har bestämt sig för att avsluta sitt liv i Schweiz. Jobbet är uppsagt, lägenheten avvecklad och abonnemangen avslutade. Charlotte säger att hon är redo.
För P1 Dokumentärs reporter Anna Hammarén berättar hon om sjukdomen, smärtan, beroendet av andra människor och sitt beslut att inte fortsätta.
Vi får följa Charlotte under hennes sista dagar i livet och även möta hennes personliga assistenter som är med henne medan hon förbereder sig för sin sista resa.
Reporter: Anna Hammarén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Christian Jangegård
En P1 Dokumentär från 2026.Dokumentären skildrar den komplexa frågan om dödshjälp. Genom att följa en person under hennes sista tid ger vi en inblick i tankarna och känslorna kring detta svåra beslut. Det var Charlottes önskan att berättelsen skulle publiceras efter hennes bortgång. All dokumentation har skett i enlighet med hennes vilja.
Om du har tankar om självmord/suicid finns det organisationer du kan kontakta, exempelvis: Självmordslinjen, tillgänglig via chatt och telefon 90 101 dygnet runt, varje dag, eller Jourhavande medmänniska som nås nattetid på 08-702 16 80.
Noahs nya pappor (R)
Från 2023. Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Han hamnar hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men han vill träffa sin mamma en sista gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som …
Notes de l’épisode
Från 2023. Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Han hamnar hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men han vill träffa sin mamma en sista gång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.
RegnbågsfamiljHär blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.
Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.
Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.
Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är gjort 2023.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Attentatet på Bondi Beach
Den 14 december är en perfekt solig dag i Bondi Beach. Det är svårt att tro att något fruktansvärt skulle kunna hända här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stranden är en av Australiens mest …
Notes de l’épisode
Den 14 december är en perfekt solig dag i Bondi Beach. Det är svårt att tro att något fruktansvärt skulle kunna hända här.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Stranden är en av Australiens mest ikoniska platser och lockar varje år miljontals besökare från hela världen till sina restauranger, barer och caféer. Parken vid bron nära stranden är ofta full av barnfamiljer som grillar, firar födelsedagar eller letar efter skugga under träden.
Men den här söndagen förvandlas Bondi Beach till platsen för en terrorattack, när två beväpnade gärningsmän öppnar eld mot deltagare vid en Chanukka-fest. 14 judar dödas i vad som beskrivs som den allvarligaste terroraktionen i Australiens historia.
Attacken skakar inte bara Sydney utan hela nationen.
Svenskar vittnen till attacken i Bondi BeachFlera svenskar som bor och arbetar i området blir vittnen till attacken.
Elin är en av hundratals som har picknick och firar jul på stranden den 14 december.
– Precis när vi börjar öppna paketen är det fyrverkerier som går av. Men vi ser inga fyrverkerier och då börjar vi inse att det är någonting som inte stämmer. Sen hörde vi folk som började skrika och det var då vi insåg att vi måste dra härifrån, säger Elin.
Thea jobbar i närheten av bron där de två gärningsmännen öppnar eld.
– Jag förstår att det är någon som skjuter utanför vår glasskiosk, säger hon.
Jessica och hennes dotter tar skydd bakom en mur. Hon lägger sig ovanpå sin dotter för att skydda henne mot kulorna.
– Skotten bara fortsatte. Jag trodde att alla var döda, säger hon.
Den svenske journalisten Johan Gabrielsson har bott i Bondi sedan 1997. I den här dokumentären beskriver han den djupa påverkan attacken haft på de som bor där.
Reporter: Johan Gabrielsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg
En P1 Dokumentär från 2026.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Poddtips: P3 ID om Ulf Kristersson, Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson
Inför valrörelsen riktar P3 ID blicken mot partiledarna för Sveriges tre största partier. I tre avsnitt porträtteras Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Ulf Kristersson – människorna bakom partiledarrollen …
Notes de l’épisode
Inför valrörelsen riktar P3 ID blicken mot partiledarna för Sveriges tre största partier.
I tre avsnitt porträtteras Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Ulf Kristersson – människorna bakom partiledarrollen och vägen fram till den absoluta toppen av svensk politik. Lyssna exklusivt i Sveriges Radios app.
Knarkterapin i skogen (R)
Från 2025. I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk …
Notes de l’épisode
Från 2025. I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi.
Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.
Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.
I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.
Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem.Programmet är från februari 2025.
Reporter: Josephine Schneider
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jakob Lalér
Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Uteliggaren som blev advokat
Idag bär Stefan Olafsson kostym på jobbet men för 12 år sedan var han sprutnarkoman och hemlös. Ett möte med 80-åriga Heidi förändrade helt hans liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan när …
Notes de l’épisode
Idag bär Stefan Olafsson kostym på jobbet men för 12 år sedan var han sprutnarkoman och hemlös. Ett möte med 80-åriga Heidi förändrade helt hans liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Redan när Stefan är 11 år är han med om sin första fylla. Trots att han inte har svårt för skolan tappar han intresse och allt går snabbt utför.
Stefan blir sprutnarkmomanNär han är i 20-årsåldern börjar han missbruka amfetamin och för att finansiera missbruket begår han inbrott. Stefan lever som hemlös i centrala Stockholm och åker in och ut ur fängelset. Han har en hemlig dröm om att plugga till advokat. Men drömmen känns avlägsen och han vågar inte ens uttala den.
Mötet på ÖstermalmMen så en natt när han ska göra ett inbrott på Östermalm ser han en gammal dam som sitter i en bil och verkar sjuk. Han ser till att det kommer en ambulans och efter det blir ingenting sig likt.
Dokumentären gjordes 2023.
Reporter: Patrik Airosto
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira BjörnfotI sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Fast i La la Land (R)
Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att försöka klara sig i Los …
Notes de l’épisode
Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn.
Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige.
31-åriga Sanna har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA.
Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin åtta månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på Facebook har hon råd.
Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum.
Av Sara Miller och Angelica Rundberg 2017.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Ludvig Jansson
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Vietnamdesertören som hamnade i Småland
Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som ung …
Notes de l’épisode
Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar.
– Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.
1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.
Vietnamdesertörerna ombord på USS IntrepidOmbord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.
Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.
– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.
På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.
Dokumentären är gjord vintern 2025.För ytterligare historisk kontext kring Vietnamkriget, lyssna gärna på Sveriges Radios arkivmaterial, som sammanfattar händelseutvecklingen.
Reporter: Jakob Odelstad
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David HellbergI sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Gayvärldens hemliga rum (R)
Fyra män ser tillbaka på sina liv som homosexuella i 1980-talets Stockholm, Riyad och Kairo. Hör om hemliga koder, fester och bastuklubbar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När homosexualitet under …
Notes de l’épisode
Fyra män ser tillbaka på sina liv som homosexuella i 1980-talets Stockholm, Riyad och Kairo. Hör om hemliga koder, fester och bastuklubbar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.
Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.
Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.
Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.
Ett program från 2023
Av: Alexandra Sannermalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik NilssonVill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Kjell Höglund och jakten på radiopiraterna
Kjell Höglund är känd för klassiska låtar som ”Genesarets sjö” och ”Man vänjer sig”. Men 1973 har han en annan karriär – som efterjagad radiopirat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radio 88 börjar …
Notes de l’épisode
Kjell Höglund är känd för klassiska låtar som ”Genesarets sjö” och ”Man vänjer sig”. Men 1973 har han en annan karriär – som efterjagad radiopirat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer.
Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare.
Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88.
Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse.
– Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då.
Radio 88 jagas av polisen och TeleverketFör att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm.
Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer.
Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska.
Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket.
Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll.
Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren.
Dokumentären är gjord 2026.
Reporter: Tommie Jönsson
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Tommie JönssonI sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Manskvällen (R)
Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer – och under en manskväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Männen samlas i vardagsrummet …
Notes de l’épisode
Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer – och under en manskväll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.
Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.
Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.
Reporter: Elin von Wright
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2021
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Stellan och hotet mot modelljärnvägen
Stellan Gustafsson är en av de äldre herrarna i modelljärnvägsklubben. De har träffats i ett skyddsrum varje måndag i 50 år. Men nu är bygget hotat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett amerikanskt …
Notes de l’épisode
Stellan Gustafsson är en av de äldre herrarna i modelljärnvägsklubben. De har träffats i ett skyddsrum varje måndag i 50 år. Men nu är bygget hotat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ett amerikanskt landskap i skala H0Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls.
Skyddsrummet måste tömmas
Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter.Men det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt.
Reporter: Karin Hållsten
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David HellgrenI sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Flykten från scientologerna (R)
Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mariette går med i Scientologikyrkan i …
Notes de l’épisode
Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.
Flyr från scientologerna efter 20 årHon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.
Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell
En P1 Dokumentär från 2021.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Uppstoppad hund
I en källare utanför Borås bevaras taxen Bertil och kaninen Gullan för eftervärlden. Men varför vill man egentligen stoppa upp sitt husdjur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland plockar Lasse …
Notes de l’épisode
I en källare utanför Borås bevaras taxen Bertil och kaninen Gullan för eftervärlden. Men varför vill man egentligen stoppa upp sitt husdjur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ibland plockar Lasse Diding fram sin hund Bertil ur frysen. Det kan vara vid årsdagen av Bertils död, på någon festlig tillställning – eller när Lasse intervjuas i Söndagsintervjun i P1.
Men den djupfrysta taxen har blivit en källa till stor konflikt. Lasses familj vill begrava honom och gå vidare – Lasse vill att Bertil ska finnas kvar, som uppstoppad.
”Ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul”Emelie Möller är taxidermist, zoologisk konservator. I sin källarverkstad i Fritsla utanför Borås jobbar hon med att stoppa upp djur. Vid sidan av jakttroféer får Emelie också förfrågningar från folk som vill stoppa upp sina fyrbenta familjemedlemmar.
– Det är ändå ganska vanligt. Tamfåglar, hundar och kaniner, säger Emelie.
Som kaninen Gullan, som Bella är där för att hämta. För Bella handlade uppstoppningen om att bearbeta ett trauma.
Folklivsforskaren Susanne Nylund Skog studerar bland annat människans förhållande till djur. Hon tror att det kommer bli mer kulturellt accepterat i framtiden att stoppa upp sina husdjur.
– Men det kommer ändå att vara någonting som bara de med pengar kan göra. För ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul, säger Susanne Nylund Skog.
Uppstoppad hund är en P1 Dokumentär från 2026 av Bo Sjökvist.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henke Henriksson
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Glöm inte Olle Ljungström (R)
Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Olle Ljungström var bara 54 …
Notes de l’épisode
Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.
Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.
Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.
Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.
– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.
Dokumentären gjordes 2021.
Reporter: Jacob Frössén
Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Vad vill Socialdemokraterna?
Det blåser medvind i opinionen. Men vad får Sverige för politik om Socialdemokraterna vinner valet 2026? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var …
Notes de l’épisode
Det blåser medvind i opinionen. Men vad får Sverige för politik om Socialdemokraterna vinner valet 2026?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var, vad det har blivit och vart det är på väg. Socialdemokraterna säger sig vilja ha en ny riktning för Sverige – men vad är det för riktning?
– Under stora delar av socialdemokratins historia har det varit uppenbart vad rörelsen har strävat efter. Ibland har det varit det klasslösa samhället, ibland har det varit folkhemmet. I dag skulle jag säga att den här tydliga målbilden inte är lika tydlig, säger Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden.
Interna kritiker efterlyser djärvare idéer och tycker att partiledningen är för försiktig. Samtidigt talar Magdalena Andersson hela tiden om breda samarbeten, gärna med borgerliga partier.
Men med vilka ska Socialdemokraterna samarbeta? Och vad vill partiet egentligen?
Vad vill Socialdemokraterna? är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. I januari sändes dokumentären Uppförsbacken som handlar om Moderaterna.
Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
Ett program från 2026.
RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet uppgav vi felaktigt att det var LO - Landsorganisationen - som grundade Socialdemokraterna. Rätt är att det var fackföreningsrörelsen som grundade partiet.
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Den första och sista kärleken (R)
Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt, men han kan aldrig glömma. 60 år senare får Göran ett brev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det går 15 år …
Notes de l’épisode
Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt, men han kan aldrig glömma. 60 år senare får Göran ett brev.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...
Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?
Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria – en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.
Programmet gjordes 2021.
Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams
Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.
Rovdjuret
”Jakob” pekas ut som en livsfarlig stalkare och psykopat. Hans liv vänds upp och ner. Och han har ingen chans att försvara sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2021 börjar Jakob, som egentligen …
Notes de l’épisode
”Jakob” pekas ut som en livsfarlig stalkare och psykopat. Hans liv vänds upp och ner. Och han har ingen chans att försvara sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
2021 börjar Jakob, som egentligen heter något annat, ett nytt jobb som kriminalvårdare på ett fängelse. Han får höra att han gör ett bra jobb och snart får han bättre arbetsuppgifter.
Men en dag blir han kallad till anstaltschefen.
Jakob får veta att det kommit klagomål mot honom. Han har betett sig olämpligt mot kollegor och han stängs av från sin arbetsplats med omedelbar verkan.
För honom kommer anklagelserna som en blixt från klar himmel.
– Jag trodde inte mina öron, säger han i dag.
Men vad han inte vet är att det samtidigt har påbörjats en polisutredning mot honom. Polisens personskydd Bops kopplas in eftersom Jakob bedöms utgöra ett allvarligt hot mot en av kollegorna.
När han varit hemma från jobbet i två månader ringer det på dörren. Han öppnar och möts av tre civila poliser. Jakob är anklagad för ett vidrigt brott, och anmälningarna fortsätter att komma.
Ett program från 2026 av Sigrid Edsenius.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André Ljungberg
Klimataktivist i vit rock (R)
Magnuz är docent i meteorologi. Han säger att han har radikaliserats. Nu följer han andra forskaraktivister upp på barrikaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med vita labbrockar lämnar de …
Notes de l’épisode
Magnuz är docent i meteorologi. Han säger att han har radikaliserats. Nu följer han andra forskaraktivister upp på barrikaderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar.
En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör.
Ett program från 2024.
I maj 2026 dömde tingsrätten två av aktivisterna för skadegörelse. De dömdes till villkorlig dom samt ålas att betala skadestånd. Övriga 15 som greps hösten 2023 friades.
Av: Catharina Ericson Ulfves
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér
Musiken i programmet:
Trentemöller ”Miss you”
Ulfves/Redman ”Withering”
Fridykaren
David Spreitz Elings har varit med om det värsta en dykare kan uppleva. Trots det betyder fridykningen allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För David är fridykning en livsstil. – Om jobbet står i …
Notes de l’épisode
David Spreitz Elings har varit med om det värsta en dykare kan uppleva. Trots det betyder fridykningen allt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
För David är fridykning en livsstil.
– Om jobbet står i vägen för träning och tävling, då byter jag jobb eller så jobbar jag inte. Då är jag fattig i stället, säger David.
Som fridykare är han specialiserad i grenen statisk andhållning. Det går ut på att ligga på mage i vattnet och hålla andan, precis under ytan.
– De flesta fridykare gillar inte statisk andhållning så mycket, när man ligger stilla. Det blir väldigt lite distraktioner. Man kan inte fly med tankarna till teknik när man simmar och så vidare. Man får verkligen känna de här obehagskänslorna, säger David.
David Spreitz Elings är i fridykningens världselitDe senaste åren har David Spreitz Elings seglat upp i den absoluta världseliten av fridykning.
Men trots att David är flerfaldig världsmästare och på jakt efter världsrekordet är det inget han kan leva på. Senast han tog sig till VM i Japan var han tvungen att ta lån för att kunna åka dit. När han inte tränar jobbar han i en matbutik som bara ligger några hundra meter från simhallen.
Efter flera guldmedaljer på VM och med några av de bästa tiderna som uppmätts har David nu ett nytt mål – att slå världsrekordet. För att klara det måste han hålla andan i mer än 11 minuter och 35 sekunder.
David har i livet med fridykningen upplevt stora framgångar – men också den största tragedin. Hur går man vidare och fortsätter dyka efter att ha upplevt alla dykares värsta mardröm?
Fridykaren är ett program av Mårten Paridon Pettersson från 2026.
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Sandra Pettersson
Tystnaden i Phnom Penh (R)
Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.Det …
Notes de l’épisode
Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.
Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.
De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.
Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?
Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?
Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.
Voici les 40 derniers épisodes sur 1 137. Les épisodes plus anciens se trouvent dans le flux du podcast.
Podcasts similaires
Plus de podcasts : Culture et société
C’est votre podcast ?
Confirmez-le avec une entrée dans votre flux : vous recevez ici un code, vous l’ajoutez comme podcast:txt dans le canal de votre flux, et nous le vérifions. Votre podcast apparaît ensuite comme « vérifié » sur SoundNode.