
Så skyddar Sverige sina hemliga vapentransporter till Ukraina
Shownotes
Därför skickar Sverige sitt mest avancerade luftvärnssystem, Patriot, till sydöstra Polen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sedan kriget bröt ut i Ukraina har flera logistiska hubbar vuxit fram i Europa, där militärt stöd samlas innan det skickas vidare.
Den största heter Rzeszów och ligger i sydöstra Polen. Genom den har svenska statens 21 militära stödpaket, motsvarande 20 000 ton materiel, transporterats.
– Den är helt central för Sverige och för väst, säger Lars O Jonsson, brigadgeneral och chef för Försvarsmaktens logistik.
De senaste åren har det skett flera försök att sabotera transporterna till Ukraina. I somras hittades till exempel en skarpladdad drönare på Leipzigs flygplats, och i Polen har järnvägen mot den ukrainska gränsen saboterats flera gånger.
Att sabotera transporter och logistikhubben i sydöstra Polen är alltså ett hett mål för Kreml.
– Vi har ett batteri av olika skyddsåtgärder för att skydda oss mot det här, säger O Jonsson.
Erfarenheter att ta hem till SverigeDet finns annars en gammal militär sanning som säger att det är bättre att sprida ut sig för att inte bli en enkel måltavla, men i Polen verkar det vara precis tvärtom.
– Ju färre platser man behöver skydda, desto enklare är det rent fysiskt. Man kan ha fler soldater på plats och olika typer av skyddsutrustning, som stängsel, kameraövervakning och så vidare, för att hindra intrång, säger Per Skoglund.
Det här är viktiga insikter för Sverige, som i och med Nato-inträdet fick ett extra stort uppdrag inom just logistik.
Blir det krig där Nato ska försörja den östra fronten kommer mycket materiel, trupp och försörjning att flöda genom Sverige. Vi är ett så kallat uppmarschområde.
– I Sverige har det, under alla de år som jag har verkat i Försvarsmakten, i princip handlat om transporter på järnväg och landsväg internt inom nationens gränser. Nu får flyg- och sjötransporter en annan dignitet, säger Lars O Jonsson, chef för Försvarsmaktens logistik.
Förutom att man måste vara beredd att tänka transporter från luften och havet är den kanske viktigaste insikten storleken.
– Nato tänker storskaligt. Nato tänker att om flödena inte fungerar så blir det inga operationer, säger han.
Men det finns faktiskt en stor och viktig skillnad mellan operationen i Polen och hur logistiken skulle behöva bedrivas här i Sverige. Om Sverige förvandlas till ett uppmarschområde betyder det att Nato är i krig. Att då arbeta som i Polen, där man samlar allt på ett ställe, kommer kanske inte att fungera.
– Motståndare ska aldrig veta var man lagerhåller någonting, och man ska aldrig ha samma rutiner för flödena, säger Per Skoglund.
En krutdurk som kan exploderaMed tanke på att Ryssland inte verkar kunna vinna kriget på grund av det stöd som Ukraina får från väst, vore det inte förvånande om Putin gjorde mer än bara genomförde hybridattacker mot Polen.
– Då är nästa steg att försöka påverka dem som stöttar Ukraina och påverka själva stöttningen till Ukraina rent kinetiskt, genom att försvåra logistiken. Det är nästa steg som Ryssland måste ta när de inte har lyckats med det andra för att vända krigslyckan och få en bättre utdelning för sitt krig, säger Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan, som leder olika utbildningsprojekt i Ukraina på vapensystem som Sverige skickar dit.
Det är kanske inte så långsökt att tänka att Ryssland vid någon tidpunkt vill testa hur långt de kan gå för att störa vapenleveranserna genom Polen. Eller kanske logistikjuvelen i Rzeszów.
– Det finns många sätt för Ryssland att försöka störa den här trafiken. Hade jag varit rysk befälhavare hade jag nog försökt utnyttja alla, säger Roger Djupsjö.
Samtidigt finns det också mycket som talar emot att Ryssland skulle våga ge sig på Polen. En storskalig attack mot Rzeszów kan bli starten på en större konflikt.
– För då kan man enkelt göra värderingen att Ryssland inte har några goda utsikter att vinna ett sådant krig i dagsläget, säger Per Skoglund, expert på militär logistik vid Försvarshögskolan.
TEXT: Sylvia Dahlén
Medverkande:
Lars O Jonsson, brigadgeneral och chef för Försvarsmaktens logistik
Per Skoglund, docent och universitetslektor vid Försvarshögskolan.
Michael Mattsson, överstelöjtnant och bataljonschef för den svenska luftvärnsstyrkan i Polen
Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan, leder utbildningsprojekt i Ukraina
Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén
Producent: Kalle Glas
Ljudkällor: SR, SVT,