Filosofiska rummet

de Sveriges Radio

NovoSanningskommissioner – går det att försonas trots historiska orättvisor?7 de novembro de 2026 · 44 min

Episódios: 837
Publicação: quinzenal
Último episódio: 7 nov 2026

Sobre o podcast

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Trekvart om människan, etiken och existensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

Episódios 837

Sanningskommissioner – går det att försonas trots historiska orättvisor?
7 de novembro de 202644 min
Sanningskommissionen för det samiska folket uppmanar staten att be om ursäkt för begångna oförrätter. Vad krävs för att sanningskommissioner ska leda till försoning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios …
Notas do episódio
Sanningskommissionen för det samiska folket uppmanar staten att be om ursäkt för begångna oförrätter. Vad krävs för att sanningskommissioner ska leda till försoning?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sanningskommissioner och vitböcker har blivit ett sätt att blottlägga historiska orättvisor mot minoriteter och utsatta grupper i Sverige och andra länder. Sanningskommissioner kan gå långt tillbaka i historien. Kanadas kommission om relationen till ursprungsbefolkningen gick 500 år tillbaka i tiden. Det är ungefär där den svenska sanningskommissionen för det samiska folket börjar sin beskrivning av den politik som gjort det svårt för samer att bibehålla språk och kultur. Hur kompenserar man för historiska oförrätter och dess konsekvenser och vem bär skulden för dem idag?
Sanningskommissioner ska göra försoning möjlig mellan majoritetssamhället och den utsatta gruppen. I det ingår det att be om ursäkt för historiska kränkningar, och att ta ansvar genom gottgörelse och åtgärder för att minska motsättningar. Går det att nå försoning? Och är det samma som sak förlåtelse?
Medverkande: Ann-Helén Laestadius, författare, Elena Namli, professor i teologisk etik och David Sjögren, docent i historia.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Böcker:
Sameproblemet - Kathrine Nedrejord
Ivan Iljitjs död - Lev Tolstoj
Dokumentärfilm:
Radji - regi Georg Götmark och John Erling Utsi
Meningen med kunskap i AI-tider
24 de outubro de 202644 min
AI blir smartare och vi blir dummare. Vad händer med kunskapen och innovationer när AI tänker åt oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett race för att överträffa människans intelligens hävdar …
Notas do episódio
AI blir smartare och vi blir dummare. Vad händer med kunskapen och innovationer när AI tänker åt oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I ett race för att överträffa människans intelligens hävdar techbolagen att de kan lösa gåtor inom matematiken och att detta är bara början när det gäller att utmana den mänskliga intelligensen. AI kan redan ta fram helt nya proteiner, avancerade väderprognoser och AI-vapen kan självständigt söka upp och attackera mål. Och i vardagen svarar AI på alla våra frågor på några sekunder, snabbare än någon människa. Hur påverkar AI det mänskliga tänkandet? Vad blir meningen med kunskap? Och är mänsklig kunskap något annat än det som AI-producerar?
Människans historia kan berättas som en rörelse mot mer kunskap, nya verktyg och en ständigt ökande förmåga att bemästra världen. Idén om att människan är skapelsens krona bygger på att förmågan att tänka rationellt skiljer oss från de övriga djuren. När människan nu har skapat ett verktyg som kan ta över en del av kunskapsprocessen, tänka och fatta beslut, vad gör det med synen på oss själva, vår plats i tillvaron och meningen i våra liv?

Den senaste debatten om AI har kretsat kring huruvida människan tappar kontrollen och AI kan komma att utrota mänskligheten. Är AI ett verkligt existentiell hot? Och vilket hot ska vi ta på störst allvar: Att AI utplånar mänskligheten eller att tekniken gör våra liv meningslösa och oss dummare?
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Sara Öhrvall, AI-expert och teknikskribent, affilierad till Handelshögskolan i Stockholm.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Åsa: Hundra fabler på svenska : en antologi från fem sekel - utgiven av Svenska Akademien
Sara: Seemingly Conscious AI is Coming - Musafa Suleyman
Ulf: Gå ut i höstmörkret och titta upp mot stjärnhimlen
Om vår besatthet av starka berättelser och hur de påverkar oss
10 de outubro de 202645 min
Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv? Avsnittet är från april 2025 Lyssna på alla …
Notas do episódio
Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv? Avsnittet är från april 2025
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Människan är en berättande varelse. Genom årtusenden har vi fört fram berättelser som både haft en underhållande och moralisk betydelse. Men berättelserna har förändrats över tid och med berättelserna vår syn på oss själva.
Idag har berättelsen en upphöjd status som säljer TV-serier, poddar, bilar och historien om oss själva. De berättelser som ofta premieras är historier där ett trauma står i centrum och som brukar kallas traumaplot.
Varför har traumaberättelsen blivit ett så vanligt sätt att beskriva och förklara människors liv? Och vilka berättelser får inte höras?

Den tongivande tyskkoreanske filosofen Byung-Chul Han hävdar sin bok The Crisis of Narration att skärmarna och de sociala medierna har lett till att berättandet har blivit fragmentiserat, förenklat och säljande istället för att skapa mening och sammanhang.
Trots alla berättelser som omger oss, genomgår berättandet en kris idag? Vad gör det i så fall på hur vi ser på världen och oss själva?
Medverkande: Frida Beckman, författare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Lyra Eriksson Lindbäck, filosof och författare och Niklas Rådström, författare och professor emeritus i berättande och kreativt skrivande.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Böcker:
Cast: The Origins of Our Discontents - Isabel Wilkerson
Faelles liv - Tue Andersen Nexö
TV-serie:
Twin Peaks - David Lynch
Fråga filosofen: Fungerar våld för att uppnå resultat?
26 de setembro de 202644 min
Och kan man säga vad som är objektivt vackert? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Winqvist …
Notas do episódio
Och kan man säga vad som är objektivt vackert? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Erik Winqvist har funderingar om våld och frågar: Hur ser ni på våld för att uppnå resultat? Anser ni att våld fungerar?

Ingvar Holtz är 88 år tycker att den döende borde få bestämma när den livsuppehållande behandlingen ska upphöra för i stället övergå till nedsövning när slutet närmar sig, anser han. Även mer aktiva metoder där den döende förses med instruktion och lämpligt medel från någon från sjukvården fristående myndighet, borde vara tillåtna anser han och frågar: Vad är det för filosofiskt tankegods som ligger bakom samhällets inställning om att individen inte själv ska få bestämma när och hur, han eller hon vill lämna jordelivet?
Kalle i Sundbyberg har uppmärksammat att det kan bli häftiga debatter när nya byggnader planeras och frågar: Kan man säga ett en byggnad är objektivt vacker eller ful, eller handlar det om den egna subjektiva smaken?

Erland Svensson undrar varför tanken på sin egen död och tanken på evigheten väcker en sådan ångest. Varför är det bara evigheten framåt i tid som känns skrämmande, och inte evigheten innan man fanns, frågar han.
Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Diagnosen som svaret på vem jag är
19 de setembro de 202645 min
Psykiatriska diagnoser ökar kraftigt. Är diagnosen vår tids svar på vem jag är och varför livet känns svårt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det talas om en diagnosinflation. ADHD och andra …
Notas do episódio
Psykiatriska diagnoser ökar kraftigt. Är diagnosen vår tids svar på vem jag är och varför livet känns svårt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det talas om en diagnosinflation. ADHD och andra diagnoser avhandlas i TV-program, i nya böcker och i debatten. Är en del av svaret på de ökade diagnoserna att vi vänder oss till vården och medicinen i stället för att brottas med existentiella frågor som: varför har jag inte lyckats bättre med mitt liv, vad vill jag med mitt liv och varför kan livet kännas meningslöst?
I SVT-programmet Alla mina bokstäver söker Carina Bergfeldt en förklaring till sitt psykiska lidande. Efter år med sorg, skam och självhat blir en ADHD-diagnos ett bevis på att det inte är hennes fel utan att det handlar om synapser i hjärnan. Hur mycket kan hjärnan förklara av personligheten och vad missar man om man har allt för stort fokus på den? Vad händer med frågor om individens och samhällets ansvar om man förklarar psykiskt lidande medicinskt? Vad finns det för alternativa förklaringar?
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och aktuell med boken Vem är normal – Så blev diagnoserna vår nya livsmening och Christian Rück, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och aktuell med boken Generation Trauma – Blir vi skörare i en tryggare värld.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Aktiviteter:
Pilgrimsvandring, exempel till Santiago de Compostela.
Våga göra sådant som känns läskigt, till exempel musicera med andra.
Bok:
Homo Patologicus: Medicinska diagnoser i vår tid - Fredrik Svenaeus
Den ideologiska striden bakom plånboksvalet
29 de agosto de 202644 min
Det talas om att det är ett plånboksval där vallöften om mer pengar i plånboken haglar. Men vad kan man utläsa för ideologi i sakfrågorna och vad är det för värden som står på spel? Lyssna på alla avsnitt i …
Notas do episódio
Det talas om att det är ett plånboksval där vallöften om mer pengar i plånboken haglar. Men vad kan man utläsa för ideologi i sakfrågorna och vad är det för värden som står på spel?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Villa, volvo, vovve. I årets valrörelse är familjen i fokus. Familjen brukar förstås som ett konservativt värde som står för samhällets viktigaste fundament. Det är i familjen som individen får sin trygghet och moraliska fostran och den fungerar som en naturlig länk mellan generationer. Vad finns det för ideologiskt svar på att familjen lyfts fram i valrörelsen?

Förra valets stora ideologiska vattendelare var att vänstersidan varnade för att Sverigedemokraterna hotade demokratin och högersidan varnade för att Sverige förstördes av gängkriminalitet och den stora migrationen och svaret var en restriktivare politik. Då var liberalismen den stora förloraren och konservatismen hade medvind. I årets valrörelse har frågor om kriminalitet och migration tonats ner och i stället talas det om gemenskap, trygghet, frihet och en stärkt välfärd. Hur har den ideologiska spelplanen förändrats från förra valet?

När partierna nämner sina visioner är det ofta i abstrakta termer: Sverige ska bli ett tryggare och friare land, Sverige ska bli som Sverige igen, en annan värld är möjlig, ett Sverige där vi håller ihop, ett Sverige som är rikt, rimligt och rättvist.
Vad finns det för ideologiskt innehåll i visionerna? Vad händer med den ideologiska kartan om vänstersidan vinner? Vad händer på högersidan om Tidöpartierna får fyra år till?
Är det som på ytan beskrivs som ett plånboksval egentligen ett val om ideologisk riktning?
Medverkande: Idéhistorikern Jenny Andersson och statsvetarna Ludvig Beckman och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Fråga filosofen politik: Är Vänsterpartiet extremistiskt?
15 de agosto de 202645 min
Och har vi en plikt att hålla oss informerade om världsläget? Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios …
Notas do episódio
Och har vi en plikt att hålla oss informerade om världsläget? Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
De flesta människor skulle säga att de bryr sig om kommande generationer, men politiskt beter sig många som om att det inte spelar någon roll vad som händer i världen efter deras död, menar Micke Ströberg och frågar: Är det möjligt att mycket av vår omsorg om kommande generationer är mer en social norm eller självbild än något som faktiskt styr hur vi utformar vår politik?
Lisa Göland har länge undrat varför miljöfrågor och kanske främst klimatkrisen är en höger- eller vänsterfråga.
Malin är en låg/medelinkomsttagare som röstar på Vänsterpartiet och har mycket att vinna på deras politik. Men många väljer bort V eftersom de framställs som extremister som andra partier inte vill samarbeta med, enligt Malin som frågar: Vad är det som skrämmer och är de radikala extremister?
Bo Bergstrand som undrar: Har jag en plikt att hålla mig informerad om världsläget?
Medverkande: Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Fråga filosofen politik: Är demokrati och marknadsekonomi ett oskiljbart par?
1 de agosto de 202645 min
Och vet vi tillräckligt för att göra genomtänkta val? Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Notas do episódio
Och vet vi tillräckligt för att göra genomtänkta val? Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Leif menar att valresultatet den 13 september sannolikt kommer att ha stor betydelse för Sveriges utveckling. Han frågar: Vet de som ska rösta tillräckligt mycket för att kunna göra genomtänkta val?
Gerd Cruse Sondén är kritisk till marknadsekonomi och kapitalism. Hon har en vän som säger att demokrati och marknadsekonomi är ett äkta par som aldrig kommer att separera och frågar: Är det så?

Bengt Gustafsson tycker att politiken är för kortsiktig, till exempel när det gäller klimatfrågan. Han undrar om man skulle kunna ordna så att politiken blir mer långsiktig. Är systemet med korta valperioder otjänligt? Skulle man kunna ha en nämnd som hade i uppdrag att tillvarata kommande generationer, frågar han.
Lisa Donnerdal har funderingar kring hur människor väljer parti, utifrån egenintresse eller allmänintresse. Hur ser man på detta inom politisk teori?

Medverkande: Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Fråga filosofen: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker?
18 de julho de 202645 min
Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Lübeck ser en trend i …
Notas do episódio
Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Karin Lübeck ser en trend i samhället där barn får allt större ansvar samtidigt som vuxna beter sig som oansvariga barn. Straffmyndighetsåldern sänks, barn beslutar om juridiskt kön och könsbyte och har tillgång till sin sjukjournal. Vuxna spårar ur i politiska debatter, går runt med gosedjur och gör inte vad som krävs för att säkra klimatet. Vi beter oss som om vi vore avundsjuka på barnen. menar Karin och frågar: Hur ser vårt samhälle på barnet?

Finns det en filosofisk/moralisk konflikt mellan juridisk rättvisa och den så kallade folkdomstolen, frågar Sixten Elmstedt. Vissa brott som pedofili eller våldtäkt kan ofta väcka en starkare moralisk vrede och reaktion hos allmänheten än vad domstolarnas straff speglar, medan till exempel ekonomisk brottslighet ibland blir hårdare dömt av domstolen än i folkopinionen.
I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Orden är ett citat av 1700-talsfilosofen Thomas Thorild.
Det här har fått Anton att undra: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker? Och varifrån kommer ens tankar?
Nu för tiden kan man ha AI-partner eller -kompis, någon man aldrig träffar fysiskt med som finns i ens medvetande som en tanke. Trots denna fiktiva relation kan det ändå utvecklas en värme och ett förtroende. Överensstämmer inte en relation till en AI-vän exakt med relationen till Gud, undrar Lars som inte är ateist.

Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Fråga filosofen: Vilken roll har känslor när det gäller lag och rättvisa?
4 de julho de 202644 min
Och vilken människosyn har filosoferna? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Birgitta Karlberg som …
Notas do episódio
Och vilken människosyn har filosoferna? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Birgitta Karlberg som tror på vetenskap och fakta har följt en diskussion på nätet om känslornas roll när man stiftar lagar och regler. En person skrev att samhället ska styras utifrån bland annat rättvisa i stället för utifrån känslor. Men är det inte så att vår uppfattning om rättvisa styrs till stor del av känslor, frågar hon?

Hur kan sådana hemska saker som miljöförstörelse eller grymma händelser som folkmord äga rum med så mycket intelligens i omlopp? Är intelligens övervärderat, frågar Peter Cottino. Vad skulle hända om man i stället för intelligenstest skulle använda ett vishetstest, särskilt för personer i ledande befattning?
Putchi är en intresserad nybörjare inom filosofi och funderar över vilken typ av människa som filosoferna använder sig av i sina teorier. Utgår filosofer från att människor är som filosofen önskar att vi är, eller tar man hänsyn till att vi är väldigt olika och kanske inte alltid några idealmänniskor, frågar han.
Lennart Roos funderar över självkontroll och undrar om den kan utövas på kollektiv nivå, med tanke på de utmaningar mänskligheten har inför klimathotet.
Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
På spaning efter konservatismens trender och politiska utmaningar
20 de junho de 202645 min
Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk konservatism förespråkar …
Notas do episódio
Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt?

Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?
1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism. Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning?

Medverkande: Statsvetarna Marie Demker, Katarina Barrling och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
På spaning efter socialismens trender och politiska utmaningar
6 de junho de 202645 min
Omfördelning av techmiljarderna, folkhemsnationalism och medarbetarinflytande. Vilka idéer inom socialismen hittar vi i svensk politik idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI och techjättarnas …
Notas do episódio
Omfördelning av techmiljarderna, folkhemsnationalism och medarbetarinflytande. Vilka idéer inom socialismen hittar vi i svensk politik idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
AI och techjättarnas dominans skapar nya frågor om ägande, skatter och lönearbete. Den belgiske filosofen Philippe Van Parijs ser i dagens samhälle en orättvis fördelning av det som han kallar externa gåvoliknande resurser, till exempel arv och naturresurser, och som borde komma alla till godo i form av basinkomst. AI:s innehåll skapas av mänskligheten. Borde vinsten från AI ses som gemensam egendom?
Den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson har satt ljuset på arbetsgivarnas makt. Du lever i en liberal demokrati men på jobbet råder ett annat styre. Där reglerar arbetsgivaren arbetstid, arbetsfördelning, klädsel och uppförande och som medarbetar lyder du. Detta är en makt vi inte skulle acceptera hos staten, ett slags arbetsgivarens diktatur, menar Anderson. Hennes filosofi har bidragit till tankar om ekonomisk demokrati, där medarbetaren får inflytande över företagen. Skulle det vara rättvist?
Nationalismens återkomst är ett faktum. Svenska flaggor, talet om folket och svenska värderingar syns och hörs i politiken. Den israeliska filosofen Yael Tamir menar att nationalismen är grunden för välfärdsstaten, och kan skapa en viktig samhällsgemenskap. Hon målar upp en nationalism som är inkluderande, demokratisk och som följer liberala principer. Hon anser att det är en kraft som vänstern bör anamma i en tid när globaliseringen har gjort många människor besvikna och fått dem att söka sig högerut.
Hur aktualiseras tankar om fördelningspolitik, medarbetarinflytande och socialistisk nationalism i svensk politik idag?
Medverkande: Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
På spaning efter liberalismens trender och politiska utmaningar
23 de maio de 202645 min
Frihet, pluralism och kritiskt tänkande. Vad händer med liberalismens kärnvärden i svensk politik idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För inte så länge sedan talades det om att alla blivit …
Notas do episódio
Frihet, pluralism och kritiskt tänkande. Vad händer med liberalismens kärnvärden i svensk politik idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
För inte så länge sedan talades det om att alla blivit liberaler - från höger till vänster. Idag ifrågasätts liberalismen och ideologin är på tillbakagång. Varför? Vilka liberala tankar och tänkare utmanar dagens politiska sakfrågor?
Filosofen John Rawls utvecklade sin idé om pluralism. Vi måste tolerera att vi har olika syn på hur livet ska levas och samtidigt komma överens om regler för samhället som alla kan acceptera, menade Rawls
Frihet är liberalismens ledstjärna. Filosofen Philip Pettit har lanserat ett frihetsbegrepp som innebär icke-dominans. En frihet från makt som påverkar dig bara genom att finnas där, som leder till anpassning och osäkerhet. En person är fri i den mån ingen annan har makt att godtyckligt blanda sig i eller diktera dennes liv.
Liberalismen har alltid hyllat tvivlet och det kritiska tänkande. Filosofen Bertrand Russell ansåg att om människor var mer skeptiska mot sina ogrundade åsikter och mer toleranta för osäkerhet, skulle samhället bli fredligare och vi skulle komma närmare sanningen. Russell förordade en måttfull skepticism, som samtidigt godtar etablerad forskning.
Hur aktualiseras dessa tankar om pluralism, frihet och skepticism i dagens svenska politik?

Medverkande: Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Islam i Sverige - om svenska värderingar och islams plats i samhället
9 de maio de 202645 min
Islams plats i Sverige är under debatt. Är Sverige ett muslimskt land? Finns det en svensk islam? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På hundra år har antalet muslimer i Sverige vuxit från ett fåtal …
Notas do episódio
Islams plats i Sverige är under debatt. Är Sverige ett muslimskt land? Finns det en svensk islam?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På hundra år har antalet muslimer i Sverige vuxit från ett fåtal till att vara en stor del av vår befolkning. Islam har kommit till Sverige med människor från olika delar av världen och har formats både i mötet med det svenska samhället och impulser utifrån. Den islam som uppmärksammats mest, utan att vara den dominerade, är salafismen, en fundamentalistisk lära som förespråkar att man ska leva som på profeten Muhammeds tid, och politisk islam eller islamism som vill att islams regler ska styra samhället. Hur har islam utvecklats i Sverige? Vad är det som styr utvecklingen?

De senaste tio åren har det talat som “svenska värderingar” i svensk politik. Kristdemokraternas Ebba Busch menar att de är sprungna ur kristen etik och att de ska genomsyra det svenska samhället, men att de hotas av politisk islam. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson tycker att det är svårt att förena att vara aktivt troende muslim och samtidigt vara svensk. Finns det en motsättning mellan “svenska” värderingar och “muslimska” värderingar? Gagnar debatten om svenska värderingar muslimer i Sverige eller spär den på islamofobi och utanförskap?
Medverkande: Nalin Baksi, sjuksköterska och debattör och aktuell med boken Mina Strider, Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap och aktuell med boken Öppna era hjärtan, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teori och filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl.

Veckans tips:
Böcker:
Vassflöjtens sång - Jalal al-din Rumi (översättning: Ashk Dahlén)
Flaskpostens vilja : Ordlekar på djupaste allvar - Abdussalaam Nordenhök
TV-serie:
Hatırla Sevgili
Musik:
Eye Make The Horizon
Filosofen Jürgen Habermas – om tron på samtalet som ska rädda demokratin
25 de abril de 202645 min
Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman? Lyssna på alla avsnitt i …
Notas do episódio
Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten.

Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad?
Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl
Veckans tips:
Böcker:
Tåbb med manifestet - Lars Ahlin
Turing's Cathedral: The Origins of the Digital Universe - George Dyson
Film:
Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström
Dragkampen mellan experterna och politiken
11 de abril de 202645 min
Det pågår en laddad debatt om politikerna ska följa experternas råd. Måste regeringen lyssna på remissinstanserna? Kan experter leverera opartiska, värderingsfria yttranden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges …
Notas do episódio
Det pågår en laddad debatt om politikerna ska följa experternas råd. Måste regeringen lyssna på remissinstanserna? Kan experter leverera opartiska, värderingsfria yttranden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I grundlagen står det att regeringen ska inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter när nya lagar ska stiftas. Experters åsikter har setts som en garant för rättssäker och kunskapsbaserad politik. Politiken har inte alltid lyssnat på experterna, men under den här mandatperioden, när regeringen vid flera tillfällen valt att gå vidare med sina förslag trots massiv kritik, har debatten vällt fram. Kritikerna har varnat för att svensk rättssäkerhet och demokrati är hotad, medan de som försvarar politiken menar att det är verklig demokrati när man följer folkviljan. Vad är mest demokratiskt: att politikerna som företräder folket bestämmer, eller att politiken tar in experternas synpunkter?

Parallellt med debatten om vilket mandat politiken har att genomföra förändringar trots kritik från remissinstanser, hörs det allt oftare från politiker och debattörer att myndigheter och experter är aktivistiska och driver opinion. Svenska myndigheter ska försvara liberala värderingar som till exempel att motverka diskriminering, och att makten ska utövas med respekt för den enskilda människans frihet. Var går gränsen mellan sakliga expertutlåtande och politiska ställningstaganden?
Medverkande: Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och Siri Sylvan doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Bok:
Till bildningens försvar: den svåra konsten att veta tillsammans - Sverker Sörlin
Film:
Så länge hjärtat slår - Ella Lemhagen
Museum:
Stasi Museum i Berlin
Har hämnden blivit rumsren?
28 de março de 202644 min
Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Programmet är från mars 2025. Lyssna på alla avsnitt i …
Notas do episódio
Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Programmet är från mars 2025.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa.
Varför har hämnd blivit fult?
Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott.
Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas?
Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.
Börjar hämnden bli rumsren?
Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Bok:
Hadji-Murat - Leo Tolstoj
TV-serie:
Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud
Om hur nära vi kan komma varandra med ord
14 de março de 202644 min
Det anses viktigt att kunna sätta ord på tankar och känslor. Men ord kan lätt missförstås. Kan språket stå i vägen för verklig förståelse? Och har man rätt att slippa bli förstådd? Lyssna på alla avsnitt i …
Notas do episódio
Det anses viktigt att kunna sätta ord på tankar och känslor. Men ord kan lätt missförstås. Kan språket stå i vägen för verklig förståelse? Och har man rätt att slippa bli förstådd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi lever genom våra relationer och att förstå sig själv och förstå andra är en viktig del av att vara människa. Samtidigt vet vi hur svårt det kan vara att sätta ord på sina tankar och känslor och hur lätt missförstånd uppstår. Vad innebär det att bli förstådd? Och ska det alltid vara ett mål?

”Om det man inte kan tala, därom måste man tiga”, citatet kommer från Ludwig Wittgenstein, en av de mest inflytelserika språkfilosoferna. Han menade att språklig förståelse har begränsningar. När vi talar om sådant som ligger utanför den direkta verkligheten, som till exempel moral, religion eller konst blir språket lätt tomt och meningslöst. Om orden inte räcker till, finns det andra verktyg för djup förståelse?

Det finns kanske även ett värde att i att inte bli förstådd helt och hållet, att hålla en del hemligt. En av grundarna till den japanska no-teatern Zeami, som levde för omkring 600 år sedan, förespråkade detta ideal som han samman fattar i sin berömda princip: “Med hemligheter finns blomman, utan hemligheter finns inte blomman”.

Medverkande: Filosofen Stina Bäckström, idéhistorikern och författaren Isabelle Ståhl och teatervetare Leo Marko som har forskat om buddistisk tradition.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Film:
Chunking Express - regi: Wong Kar-Wai
Teater:
Romantiken - manus och regi: Oskar Thunberg, Lumor teater
Aktivitet:
Kampsport
Medborgare och migranter – om Sveriges nya vi och dom
28 de fevereiro de 202645 min
Det svenska medborgarskapet ska uppvärderas och bli svårare att få. Idag lever ca 800 000 människor i Sverige utan medborgarskap. Vilka bör inkluderas i demokratins vi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios …
Notas do episódio
Det svenska medborgarskapet ska uppvärderas och bli svårare att få. Idag lever ca 800 000 människor i Sverige utan medborgarskap. Vilka bör inkluderas i demokratins vi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den svenska migrationspolitiken har stramats åt sedan 2016 och nu genomför Tidöpartierna det som de kallar ett paradigmskifte. Det ska ställas högre krav för att bli svensk medborgare, det har blivit svårare för barn att få stanna på grund av anknytning, man ska behöva kvalificera sig för till exempel barnbidrag och sjukersättning, ett kraftigt höjt återvandringsbidrag har införts och det läggs fram förslag på att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Vad innebär det att staten gör större skillnad mellan medborgare och andra som bor i Sverige? Och vad är nytt i vårt sätt att tänka på ”vi och dom” i vår demokrati?
De förändringar som politiken gör får stora konsekvenser för många som bor i Sverige och som inte är medborgare - cirka åtta procent av befolkningen. De får inte rösta i riksdagsvalet och har därmed begränsat inflytande över beslut som påverkar dem. Är det moraliskt rätt att människor som bott i Sverige i flera år och ofta bidragit till välfärdsstaten inte ska ha något inflytande över de beslut som drabbar dem? Är den bästa lösningen för en fungerande demokrati att fler blir medborgare, alternativt lämnar landet i stället för att bo i Sverige med uppehållstillstånd i flera år?
Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro och doktor i statsvetenskap.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Bok:
Förödmjukelse: ett återskapat liv - Lea Ypi
Tal:
Electric Cord Speech - Abraham Lincoln
Meningen med livet – om sökande och svar i vår tid
14 de fevereiro de 202645 min
Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meningen med livet är en evig fråga, men …
Notas do episódio
Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Meningen med livet är en evig fråga, men det verkar pågå ett nytt sökande efter mening idag. Många vänder sig till filosofins idéer om meningen med livet. Aristoteles ansåg att meningen var att förverkliga sin potential, och stoikerna ville nå inre frid genom självbehärskning och att omfamna ödet. Vad är mening och vad säger filosoferna idag?
Vår tid betonar individuell frihet, utan begränsande konventioner, auktoriteter och kollektiv. Undersökningar visar att unga människor i Sverige mår sämre och upplever mindre mening, än äldre, och regeringen vill satsa på existentiell hälsa. Samtidigt är det många människor som söker sig till det traditionella och rentav till auktoritära politiska rörelser. Kan för mycket frihet göra att man söker mening hos det auktoritära? Och kan samhället skapa mening i människors liv?
Medverkande: Filosofen Johan Brännmark och religionsvetaren och författaren David Thurfjell
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Böcker:
Glaspärlespelet - Hermann Hesse
Svindlande höjder - Emelie Brontë
Den starkes rätt – har den inte alltid gällt?
31 de janeiro de 202644 min
Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler …
Notas do episódio
Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Allt fler tongivande röster talar om att världen har förändrats och förflyttat sig från folkrättsliga principer och starka internationella samarbetsorgan. Uttrycket den starkes rätt fick ett uppsving i samband med att Ryssland attackerade Ukraina, och efter Trumps uttalande om att USA skulle ta över Grönland är det många som slår fast att det är det som gäller. Har vi har gått från ordning till djungelns lag?

Den som blev mest citerad under World Economic Forum i Davos, förutom Trump, var Kanadas premiärminister Mark Carney. Han beskrev den så kallade regelbaserade världsordningen som delvis falsk; de starkaste har gjort undantag när det passat dem, reglerna för handel är asymmetriskt upprättade och de internationella lagarnas stränghet beror på vem som var anklagad eller offer. Han pekade ut en ny världsordning där små och mellanstora stater bygger allianser utifrån en värdebaserad pragmatism, som vilar på mänskliga rättigheter, staters suveränitet och hållbar utveckling. Har vi levt i en lögn? Är en världsordning utan den starkes rätt möjlig?
Medverkande: Filosofen Magnus Jiborn, statsvetaren Kjell Engelbrekt och freds- och utvecklingsforskaren Frida Stranne.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Bok:
Chinese Statecraft in a Chaning World: Demystifying Enduring Traditions and Dymanic - Jean Dong
First Among Equals: U.S. Foreign Policy in a Multipolar World - Emma Ashford
Inspiration:
Teknikföretag och ingenjörer som löser globala miljöproblem när politiken inte levererar.
Bön:
Sinnesrobönen - Reinhold Niebuhr
Medvetandet – vetenskapens blinda fläck
17 de janeiro de 202644 min
Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen skapade …
Notas do episódio
Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är?
Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande. En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan?

Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Bok:
Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip Goff
Nytt sinne:
Bälte som vibrerar mot jordens nordpol
Artikel om bältet
Artikel:
Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration
På spaning efter filosofiska trender
3 de janeiro de 202644 min
Striden om kärnan i det mänskliga, dilemmat om domstolar ska trumfa politiken, och om den nya Galenskapens filosofi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Svenaeus spanar om kampen om frågan vad …
Notas do episódio
Striden om kärnan i det mänskliga, dilemmat om domstolar ska trumfa politiken, och om den nya Galenskapens filosofi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fredrik Svenaeus spanar om kampen om frågan vad det är som gör oss till människor. Det första spåret är synen på människan som algoritm och frågan om AI kommer bli smartare än människan. Det andra är det biologiska spåret om synen på människan som ett djur. Det tredje spåret är synen på människan som ett moraliskt, meningsskapande, ansvarskännande väsen. Vilken betydelse har det vilken syn som vinner kampen?

Jasmina spanar om en moralisk konflikt i klimatförändringens spår. Klimataktivister som anser att politiker borde göra mer för klimatet kan gå till domstol. I Nederländerna dömde Högsta domstolen regeringen att sänka utsläppen av växthusgaser. En dom i FN:s internationella domstol i somras har bäddat för fler processer där juridiken kan trumfa politiken. Vad är det moraliskt det rätta, vilka ska ha makten över beslut om klimatåtgärder, folkvalda politiker eller domstolar?
Sofia ser en trend som hon själv är delaktig i. Allt fler filosofer kommer ut med egna psykiatriska diagnoser och ansluter sig till en ny filosofisk strömning: Philosophy of Madness. Där använder man den egna erfarenheten för att se på olika psykiska tillstånd eller på världen. Vad får dessa filosofer syn på och måste man ha egna erfarenheter för att nå kunskap?

Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet och Jasmina Nedevska, doktor i statsvetenskap och forskare i filosofi vid Uppsala universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Boktips för 2026:
Verklighetens död - Helena Granström
Justice by Means of Democracy - Danielle Allen
Against Willpower: Self-Control, Agency, and Society - Polaris Koi
Tänkare som nämns i programmet:
Peter Godfrey Smith
Shmuel Nili
Thi Nguyen
Fråga filosofen: Vad innebär alla människors lika värde?
20 de dezembro de 202544 min
Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vårt samhälle sägs alla …
Notas do episódio
Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I vårt samhälle sägs alla människor ha lika värde. Vad innebär det i praktiken, frågar Oswald och tillägger: Vi tjänar ju olika mycket, får olika mycket beröm och erkännande till exempel.
Eva retar sig ofta på människor som är gnälliga och konstant negativa. Folk klagar på politiker, på att TV- nyheterna är dåliga och till och med på vädret. Hon tycker att det är moraliskt fel, speciellt med tanke på hur bra vi ju ändå har det i Sverige, och har alltid själv sett förnöjsamhet som en önskvärd och hedervärd egenskap. Gör de fel eller gör de kanske rätt som uttrycker sina missnöjda känslor, eller varken eller, frågar hon.
Hannes arbetar vid en fristående grundskola, men är samtidigt kritisk mot många aspekter av friskolesystemet. Många gånger möts hans kritik med att han är en hycklare som väljer att arbeta kvar. Han frågar: Måste man ställa sig utanför systemet för att ha rätt att kritisera det?

Hur vet vi människor vilka vi är och vad som är ens personliga identitet, undrar Anna som jobbar som beteendevetare.

Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Har synen på barn ändrats om 13-åringar sätts i fängelse?
6 de dezembro de 202544 min
Straffbarhetsåldern har varit 15 år i över 100 år. Regeringen vill sänka den till 13 år för de som begår grova brott. Har barn som begår grova brott ett större ansvar för sina handlingar? Lyssna på alla avsnitt …
Notas do episódio
Straffbarhetsåldern har varit 15 år i över 100 år. Regeringen vill sänka den till 13 år för de som begår grova brott. Har barn som begår grova brott ett större ansvar för sina handlingar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Åldersgränsen på 15 år har utgått ifrån den mognad som anses krävas för att kunna ta ansvar för brottsliga handlingar. Barn under 15 år kan begå brott, men de ska inte straffas utan i stället ska socialtjänsten ta ansvar. Om åldersgränsen nu sänks, innebär det en ny syn på barns mognad? Har barn som begår grova barn ett större ansvar för sina brott än barn som snattar?

Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka straffbarhetsåldern för barn som begår grova brott, från 15 år till 13 år. Bakgrunden är den grova kriminaliteten där barn under 15 år har varit inblandade i mord och mordförsök. Vilken betydelse har det om ansvaret för barn som begår grova brott överförs från socialtjänsten till rättsväsendet? Är det en ny syn på straffets funktion?

Argumentet för sänkt straffbarhetsålder är att man behöver skydda samhället, ge brottsoffren stärkt upprättelse och bättre förutsättningar att bryta kriminella mönster för de barn som begår grova brott. Förslaget från regeringen har möt massivt motstånd från en rad remissinstanser. Experterna pekar bland annat på att det inte kommer ha några positiva effekter på brottsligheten och eller på de barn som begår grova brott. Är fängelse för barn, som begår grova brott, en logisk följd av den ändrade syn på straff som vi ser nu från politiken? Vad är det som avgör om lagen får legitimitet?
Medverkande: Magnus Hörnqvist, professor i kriminologi vid Stockholms universitet,
Alva Stråge, forskare i filosof vid Göteborgs universitet, Bengt Sandin historiker och professor emeritus på Tema barn vid Linköpings universitet:
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Böcker:
Trollkarlarnas tid : filosofins stora årtionde 1919-1929 - Walter Benjamin, Ernst Cassirer, Martin Heidegger, Ludwig Wittgenstein - Wolfram Eilenberger
Häng city - Mikael Yvesand
TV-serie:
Adoloscence - Philip Bartantini
Blir vi säkrare av upprustning?
22 de novembro de 202545 min
Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan …
Notas do episódio
Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?
Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?
När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Böcker:
To run the world - Sergej Radchenko
Hennes excellens Agda Rössel - Elin Jägerström
Sport:
Aikido
Psykoanalys:
Jaqcues Lacan
Böcker och texter som nämns i programmet:
Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus Hagström
National security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold Wolfers
Hell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt
Fråga filosofen: Varför ska vi bry oss om kommande generationer?
8 de novembro de 202545 min
Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Per-Daniel frågar: Varför ska vi bry oss om kommande …
Notas do episódio
Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Per-Daniel frågar: Varför ska vi bry oss om kommande generationer? De har ju inte gjort särskilt mycket för oss och vi vet inte ens om de kommer att finnas.

Efter en sommar av mer eller mindre intensiv samvaro behöver signaturen ”mamman” filosofernas hjälp. Vad är en familj och var börjar och slutar den, frågar hon.

De amerikanska atombomberna som detonerade över Hiroshima och Nagasaki 1945 krävde 100 000-tals japanska dödsoffer, den absoluta majoriteten civila. Anfallet försvarades med att en invasion av Japan hade krävt ännu fler dödsoffer, och att bomberna tvingade fram en kapitulation. Filosofen Elizabeth Anscombe kritiserade detta resonemang och menade att mord på oskyldiga alltid är fel, även om det innebär att färre människor får sätta livet till. Håller ni med Anscombe, undrar Joel.

Karin frågar: Hur värderar ni den svenska kulturkanon som nyligen publicerades? Hur kommer den påverka hur vi svenskar agerar tillsammans?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
bell hooks – feminstikonen som hävdade att kärleken kunde revolutionera samhället
25 de outubro de 202545 min
bell hooks såg feminismen som en politisk massrörelse. Verklig kärlek kräver rättvisa och handling och skulle förändra samhället i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. bell hooks utformade en …
Notas do episódio
bell hooks såg feminismen som en politisk massrörelse. Verklig kärlek kräver rättvisa och handling och skulle förändra samhället i grunden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
bell hooks utformade en feminism som befann sig i skärningspunkten ras, klass och kön och där kärleken var den sanna kraft som kunde förena oss alla. Kärlek är handling, menade hooks. Och just hur vi handlade var centralt för henne. Hon var också aktivist och förde in känslor som kärlek och vrede i sina samhällsanalyser som sträckte sig från medborgarrättsrörelsen till Beyonce. När hon dog 2021 var hon an av USA:s mest inflytelserikaste tänkare.

bell hooks tog med sig sin bakgrund och sina erfarenheter in i sitt akademiska arbete. Hon föddes 1952 som Gloria Jean Watkins, tog senare sin mormors namn och valde att skriva bell hooks med små bokstäver för att markera att budskapet var viktigare än författaren. Hon kom från en arbetarklassfamilj i det rassegregerade amerikanska södern, från en småstad i Kentucky. Efter skolan flyttade hon till Kalifornien och elituniversitetet Stanford. Det var där hon mötte den vita feminismen och hon insåg att den var både rasistisk och klassblind och tjänade till att upprätthålla orättvisor.
Vad är det som gör att hennes böcker fortsätter komma i nytryck och hela tiden hitta nya läsare? Hur skulle kärleken förändra samhället, enligt hooks?
Medverkande: Valerie Kyeyune Backström, kulturkritiker och biträdande kulturchef på Expressen, Annelie Bränström Öhman, professor i litteratur- och genusvetenskap vid Umeå universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Konst:
The Card Game - Jacob Lawrence - vissa på Liljevalchs Konsthall t om 20260830
Film:
Sentimental value - Joachim Trier

Böcker av bell hooks som nämns i programmet:
Allt om kärlek: nya visioner
Är jag inte en kvinna
Feministisk teori: Från marginal till centrum
Belonging
Bone Black
Video:
Länk till video där bell hooks pratar om sitt skrivande
Aktivism - ett hot mot demokratin eller det som håller den levande?
11 de outubro de 202544 min
Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Notas do episódio
Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin?

I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende?

När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati?
Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Film:
Pride - regi av Matthew Warchus
Bok:
Ett lyckligare år - Jonas Gardell
Meningen med staden – klubbstök eller kvällslugn?
27 de setembro de 202550 min
Staden är en plats i ständig förändring. Vad är en stad och vem ska staden vara till för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Perioder i historien har staden varit en plats för social ingenjörskonst …
Notas do episódio
Staden är en plats i ständig förändring. Vad är en stad och vem ska staden vara till för?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Perioder i historien har staden varit en plats för social ingenjörskonst, där politiska visioner tagit stor plats. Idag handlar debatten ofta om krogar och klubbar ska få låta, och om vilka som ska få bo i staden. Vilka är stadens största utmaningar och vad är det som styr hur staden utvecklas?
Boendesegrationen är en het politisk fråga. Är lösningen bara en fråga om vilka som bor var eller kan den lösa genom stadsplanering där vi skapar attraktiva mötesplatser?
Segregationen och klimatförändringarna är stora utmaningar för dem som planerar framtidens stad. Vilka idéer om staden dominerar och vad är det som styr hur våra städer utvecklas?

Medverkande: Håkan Forsell, forskare i stadshistoria och urbana studier och Ann Legeby, forskare i stadsbyggnad.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
Musikstycke:
October 17, 1988 - Paris concert - Kieth Jarrettt
Aktivitet:
Cykel- och språkkurser

Aqui estão os 40 episódios mais recentes de 837. Os mais antigos estão no feed do podcast.

Podcasts parecidos

Mais podcasts de Sociedade e cultura

Allt du velat veta

Educação

Acast - Fritte Fritzson · 714 episódios

Ångestpodden

Sociedade e cultura

Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg · 843 episódios

Bästa livet

Educação

Mathias Hansson · 126 episódios

Brottsligt

História

Jennie · 62 episódios

Café Bambino

Sociedade e cultura

Aftonbladet Kultur · 177 episódios

Cirkeln med Parisa Amiri och Anna Sahlin

Comédia

Parisa Amiri · 151 episódios

Det skaver

Educação

Acast · 714 episódios

Eftermiddag i P3

Sociedade e cultura

Sveriges Radio · 1.467 episódios

Este podcast é seu?

Confirme com uma entrada no seu feed: você recebe um código aqui, adiciona como podcast:txt no canal do seu feed e nós verificamos. Depois disso, seu podcast aparece como “verificado” no SoundNode.