Ukrainakrigets första timmar visar att svenska Flygvapnet tänkt rätt

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.

När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.

Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.

— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.

Glidbomberna förändrade kriget

En av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.

De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.

— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.

Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.

Drönare långt inne i Ryssland

Ukraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.

I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.

— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.

Sverige vill stoppa hotet tidigare

För Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.

Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.

— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.

Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.

Medverkande:

• Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,

• och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.

• Programledare: Klas Aronsson.

• Producent: Kalle Glas

• Tekniker: Mats Jonsson