Europapodden
- Episodes
- 616
- Released
- weekly
- Latest episode
- Nov 10, 2026
About the podcast
Therese Rosenvinge med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
Episodes 616
Frysattackerna blottar svagheter – så sårbart är Europa
Var det Iran, Ryssland eller någon som utförde frysattackerna runt om i Europa? Gör EU tillräckligt i frågan och vad händer om nästa attack utförs av en AI-svärm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Show notes
Var det Iran, Ryssland eller någon som utförde frysattackerna runt om i Europa? Gör EU tillräckligt i frågan och vad händer om nästa attack utförs av en AI-svärm?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nyligen utsattes Sverige, Belgien, Tyskland, Finland, Nederländerna, Frankrike och flera andra europeiska länder av attacker som slog ut frysar och kylskåp i matvaruhandeln. I Frankrike, som var det första land som drabbades, har också blodbanker angripits. Den franska regeringen menar att Iran är inblandade. Finns det något sammanhang mellan angreppen i de olika länderna? Och kan det här kopplas samman med den stora mängd hybridattacker som Europa utsatts för det senaste året?
Att den här sortens allvarliga angrepp sker verkar delvis beror på slarv med lösenord. Samtidigt tar EU frågan på allvar och Christoph Hansen, jordbruks- och livsmedelskommissionär, har kallat attackerna, ”ett medvetet försök att störa ut vår livsmedelsförsörjning och underminera konsumenters förtroende”. De senaste åren har EU lanserat flera satsningar för att öka cybersäkerheten, är det tillräckligt? Kan det till och med vara så att EU är bäst i klassen?
Mycket pekar mot att de här frys- och kylattackerna utfördes av mänskliga aktörer. Men vad händer om det sker ett större angrep mot till exempel ett lands elnät med hjälp av AI. ”När AI-svärmarna kommer, då kommer vi inte att kunna försvara oss med handkraft. Så vi kommer behöva använda AI för att försvara oss”, säger professor Pontus Johnson.
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Pontus Johnson, professor inom cybersäkerhet på KTH.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Mattias DellertSpelet bakom finsk-norska samtalet med Putin
Ledde det till fiasko, succé eller mittemellan när Finlands president och Norges statsminister ringde Moskva? Och vad vinner EU på att gå armkrok med Kanada? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Show notes
Ledde det till fiasko, succé eller mittemellan när Finlands president och Norges statsminister ringde Moskva? Och vad vinner EU på att gå armkrok med Kanada?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Samtidigt som Nordiska rådets möte pågick i Helsingfors ringde Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Störe till den ryska presidenten Vladimir Putin. Beslutet att ringa fick bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen att bli upprörd och frågan är om samtalet hjälpte eller stjälpte det europeiska samarbetet? Stubb och Gahr Störe ska ha pratat med Ukraina innan de ringde Putin men har resulterade samtalet i diplomatiska framsteg för Europa?
Vid ett toppmöte i Montreal fördjupades nyligen samarbetet mellan EU och Kanada. Kan detta leda till att Europa får en starkare position i världspolitiken? Och vad är kopplingen mellan den kanadensiska superstjärnan Céline Dion och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen?
Christine Lagarde, chef för den europeiska centralbanken, avgår i förtid i februari nästa år. Att hon lämnar uppdraget ses som överraskande och frågan är om det har att göra med nästa års presidentval i Lagardes hemland Frankrike?
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Nordenkorrespondent. Calle Håkanssson, programchef UI.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Mattias DellertLäxan för Europa efter migrantkrisen i Ceuta
Migrantkrisen i Ceuta blir nu en skarp valfråga i Spanien och får EU att vilja se över asylregler. Och vad betyder maktskiftet i Serbien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ceuta finns fortsatt …
Show notes
Migrantkrisen i Ceuta blir nu en skarp valfråga i Spanien och får EU att vilja se över asylregler. Och vad betyder maktskiftet i Serbien?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Ceuta finns fortsatt flera tusen migranter kvar efter att över 70 000 människor tog sig över gränsen i slutet på juli. Vittnesmål om tvångsdeportering tillbakavisas av den spanska polisen och asylprövningarna tar längre tid än vad EU:s nya migrationspakt tillåter. Som en reaktion på Ceuta vill nu EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stärka Frontex och införa nya verktyg för att hantera liknande krislägen framåt. Hur påverkas då asylrätten?
Samtidigt går Spanien mot val med krisen i Ceuta som en stor fråga hos oppositionen. Vinner ledande konservativa Partido Popular försvinner Pedro Sanchez, som stuckit ut alltmer i EU med sin positiva syn på migration. Hur kan det påverka EU:s migrationspolitik?
Putins bundsförvant föll i Serbien – nu då?Partiet Studentlistan, sprunget ur en stark demonstrationsrörelse, vann helgens val i Serbien och Aleksandar Vucic förlorar makten efter mer än ett decennium. Men hur ska det nya styret se ut och hur kommer landets nära relationer med Ryssland och Kina påverkas? Ursula von der Leyen var snabbt ute och gratulerade Studentlistan, men vägen mot EU-medlemsskap fortsätter kantas av frågetecken.
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Henrik Dammberg, Östeuropakorrespondent.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Paulina MonzónKravallerna i Frankrike spiller över på presidentvalet
Frankrike är i chock efter helgens demonstrationer som urartade och blev våldsamma. Vilka blir de politiska konsekvenserna? Hur påverkas nästa års presidentval? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Show notes
Frankrike är i chock efter helgens demonstrationer som urartade och blev våldsamma. Vilka blir de politiska konsekvenserna? Hur påverkas nästa års presidentval?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Plundring, tårgas och brinnande byggnader. Det som började som protester mot en eftersatt skola urartade under helgen i våldsamma upplopp. Varför togs demonstrationerna över av våldsverkare och vilka blir de politiska konsekvenserna med exakt ett halvår kvar till presidentvalet?
I ett direktsänt TV-tal frågade Frankrikes president Emmanuel Macron ”hur kan fransmän göra så här mot Frankrike”. Samtidigt anser många demonstranter och politiker på vänsterkanten att upploppen är presidentens fel. Bland dem finns Juan Luc Melanchon, vänsterkandidat i det kommande presidentvalet. Melanchon ligger just nu på andra plats i opinionsundersökningarna efter ytterhögerns Marine Le Pen. Båda kandidaterna har på olika sätt använt helgens händelser för att positionera sig. Det politiska efterspelet rullar nu på för fullt och konsekvenserna kan bli stora. Samtidigt har mittens presidentkandidater svårt att få medvind i opinionen, en förklaring är att de sammankopplas med Macron.
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Marie Nilsson Boij, reporter och producent på Ekot.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Mattias DellertKamikazedrönarna i Svarta havet som pressar Europa
Dödliga fartygsattacker utanför Bulgarien och mystiska intrång hemma hos politiker i Finland. Hur kan Europa svara när hybridkriget trappas upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När drönare sänker …
Show notes
Dödliga fartygsattacker utanför Bulgarien och mystiska intrång hemma hos politiker i Finland. Hur kan Europa svara när hybridkriget trappas upp?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När drönare sänker fartyg utanför Bulgariens kust och riksdagspolitiker i Finland utsätts för intrång i hemmet riktas blickarna mot Kreml och Ryssland. Men bevis för vem eller vilka som ligger bakom saknas ofta och för Europa blir det då svårt att agera. Så vad kan Europa göra när vi ser ut att befinna oss i ett hybridkrig som eskalerar? Och när blir ett hybridkrig en skarp konflikt? Den senaste tidens attacker mot handelsfartyg väcker också frågan om Bulgariens, Europas och Natos försvarsförmåga i Svarta havet.
Dessutom i podden: Trump-statyn i Europaparlamentet, som passerade förhandsgranskningen men som retade gallfeber på Slovakiens Robert Fico.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Felicia Hassan Östersjökorrespondent. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Paulina Monzón
Krisen som kan sänka Merz – kallas “zombiekansler”
Marken gungar under fötterna på ett av de mäktigaste partierna i Europa. Varför har väljarna tappat tron på de tyska kristdemokraterna och vad innebär det för EU? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Show notes
Marken gungar under fötterna på ett av de mäktigaste partierna i Europa. Varför har väljarna tappat tron på de tyska kristdemokraterna och vad innebär det för EU?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det har varit en minst sagt motig höst för de tyska kristdemokraterna, CDU. Ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland, Afd, tog hem en storseger i delstaten Sachsen-Anhalt och vänsterpartiet Die Linke vann i huvudstaden Berlin. Och för första gången sedan andra världskriget åkte CDU ur delstatsparlamentet i Mecklenburg Vorpommern. Förbundskansler Friedrich Merz har kallat förlusterna för en ”katastrof”. Hur besvärlig är situationen för det tyska regeringspartiet, kan de vända skutan och varför har de tyska väljarna tröttnat på CDU?
Att CDU skakar på hemmaplan ger också svallvågor på kontinenten. De tyska kristdemokraterna har en ledande roll inom EU. Vad innebär det för EU-samarbetet när Friedrich Merz pressas från både den vänstra och den högra kanten? Måste förbundskanslern göra eftergifter i hemlandet som påverkar Tysklands roll i EU och kan försvagat CDU sätta käppar i hjulet för stödet till Ukraina?
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Daniel Alling, internationell korrespondent.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Mattias DellertVem ska betala för Europas försvar
Ukraina pressas allt hårdare av ryska attacker, vapenlagren sinar och landet behöver mer pengar. Men Rysslands ”frysta” 210 miljarder euro, släpper EU inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det …
Show notes
Ukraina pressas allt hårdare av ryska attacker, vapenlagren sinar och landet behöver mer pengar. Men Rysslands ”frysta” 210 miljarder euro, släpper EU inte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det stora EU stödet på 90 miljarder euro till Ukraina blev formellt klart i våras, efter att tidigare gång på gång ha stoppats av Ungerns Viktor Orban.
Men pengarna räcker inte, Ukrainas behov är fortsatt enorma och i en ny beräkning som presenterats av Ukrainas finansminister så står Ukraina inför en finaniseringsbrist på 68,2 miljarder euro inför 2027. Betydligt mer än vad man tidigare trott.
Och utöver det behövs militärt bistånd på nästan 40 miljarder nästa år. Så varifrån ska pengarna komma!
Medverkande :
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent
Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent
Jakob Hedenskog., Analytiker vid Centrum för Östeuropastudier
Programledare Catarina Spåre Gustafsson
Producent Lena Bejerot
Varningen: Putin testar Europa
Grönland. Kanada. NATO. Ryssland. Vad säger de här fyra pusselbitarna om Europas säkerhet just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi börjar med frågan: Har Trump fått Grönland – utan att få …
Show notes
Grönland. Kanada. NATO. Ryssland. Vad säger de här fyra pusselbitarna om Europas säkerhet just nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi börjar med frågan: Har Trump fått Grönland – utan att få Grönland?
Och slutar med en betydligt större fråga: Vem ska egentligen bära Europas säkerhet?
USA skriver säkerhetsavtal med Danmark och Grönland om ökad militär närvaro på Grönland - och Kanada kliver in i rollen som EU:s första associerade medlem. Säkerhetspolitiskt så händer mycket men vilka förändringar leder detta till?
Samtidigt som avtal tecknas på hög nivå så varnar Polen och Tjeckien med kraft för att Putin är redo att trappa upp hybrid krigsföringen. Oron är stark och länderna är allt annat än nöjda med det stöd som EU och NATO erbjuder.
Hör Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, Felicia Hassan, Östersjökorrespondent och Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden.
Programledare Catarina Spåre Gustafsson
Producent Lena BejerotExtrapodd: Viktigaste löftena i Ursula von der Leyens linjetal
Europapodden analyserar årets linjetal i EU. Hör om de nya löftena och prioriteringarna framåt i ”State of the Union” 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Inga sociala medier för barn under 13 …
Show notes
Europapodden analyserar årets linjetal i EU. Hör om de nya löftena och prioriteringarna framåt i ”State of the Union” 2026.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Inga sociala medier för barn under 13 år”
”Vi öppnar dörren för Kanada som en associerad medlem”Det är två av en rad löften och prioriteringar som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i EU:s viktigaste tal på onsdagen.
Varje år håller kommissionens ordförande sitt linjetal, där riktningen stakas ut för EU:s framtid. Talet följs med stort intresse och väcker både hyllningar och kritik bland ledamöterna i Europaparlamentet.
Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg, och EU-reporter Ci Holmgren om de viktigaste punkterna i talet – och om hur von der Leyens många löften ska bli verklighet. Analysen gjordes direkt efter linjetalet den 16 september, som en del av Europapoddens direktsändning av talet.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Teknik: Liv FrödénSå vill EU ta strid mot barnens skärmar
Runt om i Europa växer ivern att vilja förbjuda och reglera sociala medier för barn. Nu kliver även EU ut på banan med förslag på åldersgränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrikes …
Show notes
Runt om i Europa växer ivern att vilja förbjuda och reglera sociala medier för barn. Nu kliver även EU ut på banan med förslag på åldersgränser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Frankrikes president Emmanuel Macron har varit en av de främsta förespråkarna i Europa för att reglera barns tillgång till sociala medier. Förslagen har dock stött på juridisk patrull i Frankrike och Macron har tvingats mjuka upp sin skärmpolitik. Men den franske presidenten är inte ensam. En rad europeiska länder har gått fram med initiativ på området och nu agerar även Bryssel och EU-kommissionen i form av en ”EU Kids act”.
Deppiga Pisa-resultat eldar på debattenDen aktuella Pisa-undersökningen som ger en dyster bild över läsförståelsen hos europeiska skolungdomar ger ytterligare bränsle till debatten om skärmar och scrollande. Men vad säger forskningen och hur lätt eller svårt är det att reglera barns sociala medier-användning? En ledtråd finns i Australien där man redan försökt. Hör korrespondent Axel Kronholm om hur ett förbud fungerat där. Vi pratar även om hur Europa ser på det svenska valresultatet och om utlandssvenskarna på kontinenten, vars röster kan bli viktiga i den slutgiltiga rösträkningen.
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Sven Carlsson, Ekots teknikreporter. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Axel Kronholm, korrespondent i Bangkok.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Ljudklipp: SVT, Socialdemokraterna.Tyska högernationalister kliver fram
Vem är det egentligen som håller i ratten när högernationalistiska AfD växer och förbundskansler Merz tappar greppet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alternativ för Tyskland, AfD:s kammade hem en …
Show notes
Vem är det egentligen som håller i ratten när högernationalistiska AfD växer och förbundskansler Merz tappar greppet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Alternativ för Tyskland, AfD:s kammade hem en storseger i delstatsvalet Sachsen-Anhalt i söndags. För första gången sedan andra världskriget är ett högernationalistiskt parti nära att bilda delstatsregering.
AfD har medvind och är numera Tysklands största parti, enligt flera opinionsundersökningar. Men partiet jobbar samtidigt i stark motvind. De statsbärande partierna vägrar samarbeta med partiet, och det finns en brandvägg som exkluderar AfD från politiskt samarbete. Utöver det klassas partiet av säkerhetstjänsten i Sachsen-Anhalt som högerextremt. Så vad är det många väljare då lockas av och hur spelar förbundskansler Merz och hans Kristdemokratiska CDU in i valutgången?Medverkande :
Andreas Liljeheden , Brysselkorrespondent och Katarina von Arndt, TysklandskorrespondentProgramledare Catarina Spåre Gustafsson
Producent Lena Bejerot
Europas extremtorra sommar - nu kommer notan!
Hur klarar Europas livsmedelsförsörjning ett klimat där torka och extremväder återkommer år efter år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frankrike har just genomlevt den varmaste sommaren sedan …
Show notes
Hur klarar Europas livsmedelsförsörjning ett klimat där torka och extremväder återkommer år efter år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Frankrike har just genomlevt den varmaste sommaren sedan mätningarna började. Sommaren har kantats av stora bränder i både Frankrike och Spanien. Och extremtorkan slår hårt mot jordbruket i många länder, det går som ett bälte av torka genom Frankrike ända bort till Rumänien.
Bristen på regn ledde till att vattennivåerna i Rehn och Donau blottade flodernas botten på sina håll, i Ungern fick till exempel kärnkraftverk stängas av på grund av vattenbrist och landets vanligtvis bördiga jordar förvandlades till stora uttorkade fält.
I delar av Europa är det nu skördetid, men produktion i till exempel Frankrike är rekordlåg. Bönder i södra och östra Europa är oroade för framtiden och nya grödor testas som klarar värme och torka bättre.
Och denna rekordvarma sommar som delar av Europa upplevt kostar EU abnorma belopp, det talas om nivåer som motsvarar hela EU:s tillväxt i år.
Ljudfilen har uppdaterats med en rättelse 2/9.Programledare Catharina Spåre Gustafsson
Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent
Henrik Damberg, Östeuropakorrespondent
Cecilia Blomberg, SydeuropakorrespondentProducent Lena Bejerot
Så kan Europa hävda sig | Radiokorrespondenterna live 2026
I en tid av historiska utmaningar – hur stadigt står Europa och EU? Och vad rör sig i de europeiska huvudstäderna just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Livepodd från Möt Radiokorrespondenterna …
Show notes
I en tid av historiska utmaningar – hur stadigt står Europa och EU? Och vad rör sig i de europeiska huvudstäderna just nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Livepodd från Möt Radiokorrespondenterna på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, 19 augusti 2026.
Vi gör nedslag i Bryssel, Paris, Berlin, London och Budapest. Hur enat står Europa i ett läge där utmaningar och kriser avlöser varandra? Hör om makthavarnas sommarsemestrar som vållat debatt, smekmånaden för Storbritanniens nye premiärminister Andy Burnham och supervalåret som väntar i Sydeuropa. Och så avslöjar Milan Djelevic en udda ingrediens i tillvaron som Östereuropakorrespondent.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Milan Djelevic, avgående Östereuropakorrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese RosenvingeSommar-Europa: Bränder och politisk cirkus
Bränder och torka har färgat Europa gult och svart. Och EU:s sammanhållning ställs på prov när över 70 000 migranter strömmar till Ceuta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. RÄTTELSE 27 AUGUSTI 2026I …
Show notes
Bränder och torka har färgat Europa gult och svart. Och EU:s sammanhållning ställs på prov när över 70 000 migranter strömmar till Ceuta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
RÄTTELSE 27 AUGUSTI 2026
I en tidigare version av det här avsnittet uppgav vi en felaktig uppgift om de över 70 000 migranter som tog sig över gränsen till Ceuta i slutet av juli i år. I avsnittet sades att av dessa så hade samtliga lämnat Ceuta efter tre dagar. Korrekt är att efter tre dagar så befann sig flera tusen av dessa migranter fortfarande i Ceuta. Vi har klippt bort den felaktiga uppgiften.
Med värmerekord som avlöst varandra, torka och stora bränder har Europa en utmanande sommarsäsong. Hur påverkar det politiken framåt?Migrationsströmmarna till Ceuta ledde till krismöten och frågan om hur solidariska EU-vännerna egentligen är med varandra. Italiens Meloni och Spaniens Sanchez hamnade i luven på varandra och sammanhållningen inom EU sätts återigen på prov.
Ny premiärminister i Storbritannien
Även britternas tålamod har satts på prov. Återigen har en ny premiärminister valts in, den sjunde på 10 år. Keir Starmer fick lämna plats för Andrew Burnham som nu har som uppgift att hantera både utbredd torka och ett missnöjt folk.
I Europapodden tar vi ett svep över Europa och lyfter fram det som sammanfattar sommaren 2026.
Medverkande: Karin Arbsjö, Ekots utsända i Sydeuropa, James Savage, utgivare för nättidingen the Local och Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Paulina Monzón
Fidesz – partiet som flög för nära solen
Fidesz är partiet som varit den nya högerns inspiration och fixstjärna, men som föll från tronen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med Viktor Orbán i spetsen banade Fidesz väg för en ny sorts höger …
Show notes
Fidesz är partiet som varit den nya högerns inspiration och fixstjärna, men som föll från tronen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Med Viktor Orbán i spetsen banade Fidesz väg för en ny sorts höger i Europa. Med sitt motstånd mot EU, sin stränga migrationspolitik och nationalism blev partiet den klarast lysande stjärnan för den europeiska ytterhögern.
Men Fidesz resa fick ett abrupt slut, då ungrarna med besked röstade bort Fidesz från regeringsmakten våren 2026. Varför blev det så, och hur ser arvet från Fidesz ut?
Avsnittet spelades in 21 maj 2026.
Medverkande denna vecka:
Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent.
Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Jon Jeppsson
Tekniker: Heinz Wennin
Alternativ för Tyskland – sätter murar i brand
AFD trotsar det politiska etablissemanget och siktar på regeringsmakten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alternativ för Tyskland – sätter murar i brandAFD trotsar det politiska etablissemanget och …
Show notes
AFD trotsar det politiska etablissemanget och siktar på regeringsmakten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Alternativ för Tyskland – sätter murar i brand
AFD trotsar det politiska etablissemanget och siktar på regeringsmakten.
Trots att AFD på vissa håll är klassat som högerextremt av myndigheterna har partiet vuxit till landets näst största. För att hålla det från inflytande har övriga partier rest en så kallad brandmur mot AFD och lovat de tyska väljarna att aldrig ha något samröre med partiet.
Men håller verkligen brandmuren, eller har AFD i sin strävan mot den yttersta makten i Tyskland redan slagit hål i den?
Avsnittet spelades in 27 mars 2026.
Medverkande denna vecka:
Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent
Frederik Bombosch, redaktör på Table Briefings och tidigare redaktör på Berliner Zeitung
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Jon Jeppsson
Tekniker: Fabian Begnert
Italiens bröder – utbrytaren som segrade
Med politik som ligger höger om höger vill Italiens bröder stöpa om Italien i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med rötter i Italiens post-fascistiska arv är Italiens bröder partiet som …
Show notes
Med politik som ligger höger om höger vill Italiens bröder stöpa om Italien i grunden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Med rötter i Italiens post-fascistiska arv är Italiens bröder partiet som överraskade hela Europa när det vann regeringsmakten 2022. Sedan dess har partiledaren Giorgia Meloni stått i världens blickfång när det stormat på den världspolitiska scenen. Vilken roll har hon axlat när det skurit sig mellan USA och Europa? Varför har hon navigerat sig mot mitten inom ramen för europeisk politik, samtidigt som hon driver Italien tvärt åt höger?
Avsnittet spelades in 15 april 2026.
Medverkande denna vecka:
Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent
Jennifer Wegerup, SVT:s Italienkorrespondent
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Jon Jeppsson
Tekniker: Olof Hanson Wallgren
Nationell samling – dynastin och drömmen om makten
Nationell samling har siktet inställt på Frankrikes högsta ämbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från att vara ett bespottat och utskrattat parti på den yttersta högerkanten, har Nationell …
Show notes
Nationell samling har siktet inställt på Frankrikes högsta ämbete.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Från att vara ett bespottat och utskrattat parti på den yttersta högerkanten, har Nationell samling slagit sig in i den franska politikens centrum. I partiets topp finns kronprinsen, den unge Jordan Bardella och matriarken Marine Le Pen, som tillsammans kämpar för att ta Nationell samling till den absoluta toppen i republiken – presidentposten i Frankrike.
Avsnittet spelades in 26 mars 2026.
Sen avsnittet spelades in den 26 mars 2026 så har appellationsdomstolen i Paris slagit fast att Marine Le Pen gjort sig skyldig till förskingring av EU-medel. Det tidigare straffet mildrades av domstolen vilket gör att Le Pen är valbar inför presidentvalet i april 2027. Le Pen säger att hon är oskyldig och att hon överklagar domen. Hon har också meddelat att hon kommer att ställa upp som kandidat i presidentvalet.
Medverkande denna vecka:
Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent
Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Jon Jeppsson
Tekniker: Brady Juvier
Reform UK – mellan motstånd och makt
Från marginellt enfrågeparti till landets största. Reform UK är partiet som siktar på 10 Downing Street. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reform UK är Brexit-partiet som slagit in en kil i …
Show notes
Från marginellt enfrågeparti till landets största. Reform UK är partiet som siktar på 10 Downing Street.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Reform UK är Brexit-partiet som slagit in en kil i Storbritanniens cementerade tvåpartisystem och som nu utmanar den politiska ordningen i landet. Hur gick det till när Reform blev Storbritanniens nya oppositionsparti och vad kan det betyda för Europa?
Avsnittet spelades in 20 maj 2026.
Medverkande denna vecka:
Anna-Maja Persson, utrikeskorrespondent på SVT
James Savage, chefredaktör på The Local
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Jon Jeppsson
Tekniker: Rasmus Allanson
Nato 3.0 när Trump vill öka trycket på Europa
Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Show notes
Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är Natotoppmöte i Ankara. Det talas om ett ”Nato 3.0”, där USA kräver att Europa steppar upp sitt försvar – annars.. Det är hård ton mot europeiska Natoländer och frågan är om Europa kan bevara Natos avskräckningsförmåga när USA drar sig tillbaka.
Samtidigt hyllas vissa länder av USA medan andra skälls ut offentligt, kan detta bidra till en splittring i Europa?
Irland tar över EU-klubbanIrland har tagit över ordförandeskapet i EU. På samma gång har de hamnat i kläm mellan att vilja stötta Ukraina och exportera aluminiumoxid, som används i vapenindustrin, till Ryssland.
Medverkande: Andreas Liljheden, Bryssel- och Natokorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Paulina Monzón
AI och tech – Europas nya fajt mot USA
När AI blir geopolitik växer oron för att Europa sitter fast i tjänster som i slutändan kontrolleras från Washington. Och i Frankrike stundar en avgörande dom för Marine Le Pen. Lyssna på alla avsnitt i …
Show notes
När AI blir geopolitik växer oron för att Europa sitter fast i tjänster som i slutändan kontrolleras från Washington. Och i Frankrike stundar en avgörande dom för Marine Le Pen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Europa kommer 80 procent av vår digitala infrastruktur och tjänster från annat håll, främst USA. Myndigheter, banker och sjukhus är beroende av teknik som styrs av amerikansk lagstiftning.
I juni kom ett EU-lagpaket som skulle bana väg för digital suveränitet men en vecka senare visade USA:s president Donald Trump att han kunde blockera de senaste AI-modellerna för icke-amerikanska medborgare.
Har Europa en chans i tech-fajten mot USA, räcker EU:s nya satsningar för att kunna stå på egna digitala ben?
Dessutom rapport från Paris inför en kommande politisk vecka i Frankrike, där ett domstolsbesked mot Marine Le Pen kommer att få stor betydelse för vägen mot presidentvalet 2027. Får hon ställa upp för Nationell samlings räkning eller blir det istället protegén Jordan Bardella?
Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Sven Carlsson, teknikreporter. Caroline Pouron, sommarkorrespondent i Sydeuropa.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Paulina Monzón
Europas starkaste kort mot Ryssland och Kina
Europapodden med gäster i Almedalen. Om hoten mot Europa och Keir Starmers avgång. Vad händer nu i Storbritannien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste hantera flera parallella hot …
Show notes
Europapodden med gäster i Almedalen. Om hoten mot Europa och Keir Starmers avgång. Vad händer nu i Storbritannien?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Europa måste hantera flera parallella hot samtidigt. Ett akut säkerhetshot från Ryssland och ovanpå det ett långsiktigt strategiskt och ekonomiskt hot från Kina. Vad behöver EU och Europa göra just nu och vilka blir de starkaste korten framåt? På senare tid har EU skärpt tonen mot Kina och i Europapodden säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) att det behövs åtgärder. Men kommer EU-länderna kunna enas om en Kinalinje? Hör analytiker Kristina Sandklef om risken för ett handelskrig och vad Europa har att sätta emot.
Labour-kris i StorbritannienPå måndagen kom beskedet att Keir Starmer avgår som premiärminister i Storbritannien. Vem är Andy Burnham som aspirerar på posten och vad händer nu de kommande veckorna? Morgan Johansson (S) kommenterar avgångsbeskedet i Europapodden.
Medverkande: Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Kristina Sandklef, fristående Kinaanalytiker. James Savage, vd The Local. Jessica Rosencrantz (M), EU-minister. Morgan Johansson (S), utrikespolitisk talesperson Socialdemokraterna.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Susanna MartinssonSå blir Ukrainas EU-biljett ett bakslag för Putin
Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av …
Show notes
Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.
Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland.
Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina.
Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Lena BejerotDrönarkriget som pressar Europa
Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Show notes
Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Luftvarningar och evakueringar till skyddsrum har den senaste tiden påverkat tillvaron i flera länder runt Östersjön och i Östeuropa. Felicia Hassan beskriver vad som sker när luftrum kränks och det ryska anfallskriget i Ukraina kommer än närmre inpå. Så sent som i veckan skickades franskt stridsflyg upp för att skjuta ner en drönare över Lettland och Nato övar just nu för att stärka luftförsvaret i bland annat Baltikum. Samtidigt har det gått nio månader sedan EU-kommissionen lanserade en vision om en europeisk ”drönarmur”. Men uppbyggnaden är komplex och den senaste tidens drönarkränkningar visar Europas svårigheter.
Pressad tidsplan för EU:s ”drönarmur”I maj skadades två civila personer när en drönare kraschade in i ett flerbostadshus i Rumänien. I en exklusiv intervju med Ekot medger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att det tar tid att förverkliga den så kallade ”drönarmuren”, ett skyddssystem som enligt planen ska finnas på plats och fungera 2027. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant förklarar risker vid nedskjutning, vilket hot drönarna utgör och vikten av tidig upptäckt.
Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.
Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese RosenvingeDå kan Europa prata med Putin
Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en ”rysk fälla” varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland …
Show notes
Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en ”rysk fälla” varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.
Jakten på en PutinviskareNär fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese RosenvingeSnygg, kaxig och slug men i Spanien krävs Sanchez avgång
På hemmaplan haglar korruptionsanklagelserna mot personer i Sanchez närhet - samtidigt som tusentals spanjorer skanderar på gatorna om hans avgång. Hur länge kommer en av de få socialdemokratiska rösterna i …
Show notes
På hemmaplan haglar korruptionsanklagelserna mot personer i Sanchez närhet - samtidigt som tusentals spanjorer skanderar på gatorna om hans avgång. Hur länge kommer en av de få socialdemokratiska rösterna i Europa att hålla sig kvar vid makten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Spaniens premiärminister Pedro Sanchez utmanar både EU-kollegorna och USA:s president på ett självsäkert sätt. Men på hemmaplan har han kanske inte fog för att vara lika självsäker. För snygg, för slug och för kaxig säger kritikerna.
Pedro Sanchez har sagt ett tydligt nej till EU:s stränga migrationspolitik, han var en av de första att högljutt fördöma anfallen mot Iran och sa nej när USA ville använda baser på spansk mark. Och när Natoländerna för snart ett år sedan kom överens om att satsa på försvaret, och att höja försvarsutgifterna till 5 % av BNP - då sa Sanchez återigen nej.
Medverkande:
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent
Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent
Programledare Catarina Spåre Gustafsson
Producent Lena Bejerot
Tullarna mellan USA och EU hänger löst
Uppgörelsen om tullarna som gjordes mellan USA och EU för 10 månader sedan hänger på en allt skörare tråd, kommer den skrivas under före 4 juli som det är sagt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad …
Show notes
Uppgörelsen om tullarna som gjordes mellan USA och EU för 10 månader sedan hänger på en allt skörare tråd, kommer den skrivas under före 4 juli som det är sagt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vad är en deal värd - om den bygger på ett handslag mellan Trump och von der Leyen?
Den frågan ställer sig många nu.
Den där handskakningen verkar ha varit lite halvhjärtad, för ingen av parterna verkar ha hållit sitt löfte. EU har fortfarande inte lagstiftat om dealen, eller slopat sina tullar och Trump å sin sida har hotat med nya tullar.Samtidigt som det knakar i fogarna mellan EU och USA så har en annan relation börjat stärkas, den mellan EU och Kanada.
Trots det stora handelutbytet mellan grannländerna USA och Kanada straffade Trump Kanada extra hårt under handelskriget förra året med tullar på upp till 35 procent. Efter det har Kanada börjat spana mot EU och nu undrar många var gränsen går för vilka länder som kan ingå - skulle Kanada kunna bli en del av EU?
Medverkande :
Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentKnut Kainz Rognerud, Ekonomikommentator
Kajsa Boglind, tidigare USAkorrespondent
Programledare Catharina Spåre Gustafsson
Producent Lena Bejerot
Trycket inifrån som kan fälla Keir Starmer
Tunga nederlag i en rad lokalval ökar pressen på Storbritanniens premiärminister att avgå. Men Starmer vill klamra sig fast och varnar för kaos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Keir Starmer …
Show notes
Tunga nederlag i en rad lokalval ökar pressen på Storbritanniens premiärminister att avgå. Men Starmer vill klamra sig fast och varnar för kaos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Keir Starmer pressas efter förra veckans lokalval i Storbritannien och avgångskraven växer nu inom Labour. Samtidigt varnar premiärministern för kaos och maktvakuum om landet skulle stå utan ledare. Trots den interna kritiken från de egna leden meddelar Starmer på tisdagen att han avser fortsätta regera. Från London beskriver Nina Benner stämningsläget och trycket mot premiärministern.
Så påverkas Europa av brittiskt tumultNär Storbritannien skakas av politiskt tumult igen väcks frågor om samarbetet i Europa och relationen till EU. Andreas Liljeheden i Bryssel går igenom vilka följderna kan bli för relationerna över Engelska kanalen. I Storbritannien ser samtidigt Nigel Farage ut som vinnare i nuläget och hans högerpopulistiska och invandringskritiska parti Reform UK har gått starkt framåt i opinionen de senaste åren. Därmed utmanar Reform UK det brittiska tvåpartisystemet, även om en tänkbar väg till makten för Farage är långt ifrån spikrak.
Medverkande: Nina Benner, korrespondent i London. James Savage, chefredaktör The Local. Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Lena BejerotSmällen mot Europa när Trump straffar Merz
Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var med ett …
Show notes
Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det var med ett syrligt uttalande om Iran-kriget inför tyska skolelever som Friedrich Merz fick den amerikanska presidenten att ilskna till. Donald Trumps beslut om att dra ner på militär närvaro i Tyskland skickar nu en skarp varning till hela Europa. USA har historiskt haft en långvarig militär närvaro i Europa, med Tyskland som viktig nod. 5000 soldater är bara en liten del, men nu ställs frågor om vad som händer ifall USA fortsätter glesa ut sin närvaro. Samtidigt har Tysklands försvarsmakt nyligen kommit med sin första militära strategi – vad går att utläsa där om alliansen mellan USA och Europa framåt?
Nytt tullhot kan bli dubbelsmällTrump hotar också med nya tullar på bilar och lastbilar från EU. Kombinationen av att dra tillbaka soldater och att hota med nya tullar kan bli en dubbelsmäll för Europa. Hör om vägvalen för EU och Nato framåt. Ser vi spiken i kistan för den insmickrande Trump-viskar-diplomatin?
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare (UI) och vd Politea.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Research: Oskar SellströmLedarna i Europa som mjuknar mot Kina
Ett pärlband av europeiska ledare har åkt till Peking under 2026. Är det ett skifte inom EU och glömmer Europa det kinesiska säkerhetshotet på kuppen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Macron …
Show notes
Ett pärlband av europeiska ledare har åkt till Peking under 2026. Är det ett skifte inom EU och glömmer Europa det kinesiska säkerhetshotet på kuppen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Macron, Starmer, Merz och Sanchez möts av finmiddagar och robotshower när kommunistpartiet och Xi Jinping välkomnar dem till Kina. Våren 2026 har europeiska ledare åkt till Peking på löpande band och flera av besöken kommer efter många års uppehåll. Vi synar nya geopolitiska vindar och vad de innebär för Europa. För Europas industrier pressas hårt av kinesisk export när bland annat elbilar, solceller och teknik-komponenter sköljer in över kontinenten. I Tyskland vägs bilindustrins ”Kina-smocka” mot behovet av investeringar när tillväxtprognosen halverades så sent som förra veckan. Frågan blir om Kina ses som problemet eller som en del av lösningen när EU:s industriella överlevnad ska säkras.
Systemrival och de-riskingEU-kommissionen beskriver sedan ett antal år Kina som en systemrival och driver en ”de-risking-agenda” för att minska beroenden och skydda strategiskt viktiga sektorer. Man hoppas att tullar och industripolitiska verktyg ska bromsa trycket, men den nya osäkerheten kring USA ändrar EU:s kalkyl och gör linjen svårare att hålla ihop. I bakgrunden finns också Kinas stöd till Ryssland och brister i respekt för mänskliga rättigheter. Hur mycket lyfter de europeiska ledarna kritik när röda mattor rullas ut i Peking och ärendet är affärer och investeringar?
Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent.
Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Katarina von Arndt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Research: Oskar Sellström
These are the latest 40 of 616 episodes. You’ll find older episodes in the podcast’s feed.
Similar podcasts
More Society & Culture podcasts
Is this your podcast?
Confirm it with an entry in your feed: you get a code here, add it as podcast:txt to the channel of your feed, and we check it. Your podcast is then shown as “verified” on SoundNode.