Språket

von Sveriges Radio

NeuÅländskan – den självständiga dialekten09.11.2026 · 30 Min.

Folgen: 977
Erscheint: wöchentlich
Letzte Folge: 9. Nov. 2026

Über den Podcast

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Folgen 977

Åländskan – den självständiga dialekten
09.11.202630 Min.
Mellan Sverige och Finland står åländskan, som formats av sjöfart, migration och språkliga kontakter. Resultatet: En dialekt med stark identitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svenska är det …
Shownotes
Mellan Sverige och Finland står åländskan, som formats av sjöfart, migration och språkliga kontakter. Resultatet: En dialekt med stark identitet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Svenska är det officiellt språket på Åland, men åländskan är ändå full av ord som kan vara svåra att förstå för någon som pratar sverigesvenska.
– De vet inte vad stöpsel är i Sverige, säger Ida Toivonen, professor i lingvistik och ålänning.
Influenserna i åländska kommer från olika språk som finlandssvenskan, ryska, norska och engelska och har gett dialekten ord som durak, jåla, stöpsel, trunk och gensare.

– Ålänningar är ett resande folk och hela Åland är från början uppbyggt på sjöfart, så det har varit mycket kontakt med andra länder, säger Eva Sundberg, dialektforskare och ålänning.
Språkfrågor om åländska
Varför heter potatis päron på åländska, och vad heter då frukten päron?
Finns det amerikanska influenser i åländskan, och hur märks det i språket?
Vad betyder de åländska orden butka, ämbar, trunk, ”iss inga jåla” och stöpsel?
Varifrån kommer ortnamn som Karrböle, Pettböle, Rågetsböle, Toböle och Bamböle?
Kan uttrycket ”Ska du bli sjuk?” bero på åländsk dialekt snarare än att talaren menar att någon vill bli sjuk?
Har åländskan större chans att bevaras än dialekter som gotländska och bornholmska?
Mer om åländska
Läs: Upptäck åländska ord och uttryck från Åland living.
Läs kapitel om åländska språkljud: Åländska lateraler av Eva Sundberg och Ida Toivonen, (från 2017).
Språkvetare: Henrik Rosenqvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Eva Sundberg, dialektforskare med åländska som specialitet. Ida Toivonen, professor i lingvistik vid Carleton University i Ottawa. Programledare: Emmy Rasper.
Gå på knäna och vara under isen – så pratar vi om sjukdomar
02.11.202630 Min.
Vi befinner oss i förkylnings- och influensatider! Här kommer ett avsnitt om vilka ord och uttryck vi använder för förkylning och andra sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När jag var …
Shownotes
Vi befinner oss i förkylnings- och influensatider! Här kommer ett avsnitt om vilka ord och uttryck vi använder för förkylning och andra sjukdomar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– När jag var liten sa min mamma att jag var ”ämlig” när jag var lite hängig, berättar Emmy Rasper, programledare.
– Hemma hos oss säger vi att barnen är lite ynkliga. De är inte riktigt sjuka men man ser att det är på väg att bryta ut, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Uppåt är bra och neråt är dåligt
Att vara skruttig, under isen eller nere för räkning är några andra exempel på hur vi beskriver sjukdomstillstånd. Och här finns det ett slags riktningsmetaforik: den som är längre ner har det jobbigare än den som är högre upp. Men varför finns det så många uttryck om att vara sjuk?
– Vi har alltid varit sjuka, och vi tycker om att variera oss i hur vi uttrycker oss, förklarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor och förkylning och sjukdomar
Vad betyder ”däran” i uttrycket ”illa däran”? Finns det fler omskrivningar för att vara sjuk?
Var kommer ordet ”lomhörd” ifrån?
Vad betyder uttrycket att ”känna sig ram i halsen”?
Varför säger man ”jag har feber” istället för ”jag har en feber”?
Varifrån kommer ordet feber?
Har det gamla ordet ”flunsa” någonting med vår förkortning för influensa att göra?
När uppstod ordet ”tjejbaciller”?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck.
Därför stavar vi inte som det låter
26.10.202630 Min.
Det finns många ord som inte uttalas som de stavas. I det här avsnittet får du lära dig mer om stavningshistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man började skriva med latinska bokstäver på …
Shownotes
Det finns många ord som inte uttalas som de stavas. I det här avsnittet får du lära dig mer om stavningshistoria!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Man började skriva med latinska bokstäver på 1300-talet och ganska länge var det så att man skrev som det lät. Så stavningen skilde sig ganska mycket åt mellan olika skribenter eftersom man hade olika dialekter och så, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Men i takt med att människor lärde sig läsa så blev det viktigt att ha lite ordning och reda. På 1600- och 1700-talen diskuterades frågor om stavning mycket och det fanns fyra principer som vägde mot varandra.
Den alfabetiska principen är att man stavar som det låter. Den etymologiska principen innebär att man ska kunna se var ordet kommer ifrån. Det finns också en princip om att man ska stava som man brukar stava. Och så en princip som som har med konsekvens och samhörighet att göra: man ska känna igen ordet även om det är böjt i olika former.
– Om vi tar ordet hav. Det heter hav, men det heter havsörn. Havsörn stavas med v, även om det uttals som f eftersom man vill att det ska framgå att hav och havsörn hör ihop, förklarar Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om stavning
Argumenterade den tidiga arbetarrörelsen för att förenkla stavningen?
Varför dubbeltecknas inte m och n i slutet av ord, även när vokalen innan är kort?
Varför stavas inte ”relativt” som det uttalas?
Är det okej att skriva dej, mej och sej?
Hur ska bokstavskombinationen ”eu” uttalas?
Varför stavas j-ljud på olika sätt?
Läs mer om stavningshistoria
Läs "Slaget om svenskans stavning" i Språktidningen (2026)
Läs Carl Gustaf af Leopolds avhandling om stavning (1801)
Läs Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning (1886)
Läs Om svensk rättstafning
Lyssna på hur ord uttalas här.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Producent Erika Hedman.
I ett nötskal och andra uttryck vi använder men inte riktigt förstår
19.10.202630 Min.
”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En del av det vi ska prata om är …
Shownotes
”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– En del av det vi ska prata om är idiom, och en del är ord som blivit ogenomskinliga för oss. De kanske var genomskinliga för 200 år sedan, men idag minns vi helt enkelt inte vad de betyder, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Betyder ”håll till godo” att det finns mycket eller lite av något?
En del menar att uttrycket ”håll till godo” betyder att det finns mycket av något, till exempel mat, och att man därför kan ta för sig ordentligt. Medan andra menar att det tvärtom betyder att det inte finns så mycket, och att man därför ska vara lite sparsam.
– ”Håll tillgodo” betyder ”ta för dig, låt dig väl smaka”, men ”att hålla till godo med” kan också betyda att man inte fick det bästa och därför får hålla tillgodo med något lite sämre, säger Susanna Karlsson.
Lär dig också om varför man säger att det är ”någon i ett nötskal” och vad man menar med att ”bli tagen på sängen”.
Språkfrågor om ogenomskinliga uttryck
Vad betyder uttrycket ”håll till godo”?
Vad betyder ”vara i faggorna”?
Varifrån kommer uttrycket ”ria runt” och vad betyder det?
Vad menar man när man säger att man ”blir tagen på sängen”?
Var kommer uttrycket ”i ett nötskal” ifrån?
Läs mer om ogenomskinliga uttryck
Slå upp ogenomskinliga ord och uttryck i SAOB
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt
12.10.202630 Min.
En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik används …
Shownotes
En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I dagens grammatik används termerna ”direkt objekt” och ”indirekt objekt” i stället för ackusativobjekt och dativobjekt.
– En sak som gör grammatiken onödigt svår, det är att det råder sån här term- och begreppsförvirring, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.
Enligt Ylva Byrman är namnbyten inom grammatiken inget nytt fenomen. Konkurrerande termer har använts parallellt under lång tid, och debatten går tillbaka till 1800-talet.
Viktigast att förstå begreppen
Ylva Byrman menar samtidigt att själva termvalen ibland får för stor uppmärksamhet.
– Min personliga hållning är att det inte är så himla viktigt. Jag tycker att man kanske lägger onödigt stort fokus på det. Det är viktigare att kunna känna igen en huvudsats, avgöra om ett verb är finit eller inte, ta ut subjekt och objekt och hitta adverbial, säger hon.
Språkfrågor om grammatik
Vad är skillnaden mellan normativ och deskriptiv grammatik, och varför har synen på grammatik förändrats?
Varför har grammatiska termer som ackusativobjekt och dativobjekt ersatts av direkt objekt och indirekt objekt?
Varför säger vi ofta ”det sitter tre katter på fönsterbrädan” i stället för ”tre katter sitter på fönsterbrädan”, och vad gör ”det” med informationen i meningen?
Varför kan bisatser ibland stå som egna meningar trots att man lär sig att de inte ska göra det?
Mer om grammatik
Läs Svenska Akademiens grammatik (SAG).
Läs Koncentrerad nusvensk formlära och syntax av Ulla Stroh-Wollin, utgiven av Studentlitteratur (1998).
Läs Från satsdel till satsled. En översikt av orden för satsens delar 1806–1999 av Maia Andréasson (2001).
Läs Svenska skrivregler från Språkrådet (2017).
Läs Språkriktighetsboken utgiven Norstedts akademiska förlag (2005).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Uttrycken som ni stör er på
05.10.202630 Min.
Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldigt …
Shownotes
Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Våra lyssnare har en väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
”Också inte” istället för ”inte heller”
En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satser, medan ”inte heller” används i nekande. Men på senare tid har hon hört allt fler exempel på uttrycket ”också inte” i radio och tv. Är konstruktionen ”inte heller” på väg bort?

– ”Inte heller” är inte på väg bort. Däremot tyder en del på att ”också inte” kommer som en bubblare kanske framför allt i det talade språket, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om nutida uttryck
Vad betyder egentligen ordet narrativ?
Varför används uttrycket ”visa sin respekt” istället för ”visa sitt deltagande”?
Varför säger allt fler ”också inte” i stället för ”inte heller”?
Varför används ord som slutar på -sam, som till exempel hälsosam, tacksam eller misstänksam?
Varför utelämnas ”n” i ord som ”ärenden” och ”lärosäten”, som till exempel ”flera ärende” och ”flera lärosäte?
Är uttrycket ”som kommer i tre färger” nytt och influerat av engelskan?
Mer om nutida uttryck och samtida grammatik
Läs Svenska akademiens grammatik (SAG).
Läs Nya adjektiv på -sam av Ruben G:son Berg från Tidskriften Språk och stil (från 1918).
Läs SAOB om ordet ”hjälpsam”.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk
28.09.202630 Min.
Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteraturkritiker …
Shownotes
Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor.
I det här avsnittet av Språket möts Mikaela Blomqvist och Ylva Byrman i en diskussion om språk i litteraturen och språk i litteraturkritiken. En sak är de överens om – det vore bra om fler diskuterade språk.
– I bästa fall så hade det lett till en bättre diskussion om litteratur, vilket i sin tur hade lett till en bättre litteratur, säger Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker.
Är det dåligt med svengelska i svensk litteratur?
– Språket är i utveckling och svenskan har under sin historia tagit oerhört mycket influenser utifrån. Är det dåligt då? Jag tycker ju inte nödvändigtvis att det är det, säger Ylva Byrman.
– Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det är dåligt just när man lånar in från engelskan som är så dominerande, säger Mikaela Blomqvist.
Är det ett språkfel i första meningen i boken Ultravåld?
Första meningen i Tone Schunnessons bok Ultravåld lyder: ”Min far brukade säga till mig, medan han var i livet, att Monica vet minsann hur man tar en motgång.”
– Det borde vara ”Min far brukade säga om mig”, eller så borde det vara ”Du vet minsann hur man tar en motgång”, säger Mikaela Blomqvist.
– Jag har tagit för givet att det som du såg som ett språkfel här är att vi har huvudsatsordföljd i bisatsen, säger Ylva Byrman.
Mer om språk i litteraturkritiken
Läs Mikaela Blomqvist: Varför säger ingen sanningen om Tone Schunnesson?.
Läs Tone Schunnessons bok Ultravåld.

Läs Maria G Francke Sågningen av Tone Schunnesson är ett hån mot dig och mig och alla andra som gillat ”Ultravåld”.

Läs Ylva Perera: Orimligt att likna boken vid en barnteckning.

Läs Ludvig Hertzberg: Därför hyllas det ”dåliga” språket.

Läs Olle Josephson: Debatten om Ultravåld av Tone Schunnesson – innehåller bokens första mening ett språkfel?
Läs boken Konsten att bygga meningar : om grammatik, interpunktion och stilistisk finess av Ylva Byrman (från 2026)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mikaela Blomqvist, litteratur- och teaterkritiker. Programledare: Emmy Rasper.
Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring
21.09.202630 Min.
De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite roligt att …
Shownotes
De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Jag tror att det kan vara lite roligt att prata om restmorfem, även om de flesta lyssnarna nog inte vet vad det är, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Morfem är språkets minsta enheter som har en egen betydelse. Men restmorfem känner vi inte igen från något annat ord eller sammanhang. De har ingen uppenbar förklaring. Ett exempel är ordet ”macka”, som inte har någon ordentlig förklaring.
– Man kan inte vara ”mackig”, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om restmorfem
Är ”ursäkta” ett restmorfem?
Vad betyder ”körs” i ”körsbär”?
Vad betyder ”näppe” i uttrycket ”nöd och näppe”?
Är uttrycken ”rena rama” och ”ramaskri” besläktade med varandra och och var kommer ”rama” ifrån?
Vad betyder ”berått”?
Vad betyder ”hut”, ”kok”, ”mol”, ”kav”, ”dyft”, ”argan”, ”sinom”, ”mak” och ”spritt språngande”?
Mer om restmorfem
Läs Ord av Gunlög Josefsson (2005)
Slå i Söderwalls medeltidsordbok
Slå i SAOB
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok
14.09.202630 Min.
Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var …
Shownotes
Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.
– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.
I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.
En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.
Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet
Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?
Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?
Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?
Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?
Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?
Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?
Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?
Läs Gustav Vasas bibel
Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnittet publicerades första gången 2023.
Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar
07.09.202630 Min.
Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövarspråket …
Shownotes
Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående.
– Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Vissa hemliga språk skapas från grunden
Ännu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk.
– Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om hemliga språk
Varifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska?
Kommer ordet fika från månsing eller backslang?
Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing?
Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag?
Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang?
Mer om hemliga språk
Lyssna på OBS: Radioessän om Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota (från 17 augusti 2026).
Boken Slang och hemliga språk av Gösta Bergman från 1964.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting
31.08.202630 Min.
Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen …
Shownotes
Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Be – ibland ganska meningslöst
Men vad tillför egentligen ”be” i början av ett ord? I vissa fall väldigt lite. Till exempel ”främja” och ”befrämja” har i stort sett samma betydelse. Men i andra fall blir ordet svårbegripligt utan ”be”, exempelvis ”bekymra” där ”kymra” inte är ett ord.
– En tredje kategori är de be-ord där det finns ett ord utan prefixet be, men det är svårt att förstå hur de hänger ihop. Till exempel tala – betala eller skriva – beskriva, säger Ylva Byrman.
Be – kan förändra hela ordet
– Där det har en transitiverande funktion, alltså det ändrar ordet så att det kan ta ett objekt. Ett exempel är skylla och beskylla. Man kan säga ”De skyllde på sin pappa” men man kan också säga ”De beskyllde sin pappa”. I det senare exemplet behövs inte ”på”, förklarar Ylva Byrman.
Språkfrågor om ”be”
Vad kallas konstruktionen med ”be”? Vad händer med ord som börjar med ”be”?
Är beskonad ett ord?
Vad betyder ”bedravar”?
Varför betonar vi första stavelsen just i ordet ”bearbeta”?
Är ”befläckad” ett negativt ord? Är en espresso macchiato en espresso befläckad med mjölk?
Kan man alltid använda ”besitta” som synonym till ”ha”?
Mer om prefixet be-
Läs om be- i SAOB.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier
24.08.202630 Min.
Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Människor har …
Shownotes
Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Människor har en tendens att överdriva, och då devalveras de starka ordens värde, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Och hänvisar till en artikel skriven 1936 av språkforskaren Kar Gustav Ljunggren.
Nya ord från sociala medier
Att unga utvecklar egna ord och uttryck är inget nytt fenomen. När ungdomar bygger egna gemenskaper skapas också ett språk som skiljer dem från äldre generationer. Idag hör vi ord som drip, slay, grisch och gyat – ord som kan vara svåra att förstå för föräldragenerationen.
– Men samtidigt har det har aldrig varit lättare än nu att ta reda på vad nya ord betyder, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om ungas språk
Varför används ord som ångest, chock och älskar i betydligt bredare betydelser än tidigare?
Är uttryck som ”sluta sukta mig” ny ungdomsslang, eller har det funnits i svenskan länge?
Vad är egentligen skillnaden mellan skämmigt och skamligt?
Har det blivit svårare för föräldrar att förstå ungdomars språk idag, med ord som drip, slay och andra nya slangord?
Varför säger och skriver vissa unga ”vilket som” där standardsvenska traditionellt använder ”vilket”?
Mer om ungas språk
Artikeln ”Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan” av Karl Gustav Ljunggren 1936, Nysvenska studier 16, s. 88–122. Finns ej att läsa digitalt, men är citerad tex i Betydelseförändring i svenskan: två empiriska undersökningar av Sven-Göran Malmgren.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare
17.08.202630 Min.
Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, alltså ord …
Shownotes
Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många språk.
– Det går nästan inte att föreställa sig ett språk som inte har ord som låter lika som betyder olika saker, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Genom att följa spåren efter homonymer som mål, gift och broms öppnas dörren till ordens etymologi och de ofta oväntade vägar som språket har tagit genom historien.
– Om man skulle visualisera de olika betydelserna av ordet måls historia skulle det se ut som blodkärl som förgrenas. De kan verka långt ifrån varandra men har samma ursprung, säger Susanna Karlsson.
Rättelse: I avsnittet säger vi fel om ordet lovgirig. Rätt uttal för lovgirig hör du här. Och definitionen av lovgirig enligt Svensk ordbok (SO) är: ”som tenderar att lova” om båt. Och definitionen av lova är enligt SO: styra (segelbåt eller segelfartyg) upp mot vinden. En rättelse hör du i det kommande avsnittet, som du kan lyssna på här.
Språkfrågor om homonymi
Hur hänger röra i soppan, avloppsrör och en enda röra ihop?
Hur kommer det sig att girig är något negativt och vetgirig något positivt, och har orden något att göra med lovgirig?
Har insekten broms och bromsen på en bil något med varandra att göra?
Varför finns det så många mål? Modersmål, fotbollsmål, måltid, mål i mun och brottmål.
Har gift i betydelsen att något är giftigt och gift i betydelsen ingått äktenskap något samband?
Mer om homonymi
Läs i SAOB om olika ”mål”.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.
Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig
10.08.202615 Min.
När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets …
Shownotes
När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen men också från oppositionen.
– Begreppet har fått kritik för att det exkluderar de som har sjukpenning, pensionärer, unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och arbetslösa, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Ett annat begrepp som används av politiker är ”vanligt folk”, med det är ett för luddigt och brett begrepp tycker My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
– Om ni visste hur många år jag har lagt på att få Socialdemokraterna att definiera vad vanligt folk är, och de har ännu inte lyckats. Alla människor är ju vanligt folk på ett eller annat sätt, säger My Rowhedder.
Gäster:
Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet och forskar om språk om politik.
My Rohwedder, journalist och inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Blågult lag och rödgrön röra – så pratar politiker om varandra
03.08.202615 Min.
Alliansen, blågula laget och rödgrön röra – spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partierna använder strategier för att beskriva egna …
Shownotes
Alliansen, blågula laget och rödgrön röra – spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland sämre.
– Det är en kamp om vilka ord som får fäste och vilken benämning man får, säger
My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
– Man försöker sätta ett namn för att det ska markera något nytt och kunna bli viralt, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Anna pekar på att orden man väljer signalerar saker till väljarna.
– Laget betonar enighet medan en allians består av aktörer som samarbetar men behåller sin egen identitet, säger hon.
Gäster: My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet
Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet
27.07.202615 Min.
Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas – är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett …
Shownotes
Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas – är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.
– Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio.
Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något.
– De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson.

Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Sveriges Radio
Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen
20.07.202615 Min.
Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTok‑språk och vardagliga formuleringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När trendord dyker upp i riksdagen …
Shownotes
Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTok‑språk och vardagliga formuleringar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten.
Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt.

Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetare Anna-Malin Karlsson.
– Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Gäster: Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten
Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Därför kidnappar politiker ord
13.07.202615 Min.
Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom …
Shownotes
Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet.
– Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerande för Socialdemokraterna, säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Ett ord som det pratas om i politiken idag är ”vandel”, ett gammalt juridiskt ord som få använde innan Tidöpartierna började prata om det.
– Man tog begreppet från lagstiftningen och fyllde det med tydligare kriterier, säger Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk.
Ett annat ord som omdefinierats inom politiken är ”utanförskap”.
– Utanförskap har gått från att beteckna arbetslöshet till att betyda ett segregationsproblem, säger Mats Knutson.
Gäster: Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Språklig kreativitet som politisk strategi
06.07.202615 Min.
Kvoteringssmocka och bensinpopulism – politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga …
Shownotes
Kvoteringssmocka och bensinpopulism – politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.
Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringspolitik” och ”kvoteringssmocka” – ord som snabbt sätter en bild och riktning i debatten.
– Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket. Den här friheten att vara kreativ den utnyttjar ju politiker väldigt mycket och det tycker jag att de ska göra, säger Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.
För journalister blir det en balansgång.
– Ibland kan det vara så att man inte vill skicka just det där ordet vidare för att man vill snarare att de ska svara i sak, säger Anders Holmberg.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Gäster: Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.
Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara
29.06.202615 Min.
När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det förekommer …
Shownotes
När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar.
– En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge ett konkret besked, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentator.

– Man väljer att svara på den del av frågan som man är beredd att hantera och ignorerar resten, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Ytterligare en taktik är att ha förberedda talepunkter, alltså budskap som politikerna själva vill passa på att föra fram, ibland oavsett vilken fråga de fått.
Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara
22.06.202615 Min.
Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”Frågan …
Shownotes
Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio.
Andra exempel på svar som är vaga är ”Jag vill inte föregå utredningen”, ”Frågan bereds i Regeringskansliet” och ”Vi följer detta noga”.
– ”Jag gjorde en samlad bedömning” används när man inte kan eller vill motivera ett beslut, säger Fredrik Furtenbach.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, beskriver samtalet mellan politiker och journalister som något helt annat än vardagligt prat.
– Samtalet mellan journalist och politiker har egna spelregler och liknar ibland ett förhör.
Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.
Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.
Därför är språket inte logiskt
15.06.202630 Min.
Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vissa …
Shownotes
Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas.
– Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om logik i språket
Vad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades?
Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat?
Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper?
Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform?
Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”?
Läs mer om logik i språket
Läs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023)
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
När språket används för att leka
08.06.202630 Min.
Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt – och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket har vi …
Shownotes
Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt – och bjuder på en och en annan vits.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han.
Språkfrågor om humor i språket
När och varför uppstår det humor i språket?
Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något?
Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem?
Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt?
Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta?
Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi?
Läs mer om humor i språket
Stilblommor och Grodor av Albert ”Purre” Holmkvist.
Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.
Så undviker du att låta otrevlig
01.06.202630 Min.
Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker att det …
Shownotes
Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på en ja- eller nej-fråga. För det vanligaste är att man lägger till något mer. Man behöver nästan alltid förklara ett nej, men även ett ja kräver ofta mer information, fortsätter hon.
Danska – otrevligt och barskt?
Vi blickar också utanför Sveriges gränser och reder ut varför det danska språket kan uppfattas som otrevligt för oss. De flesta svensktalande förstår danska tillräckligt väl för att vi inte ska behöva byta till engelska, men vi använder vårt eget språk som mönster för att förstå. Så saker som går bra att säga på svenska, och som man direktöversätter till danska kan slå fel.
– Vi tolkar det som att de ligger närmare oss språkligt än vad de gör. Det är som upplagt för missförstånd, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om otrevligt språk
Är det danska språket lite otrevligt?
Är uttrycken ”håll käften” och ”håll truten” lika otrevliga?
Varför anses det otrevligt att säga ”hördudu” medan det inte anses otrevligt att säga ”hörnini”?
Varför är uttrycket ”Jag hör vad du säger” negativt laddat?
Är ”fattar” otrevligare än ”förstår”?
Är det otrevligt att inte sätta sig själv sist när man räknar upp ett antal personer inklusive sig själv?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar
25.05.202630 Min.
En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det har varit …
Shownotes
En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket.
– Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om manliga och kvinnliga titlar
Varför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska.
Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför?
Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska?
Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna?
Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor?
Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?

En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän?
Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor.
Mer om manligt, kvinnligt och könsneutralt språk
Läs vad Språkrådet svarar på frågan Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt?
Läs vad Språkrådet svara på frågan Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.
Så uppkommer nya ord i språket
18.05.202630 Min.
Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och …
Shownotes
Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Att sammanfoga två ord till ett nytt är ett sätt. Men vi kan också bilda nya ord med hjälp av avledning. Då tar vi ett verb, till exempel säga, och bildar substantivet ”sägning”. Det här är två exempel på morfologi, alltså ordbildningslära.
Språkfrågor om ordbildning
Kan man säga ”obegåelig” om en väg som det inte går att gå på?
Henrik, 7 år, har kommit på ett nytt ord som kan användas när man inte vet om någon vill kalla sig kille eller tjej: ”tjille”. Hur gör man för att ett ord ska börja användas?
Varför säger många barn ”lagg” istället för ”la”?
Är ”humorös” i betydelsen ”humoristisk” ett nytt ord som uppstått?
Kan ”positivism” användas istället för ”positivitet”?
Är ”konsekvensrevidering” ett existerande ord?
Mer om ordbildning
Läs om sammansättningar (Svanlund, 2009)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Språket vi stör oss på i medierna
11.05.202630 Min.
Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar, radio …
Shownotes
Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre?

– Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är väl så att det är lite högre tempo i dag och att man har sparat in på den korrekturavdelning som fanns förr, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Språkfel som finns överallt
De språkfel som lyssnarna stött på i medierna är inte unika för medierna, utan förekommer i vanligt språkbruk och begås av alla.
– Alla de sakerna som vi har tagit upp hittar vi också i annan skrift och annat tal, men i medierna förväntar man sig att de ska följa en viss norm för vårdat skriftspråk, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om mediespråk
Kan ord som är singularis numera hanteras som om de har pluralform? ”Dels var man rädda” och ”Det är kommunen själva som”.

Är ”MC-gängen kan dra in barn i deras konflikter” ett syftningsfel?
Kan man säga egna istället för egen eller eget?
Heter det vuxit eller växt?
Har ”har” blivit mindre vanligt eller försvunnit?
Vad har hänt med ordet ”chock”, i media används det till exempel om en ny bolåneränta?
Läs mer om språkregler
Läs Andreas Brimbergs blogginlägg om egen, eget och egna.
Se Jan Svanlunds presentation om sammansättningar

Lyssna på intervjun med Eva Sundgren om språkkänsla, som nämns i avsnittet.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.
Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten
04.05.202630 Min.
Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl att tala …
Shownotes
Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet.
– Det finns stora skillnader inom Småland, framför allt när det gäller satsmelodi, men också stora likheter. Framför allt är det slående att man hittar många dialektord som är desamma över hela landskapet. Men man kan tänka sig Småland som en stor fyrkant och skilja på sydvästsmåländska, nordsmåländska, nordöstsmåländska och kalmardialekten, förklarar Gunlög Johansson.
”Man ska inte tro att r:et alltid är borta”
Till skillnad mot vad man kan tro försvinner inte alltid r:en i småländska.
– Ibland så smittar r:et av sig på vokalen efter. Så uttalet på till exempel ”höna” och ”hörna” låter inte likadant.
Språkfrågor om småländska
Lyssnaren Annika vill veta mer om genitivformerna ”hansa bil” och ”hennesa bil”.
Hur används uttrycket ”i bare” och är det unikt för småländskan?
Vad betyder ordet ”onati”?
”Klök” betyder att en växt är frodig. Finns det nämnt någonstans?
Hur utbredd är användningen av orden ”söa” och ”söerna” som betyder får?
På den småländska landsbygden finns flera platser som inleds med ”hor”, till exempel Horsarp och Horhult. Betyder ”hor” något annat än det vi känner till idag?
Läs mer om småländska
Läs boken Småländska: orden och grammatiken (2021)
Lär dig mer om småländska ortnamn (1992)
Slå upp ord i Svenska Akademiens Ordböcker
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Sök i Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.
Gäst: Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
Äldre släktingar säger konstiga saker – återigen
27.04.202630 Min.
”Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet…” Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många lyssnare …
Shownotes
”Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet…” Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar?
– Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generationer. Det kanske är så att ord också försvinner på tre generationer. Ett ord som min farfar har använt kan jag möjligtvis använda, men jag för det inte vidare till mina barn, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Vissa av orden kan vara mycket lokala
– En del frågor av den här karaktären, oavsett hur mycket man letar så hittar man ingenting om de här speciella uttrycken. Då tyder det på att de har använts väldigt lokalt och kanske också under en väldigt begränsad tid. Men andra uttryck kan vi hitta mer om, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar
Min mamma född i Östergötland 1923, hade ett uttryck som hon sa till mig om jag inte räckte upp att exempelvis hämta något på en hylla: ”Speta på en stol, så räcker du, ” Var kommer det ifrån?

Jag har funderat på vad ordet ”häffel” egentligen betyder och om det är ett svenskt ord överhuvudtaget. Min pappa använde ordet ofta i bemärkelse av något stort och gärna med humor.
Min mormor föddes 1910. Hon sa ”intressang” i ställer för intressant. Tänker då på komplimang, resonemang, engagemang. De kommer väl alla gissar jag från franskan. Varför blev inte intressant intressang på svenska, som de andra orden?
Min pappa gick som ung i lära hos olika affärsmän och butiksägare i Göteborg . När han berättade om sin praktikanttid använde han ordet ”principal” om sina gamla chefer och läromästare.
Min Mormor Alva, född 1923 och uppvuxen på landsbygden mellan Alingsås och Vårgårda, använde ordet ”bissa”. Är det faktiskt ett ord som använts i Sverige?
Min mormor, född 1887 i Vivstavarv, Medelpad, sade skaft om någon dam såg ut att tillhöra det lättare gardet, om damen ifråga även rökte kallades hon ”ratskaft”. Jag undrar om det var vanligt att man använde dessa uttryck?
Min kära mormor Anna Götharsson kunde använda uttrycket ”hucken turre” om hon undrade vem samtalet handlade om. Har försökt att hitta ursprunget men inte lyckats.

Mer om äldre ord och uttryck
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.
Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.
Afhandling om svenska stafsättet av Carl Gustaf af Leopold.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage
Därför heter det lathund – och andra ogenomskinliga ord och uttryck
20.04.202630 Min.
Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår – utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att …
Shownotes
Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår – utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att vi inte kan se ordet och skåda in i dess etymologi, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Och jag vet, för att jag har jobbat med er språkvetare i många år nu, att ni kallar dem för ogenomskinliga. Så det här blir ett – förhoppningsvis – genomskinligt avsnitt om ogenomskinliga ord och uttryck, säger Emmy Rasper, programledare.
Därför säger vi lathund och ”jo tjena”
Ett exempel på ett ogenomskinligt ord är "lathund”. Vi kan definitionen av lathund, men varför heter det så?
– Hund kan ju vara ett skällsord. Om man vill skälla på någon som är slö, då är det en lathund. Men sen har det förts över till den här korta sammanställningen av hur man ska utföra vissa uppgifter. Man kan tänka sig att någon har börjat använda det skämtsamt. ”Det här är för den som inte riktigt orkar hålla ordning på alla steg i huvudet”, förklarar Susanna Karlsson.
Lär dig också hur det kommer sig att uttrycket ”jo tjena” betyder ungefär ”nej verkligen inte, om det hade jag inte väntat mig heller”.
Språkfrågor om ogenomskinliga ord och uttryck
Vad betyder förledet ”dis” i ”disponibel inkomst”?
Hur kan ”jo tjena” betyda ”nej, verkligen inte”?
Vad menar man egentligen med uttrycket ”nöjet är helt på min sida”?
Varför heter det ”lathund”?
Varför säger vi ”i och för sig” och ”överhuvudtaget”?
Varför svarar många ”Det betyder jättemycket” på frågan om vad det betyder för honom eller henne?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Hier stehen die neuesten 40 von 977 Folgen. Ältere Folgen findest du im Feed des Podcasts.

Språket

Über den Podcast

Folgen 977

Ähnliche Podcasts