När språket används för att leka

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt – och bjuder på en och en annan vits.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han.

Språkfrågor om humor i språket

När och varför uppstår det humor i språket?

Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något?

Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem?

Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt?

Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta?

Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi?

Läs mer om humor i språket

Stilblommor och Grodor av Albert ”Purre” Holmkvist.

Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.