Vetenskapsradion
- Episódios
- 2.000
- Publicação
- diária
- Último episódio
- 13 nov 2026
Sobre o podcast
Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Episódios 2.000
Demonstrationsvågens dilemma – ju fler tågen samlar, desto svårare att enas kring budskap
En protestvåg sveper över världen. Men när plakat om arbetslöshet, korruption, levnadskostnader och skolsystemet blandas med Palestina, klimatet och bensinpriserna kan det bli svårt att få genomslag. Lyssna på …
Notas do episódio
En protestvåg sveper över världen. Men när plakat om arbetslöshet, korruption, levnadskostnader och skolsystemet blandas med Palestina, klimatet och bensinpriserna kan det bli svårt att få genomslag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Unga demonstrerar i hundratusental på gatorna i Paris och övriga Europa, i Asien, Afrika och Sydamerika. I några fall har det övergått i våldsamheter. På andra håll så har de fått regimer att falla, och till och med vunnit val. Det har varit ett år av manifestationer och det talas om en ”generation z” som har fått nog.
Vi frågar oss vad som ligger bakom den globala protestvågen, vad som förenar och skiljer rörelserna i de olika länderna, och varför det nu återigen är Frankrike som är epicentrum för protestskalven.
Protestforskaren Katrin Uba säger att det blir ett dilemma för demonstrationerna om de växer inte bara i antal medverkande utan även i antal budskap.
Medverkande: Katrin Uba, professor i statskunskap vid Uppsala Universitet; Laurent Frajerman, sociolog med inriktning på sociala rörelser knuten till forskningscentret Cerlis, Paris; samt några personer engagerade i proteströrelserna i Frankrike och Italien.
Reporter i Neapel: Lena Nordlund
Ljudtekniker: Nils Lundin
Programledare: Björn Gunér
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Tuberkulos och krig skördade medicinstudenter i Uppsala under 300 år
Kartläggning av 2 800 medicinstudenter i Uppsala visar hur tuberkulos, krig och fältsjuka satte punkt för många liv alltför tidigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bo Lindberg har i …
Notas do episódio
Kartläggning av 2 800 medicinstudenter i Uppsala visar hur tuberkulos, krig och fältsjuka satte punkt för många liv alltför tidigt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bo Lindberg har i inskrivningsliggare och material från studentnationerna i Uppsala kunnat följa medicinstudenter genom tre sekler, från 1600-talets prästhem till 1800-talets växande studentliv. Kartläggningen av 2 800 personer visar hur riskerna ofta följde med yrkesvalet. Omkring fem procent uppges ha dött i tuberkulos, samtidigt som diagnostiken var osäker och dödsorsaker ibland skrevs som ”tärande sjukdom”.
Krig återkommer som en annan förklaring till tidiga dödsfall. Under Gustav III:s krig mot Ryssland kallades studenter ut som fältläkare och dog ofta inte av skador, utan av fältsjuka – diarrésjukdomar kopplade till dålig hygien. Samtidigt förändras läkarutbildningen: medikofilen införs som förberedande steg, humoralpatologin och behandlingar som åderlåtning tappar mark, och kirurgi blir en del av studierna.
I materialet syns också enskilda människoöden, som den första kvinnan som skrevs in på läkarutbildningen i Uppsala efter att universiteten öppnats för kvinnor
Reporter: Cecilia Ohlén
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Svenska försvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården
Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Notas do episódio
Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 18/11-2025.
Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten.
Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.
Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Forskningens blinda fläckar i Sápmi pekas ut i Sanningskommissionens antologi
Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningsantologi ”Marken …
Notas do episódio
Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Forskningsantologi ”Marken, vattnet och tankarna” har tagits fram i samband med ”Sanningskommissionen för det samiska folket”. Den samlar ett femtiotal forskare som beskriver forskning i Sápmi på ett populärvetenskapligt sätt, där historieprofessorn Gunlög Fur och docenten Anna-Lill Drugge varit ett par av redaktörerna.
Forskarna sätter fokus på hur kunskap om Sápmi har producerats och använts. Historiskt har forskning varit tätt sammankopplad med svensk samepolitik, rasbiologi och skolreformer som nomadskolan. Konsekvenserna blev bland annat en statlig uppdelning mellan renskötande samer och andra samer som skulle assimileras, en konfliktlinje som fortfarande märks.
Antologin tar också upp begreppen inre kolonisering och svensk kolonialism. När silverfynd väckte det svenska styrets intresse på 1600-talet knöts resurser och krigsekonomi samman med ambitioner om kristendom och ett ”civiliserat” levnadssätt, samtidigt som samiska röster och anspråk trängdes undan. Tidiga empiriska skildringar, som Lapponia, byggde på insamlat material via präster och samiska utsagor, men genom ett tydligt utifrånperspektiv.
I dag växer urfolksforskning som vill flytta tyngdpunkten från forskning om samer till forskning med och av samer, med nya metoder och större utrymme för samiska perspektiv. Ett exempel är samarbeten mellan klimatforskare och renskötare, där kunskap om snötäcke och lavar kan förfina prognosmodeller för klimatförändringar. Samtidigt pekas blinda fläckar ut: samiskt liv utanför samebyar och historien i sydsamiskt område är fortfarande sämre kartlagt.
Medverkar i samtalet gör Gunlög Fur, professor i historia vid Linneuniversitet samt Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Umeå universitet. Tyra Fjellgren och Mirja Fjellgren Utsi, från ungdomsorganisationen Sáminuorra, längtar efter att flera ska lära sig väldigt grundläggande saker om den samiska kulturen. De båda läste upp vittnesmål när Sanningskommissionen överlämnade sin slutrapport i Staare/Östersund till kulturminister Parisa Liljestrand 30 september 2026.
Reporter: Annika Östman
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?
Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När första snön kommer blir det …
Notas do episódio
Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När första snön kommer blir det rusning till däckverkstäderna. Men då bör vinterdäcken såklart redan sitta på. Enligt däckbranschen är det när dygnets medeltemperatur går under 7 grader som det är dags att byta.
Varför just då? Och om man kör på dubbfria däck, varför måste man byta över huvud taget?
Vi tittar närmare på vad som skiljer sommardäck och dubbfria vinterdäck - och får höra hur man vet om de dubbfria vinterdäcken är tillverkade för nordisk vinter. Inte alla däck som är märkta med alptopp och snöstjärna och därför är lagliga i Sverige är faktiskt anpassade för vårt klimat.
Vi besöker VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, och träffar forskningsledaren Mattias Hjort.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt
FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN:s stora möte om biologisk mångfald, COP …
Notas do episódio
FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
FN:s stora möte om biologisk mångfald, COP 17, har avslutats i Jerevan i Armenien. Världens länder har stämt av hur arbetet går med de globala naturmålen till 2030 – målen som ska bromsa förlusten av arter, ekosystem och livsmiljöer. I programmet går vi igenom det viktigaste att ta med sig från mötet: glappet mellan löften och åtgärder, den svåra frågan om pengar till naturvård, naturskadliga subventioner, framsteg för restaurering och skydd av natur – och den oväntade diskussionen om vetenskapens roll i FN-förhandlingarna.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Programledare/producent: Lars Broström.
[email protected]Benskörhet missas ofta i vården
”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första …
Notas do episódio
”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251124.
Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.
Medverkande:
”Eva” som brutit sig flera gånger
Karin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter: Cecilia Ohlén
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Tekniker: David Hellgren
[email protected]Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen
Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmark rankas bland de mest …
Notas do episódio
Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Danmark rankas bland de mest ambitiösa länderna i klimatpolitiken och har satt ett tydligt mål om minusutsläpp. Regeringens plan är en 110 procents minskning av utsläppen 2050 jämfört med 1990, alltså att mer koldioxid ska tas upp än släppas ut. Bakgrunden är en växande insikt om att 1,5 gradersmålet kommer att överskridas och att nettonoll inte räcker för att vända temperaturökningen.
För att nå dit pekas flera spår ut. Elektrifiering av transporterna har gått snabbt, med 68 procent elbilar bland nya bilar. Samtidigt lyfts infångning och lagring av koldioxid, CCS, fram för industrier som har svårt att ställa om. För minusutsläpp diskuteras även Direct Air Capture and Storage och bio-CCS, men tekniken beskrivs som kostsam och fortfarande inte färdig att användas i stor skala.
Den största knäckfrågan är lantbruket, som står för omkring en tredjedel av utsläppen. I den gröna treparten från 2024 har stat, lantbruk- och naturorganisationer enats om åtgärder som även ska förbättra vattenkvalitet och biologisk mångfald. Där ingår bland annat en växthusgasskatt på djur från 2030, ny skog och återvätning av utdikade marker.
Reporter: Daniel Värjö
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Tekniker: David Hellgren
[email protected]Allt fler avancerade cyberangrepp med AI – bör allt verkligen vara uppkopplat?
Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Digital service ska vara enkel, men varje ny …
Notas do episódio
Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Digital service ska vara enkel, men varje ny uppkoppling kan också bli en angreppspunkt. Efter IT-attacken mot Svedala drogs internetkabeln ur och systemen stängdes ner. Kommunen tvingades jobba utan uppkopplade datorer och mobiler, med papper och penna i delar av verksamheten och utskrivna backup-pärmar inom äldreomsorgen. En tillfällig hemsida sattes upp för att guida invånare till telefonkontakt när mejlen inte fungerade.
Samtidigt ökar attacker mot kommuner och regioner kraftigt, enligt SKR, och tempot drivs upp av AI som kan automatisera sökandet efter svagheter och testa enorma mängder angreppsvarianter på kort tid. Händelser som läckta personnummer i Danmark och ett AI-intrång i Australiens sjukförsäkringssystem visar hur brett hotet slår.
Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att utreda en gemensam digital ingång till offentlig service, ibland kallad medborgarappen. Idén är att samla vägar in till exempelvis bygglov och skolkontakter, men en samlad ingång kan också bli en känsligare måltavla. Nationellt cybersäkerhetscenter pekar på behovet av konsekvenstänk och riskbedömning: vad måste fungera, vilken information är skyddsvärd och vilka system bör vara isolerade, särskilt operativ teknik och styrsystem.
I programmet hörs:
Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg på SKR (Sveriges kommuner och regioner),
Viktoria Hagelstedt, avdelningschef på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning),
Anne-Marie Eklund Löwinder, oberoende säkerhetsexpert,
John Billow, chef för NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter),
Mikael Asplund, biträdande professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och avdelningschef för avdelningen Cybersäkerhet på Institutionen för datavetenskap och
Johan Lundgren, kommundirektör i Svedala.Reporter: Anders Diamant
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Ljus över hjärnan – möt Nobelpristagaren som gjorde nervceller styrbara
Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En urgammal …
Notas do episódio
Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En urgammal alg som alla trodde var ointressant har lett fram till ett sätt där forskare kan styra nervceller i levande djur. Allt i från törst, hunger eller viljan att ta hand om sin avkomma kan påverkas.
Möt psykiatrikern och bioingenjören Karl Deisseroth vid Stanford University i Silicon Valley i USA som vill hjälpa patienter med psykiska sjukdomar. Han är en av tre som tilldelas 2026 års nobelpris i fysiologi eller medicin.
Han upptäckt har gett nya ledtrådar till hur känslor, trauman och psykiska sjukdomar uppstår.
Forskningsfältet kallas optogenetik eftersom det handlar om både ljus och genredigering.
Hör om ett enkelt experiment som du kan testa på en vän.
Reporter: Annika Östman
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]AI löser matteproblem och fysikuppgifter – så förändras vetenskapen
Stora språkmodeller har löst problem inom matematiken och fysikuppgifter på doktorandnivå. Nu rasar diskussionen om hur vetenskapen förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör Vetenskapsradions …
Notas do episódio
Stora språkmodeller har löst problem inom matematiken och fysikuppgifter på doktorandnivå. Nu rasar diskussionen om hur vetenskapen förändras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hör Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson och kommentarer från fysikprofessorn Ulf Danielsson från Uppsala Universitet och professorn i teoretisk datavetenskap vid KTH Johan Håstad.
Reporter: Harald Andersson
[email protected]Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Luften i Sverige kanske bättre än någonsin
Från rökiga spisar och kolsmog till fjärrvärme och renare bilar – luften har förbättrats kraftigt, men forskarna vill se mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luften i Sverige och Västeuropa har …
Notas do episódio
Från rökiga spisar och kolsmog till fjärrvärme och renare bilar – luften har förbättrats kraftigt, men forskarna vill se mer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Luften i Sverige och Västeuropa har blivit dramatiskt renare under de senaste 50–60 åren. Utsläpp av bly och svaveldioxid har nästan försvunnit, medan kvävedioxid och partiklar har halverats. Längre tillbaks i historien var luften ofta mycket sämre än idag, från vedeldning i rökiga grottor, hyddor och stugor till kolsmog i industristäder som London.
Förbättringarna beror på elektrifiering, fjärrvärme, renare fordon, katalysatorer och internationellt miljöarbete. Luftföroreningar orsakar fortfarande många förtida dödsfall, men folkhälsan har förbättrats avsevärt. Experterna menar att arbetet måste fortsätta eftersom ytterligare renare luft ger stora hälso- och samhällsvinster.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Naturens omstridda apotek: När alternativ medicin krockar med forskningen | Del 2/4
Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången …
Notas do episódio
Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251014.
I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.
Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.
WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.
Reporter: Annika Östman
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]En 60 år gammal varning förutsåg mobilen och AI-oron
Hannes Alfvéns framtidsbok från 1966, ”Sagan om den stora datamaskinen”, förutsåg hemmadatorn och mobilen. Nu väcker AI, incidenter och kontroll nya krav på techbolag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios …
Notas do episódio
Hannes Alfvéns framtidsbok från 1966, ”Sagan om den stora datamaskinen”, förutsåg hemmadatorn och mobilen. Nu väcker AI, incidenter och kontroll nya krav på techbolag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När USA:s president Donald Trump samlar de stora techbolagen i Vita huset handlar samtalet om en ny sorts säkerhetsrisk. Artificiell intelligens har i flera incidenter börjat ta oönskade initiativ, och bolagen enas om en moraliskt bindande uppgörelse där regleringen i praktiken ska skötas av dem själva. Samtidigt kopplas utvecklingen till kampen om att vinna mot Kina.
Tankarna på datorer som tar över är äldre än dagens AI-debatt. Redan 1966 skrev fysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvén science fiction-boken Sagan om den stora datamaskinen, under pseudonymen Olof Johannesson. Med satir som verktyg skildras ett samhälle där datoriseringen förändrar vardagen och där små hemmadatorer och mobilen anas långt innan tekniken fanns i fickan.
I dag beskriver barnbarnet Gabriel von Heijne hur moderna modeller från OpenAI och Anthropic kan skriva programkod efter några varv, men också hur bristen på insyn i neurala nätverk gör utvecklingen svår att kontrollera. Skolan, språkinlärning och kunskapsnivå lyfts som sårbara punkter, liksom kartläggning med kameror överallt. När självlärande system blir målet ökar behovet av styrning innan tekniken springer förbi människans kontroll.
Reporter: Anders Diamant
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Landhöjning och jordbävningar utmanar GPS och kartor
Statiska kartor möter en rörlig jord. I vissa länder diskuteras dynamiska referenssystem där varje punkt får koordinat och hastighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marken rör sig hela tiden, men …
Notas do episódio
Statiska kartor möter en rörlig jord. I vissa länder diskuteras dynamiska referenssystem där varje punkt får koordinat och hastighet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Marken rör sig hela tiden, men kartor och positioner måste ändå gå att lita på. Landhöjning efter istiden, plattektonik, jordbävningar och vulkanism flyttar jordskorpan – ofta bara centimeter per år, men tillräckligt för att bli ett problem när mätningar ska göras på millimeter- och centimeternivå. Samtidigt påverkar smältande glaciärer och omfördelning av vatten både jordens form och rotation, något som i sin tur kan störa möjligheten att se små förändringar med GPS och andra liknande system.
På en internationell geodesikonferens i Gävle beskriver forskare hur rörelserna först måste mätas och sedan modelleras för att kunna korrigeras. I Sverige används ett statiskt koordinatsystem som hålls fast över tid, medan en landhöjningsmodell ligger i bakgrunden för att exempelvis satellitbaserade positioner via mobiltelefoner ska fungera. På platser där marken rör sig snabbare, som i delar av Nya Zeeland, diskuteras i stället mer dynamiska referenssystem. Där kan varje punkt ha både koordinat och hastighet, så att läget kan räknas fram för en viss tidpunkt. Frågan är hur långt ett sådant arbetssätt kan nå när allt mer blir digitalt – och jorden fortsätter att röra sig.
Medverkande: Per-Anders Olsson, Rebekka Steffen, Angela Menesec Gutierrez, Christian Solgaard och Jeff Freymueller.
Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Skörden av bourgognetryffel ökar på gotländsk odling men klimatet kan påverka negativt
Tryffelfebern växer med nya odlare, kockar och hundförare på Gotland. Samtidigt varnar forskare för färre tryfflar i ett varmare klimat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Gotland har …
Notas do episódio
Tryffelfebern växer med nya odlare, kockar och hundförare på Gotland. Samtidigt varnar forskare för färre tryfflar i ett varmare klimat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På Gotland har bourgognetryffeln gått från misstänkt raritet till en eftertraktad delikatess. På en odling på östra delen av ön står ekar i rader. Svampen lever i symbios med träd som ek och hassel och behöver en väl dränerad, kalkrik jord för att trivas. När hösten kommer tar jakten fart och tränade hundar söker av marken efter de mogna fruktkropparna som ligger gömda under jord.
Skörden har ökat tydligt. Under 2025 gav odlingen 52 kilo säljbar tryffel, jämfört med 27 kilo året innan. Intresset har samtidigt vuxit och fler vill lära sig odla, träna hundar och använda tryffel i matlagningen. På hösten ordnas också tryffeljakter som mynnar ut i en tryffelfestival i november, med marknad och särskilda tryffelmiddagar.
Men framgången är inte given. Tryffeln är beroende av vatten, och de flyktiga aromerna är en del av svampens strategi för att locka däggdjur som sprider sporerna vidare. Forskare pekar ut klimatförändringar som ett hot mot framtida skördar, särskilt med värme och torka. Gotland har hittills gynnats av milda höstar, men sämre säsonger längre söderut har redan gjort att bourgognetryffel efterfrågas längre norrut.
Reporter: Stefan Nordberg
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]60 procent av avloppsslammet i Sverige sprids på åkermark
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester i jorden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spridningen av avloppsslam på …
Notas do episódio
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester i jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Spridningen av avloppsslam på svenska åkrar har fördubblats på tio år. För bönderna är slammet ett billigt gödselmedel som tillför fosfor, kväve och organiskt material, särskilt viktigt när importerat gödsel blivit dyrare efter Ukrainakriget. Samtidigt innehåller slammet oönskade ämnen som tungmetaller, PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester.
Kritiker varnar för risker för miljö och livsmedelsproduktion, medan förespråkare pekar på kretsloppstänkande och ekonomiska vinster. Jordbruksverket och Naturvårdsverket anser att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Du blir aldrig för gammal för helkroppsdonation
Många har funderat på om de vill donera organ när de dör. Men man kan också ge bort hela sin kropp och bli den första patienten för en läkarstudent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet …
Notas do episódio
Många har funderat på om de vill donera organ när de dör. Men man kan också ge bort hela sin kropp och bli den första patienten för en läkarstudent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 6/11–2025.
På fyra platser i Sverige tar universiteten emot hela kroppar. ”Det man lär sig mest på det här är hur olika vi är”, säger Monika Sandberg på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Det är inte alltid kroppens insida stämmer med läroboken. Tack vare de donerade kropparna får läkarstudenterna göra olika upptäckter, blodkärl som tagit egna vägar och pyttesmå njurar som ändå fungerat.
Medverkande
Monica Sandberg, biomedicinsk analytiker och ansvarig för helkroppsdonationerna på Uppsala universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Tekniker: David Hellgren
[email protected]Svensk tång – från framtidens mat till dagens rätt
Svensk skörd av alger är liten jämfört med Asien, men intresset växer. Temadagar och skolmat testas för att bryta vanor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Glommens fiskehamn vid Hallandskusten …
Notas do episódio
Svensk skörd av alger är liten jämfört med Asien, men intresset växer. Temadagar och skolmat testas för att bryta vanor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Glommens fiskehamn vid Hallandskusten låter Falkenbergs kommun besökare smaka sallad på sockertång, inlagd med dressingar som dill och citron, sesam och chili. Provsmakningar och försök i skolmatsalar är tänkta att sänka tröskeln och göra tång mer vardaglig.
Den svenska tången har diskuterats sedan 1980-talet, men på butikshyllan dominerar fortfarande importerade produkter som nori och wakame. Samtidigt visar FN:S livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, att Asien odlade över 38 miljoner ton alger 2024, medan svenska företag skördade drygt 90 ton 2023.
Forskare pekar på flera skäl att odla mer tång, eller makroalger, som det också heter, i kalla, näringsrika vatten. De växer på rep eller linor i havet, tar upp koldioxid samt kväve och fosfor och kan därför bidra till minskad övergödning. Havssallad, Ulva fenestrata, lyfts som en god källa till vitamin B12, och algernas umami och havsarom kan ge marin profil åt nya livsmedel.
Men hindren finns kvar: lönsamhet, kostnadseffektiv odling och förädling, samt att produkterna måste synas och gå att hitta i butik. Säkerheten behöver också hanteras. Alger kan binda tungmetaller och brunalger kan bli jodrika, vilket gör rena odlingsplatser och metoder som blanchering viktiga.
Reporter: Angela Wiese Edeler
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected]Nu släpps klockan friare från jordens rotation
Ett historiskt beslut har tagits om vår klocktid. Den ska fortsättningsvis vara mindre kopplad till solens plats på himmelen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jorden roterar runt sin axel ett varv …
Notas do episódio
Ett historiskt beslut har tagits om vår klocktid. Den ska fortsättningsvis vara mindre kopplad till solens plats på himmelen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Jorden roterar runt sin axel ett varv per dygn. Men bara ungefär. Rotationshastigheten varierar lite och avtar med tiden. Därför har man då och då stoppat in en extra sekund, en skottsekund.
Men det är lite besvärligt att göra det, och därför tog den internationella meterkonventionen sitt beslut på ett möte i Paris nyligen: Vi ska inte längre stoppa in några skottsekunder. Istället får det bli en skillnad på en hel timme mellan sol och klocktid innan vi gör nåt åt det.
Just nu snurrar jorden dessutom snabbare än vanligt och man hade börjat se ett kommande behov av att ta bort en sekund - vilket aldrig gjorts.
Men vad är det som gör att jordrotationen varierar som den gör? Och varför var det så viktigt att slippa justera sekunder?
Vi hör astronomen Eric Stempels och Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatserna på Rise.
Producent: Lars Broström
[email protected]Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Så kan AI gå i maskopi med din TV och ditt kylskåp
Nu varnar ett av de ledande AI-bolagen för att AI-system kan utnyttja ”sakernas internet” för att förmera sig och sprida sig, utom mänsklig kontroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En smart TV …
Notas do episódio
Nu varnar ett av de ledande AI-bolagen för att AI-system kan utnyttja ”sakernas internet” för att förmera sig och sprida sig, utom mänsklig kontroll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En smart TV. Ett uppkopplat kylskåp. En robotdammsugare. Den typen av prylar som är uppkopplade via sakernas internet, internet of things (IoT), kan vara ett lätt offer för AI-system som vill hacka dem och dra nytta av deras datorkraft.
Idag har inte AI-modellerna förmågan att göra så mycket med de här ganska enkla systemen, men före årets slut räknar företaget Anthropic med att AI-agenter kan kopiera sig själva och sprida sig vidare på "sakernas internet".
Hör Pontus Johnsson, professor i cybersäkerhet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Trenden intensivt föräldraskap ökar stress – motreaktion ger barn mer frihet ute
Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under senare år har en idé om …
Notas do episódio
Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Under senare år har en idé om intensivt föräldraskap vuxit sig starkare, där målet blir att optimera barns förutsättningar att lyckas. Pressen kan börja redan i småbarnsåren med planerade playdates och tanken att barnet snabbt måste bli socialt och “komma i gång”. När barnen blir äldre tar aktiviteter och prestationer större plats. I takt med att familjeliv också visas upp i sociala medier kan jämförelsen med andra öka, och ambitionsnivån driva på stress. En amerikansk hälsomyndighet har till och med varnat för att utvecklingen kan bidra till föräldrar som går in i utbrändhet.
Samtidigt märks en motreaktion. Fler vill ge barn större frihet i den fysiska miljön, som att röra sig i närområdet eller ta sig till skolan utan ständig övervakning. Forskning beskriver hur barns rörelsefrihet har minskat över generationer, från att kunna röra sig fritt i stora områden till att ibland knappt lämna tomten. Den friare linjen påminner om 70-talets barndom, men väcker också frågor om risker och trygghet. I slutänden blir balans och anpassning efter barnets behov avgörande.
Reporter: Cecilia Ohlén
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Ljudtekniker: David Hellgren
[email protected]De äldsta ljudinspelningarna av svenska språket – så lät vi förr
Ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu hjälper allmänheten till att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges …
Notas do episódio
Ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu hjälper allmänheten till att lyssna och uttyda vad som sägs.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 16/10–2025.
Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.
I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.
Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.
Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
[email protected]Reporter: Björn Gunér
[email protected]Bland potatislökar och gubbäpplen – här bevaras gamla trädgårdsväxter
På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I långa rader, över stora fält i Skåne, står det …
Notas do episódio
På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I långa rader, över stora fält i Skåne, står det bärbuskar och fruktträd. Rosor och humle. Krydd - och köksväxter. Knölar och perenner. Och i växthusen samsas pelargoner med kaktusar, och andra krukväxter.
Den Nationella genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp har till uppgift att bevara generna från trädgårdsväxter som är äldre än 1950. Detta för att växterna innehåller viktiga gener, de är den genetiska basen för framtida trädgårdsväxter, men de går inte att sparas som fröer utan de måste odlas vegetativt för att bevara sina specifika egenskaper.
Det är inte bara växterna som ska bevaras också historierna om växterna, som den om Leksandslöken som ortsborna åt råa i kyrkan, eller den om en dahlia som som gavs i doppresent till en liten pojke i slutet av 1800-talet och som fortfarande finns bevarad.
Medverkande: Erik de Vahl och Lena Ansebo, genbankskuratorer på den Nationella Genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp, SLU.
Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Ekonomipriset 2026
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Priset går till Robert E. Hall och Michael …
Notas do episódio
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Priset går till Robert E. Hall och Michael Woodford. De har utvecklat en ny typ av makroekonomiska modeller som bidrar till att samhället och ekonomin snabbare kan återhämta sig efter att inflation eller arbetslöshet har stuckit iväg.
Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just har avslöjats. Gäst i programmet är Per Krusell, sekreterare för priskommittén och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz RognerudNobelveckan 2026: Här är årets pristagare och genombrott
Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från rymden …
Notas do episódio
Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från rymden avslöja om universum? Och varför beskrivs årets kemipris med höger och vänster-händer? I ett specialavsnitt om Nobelprisen 2026 förklarar Vetenskapsradions Annika Östman, Camilla Widebeck och Lars Broström årets prisbelönta forskning i medicin, fysik och kemi.
Programledare: Gustaf Klarin
[email protected]Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter
”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare …
Notas do episódio
”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 3/4 2025.
Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.
Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.
Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.
Programledare: Mats Carlsson-Lenart
[email protected]Producent: Lars Broström
[email protected]Nobelpriset i kemi 2026
Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Molekyler kan förekomma …
Notas do episódio
Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Molekyler kan förekomma som höger- eller vänstervantar - likadana fast varandras spegelbilder. I kroppen finns bara ena sorten. Men de olika spegelbilderna kan ha olika verkan, och det är därför viktigt för den som tar fram läkemedel att kunna bestämma vilken sorts ”vante” man vill göra.
Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just avslöjats: Fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai, vars reaktion vi hör i programmet.
Gäst i programmet: Christina Moberg, professor i organisk kemi.
Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Björn Gunér och Lars BroströmNobelpriset i fysik 2026
Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska neutriner …
Notas do episódio
Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung och för IceCube-observatoriet inne i Antarktis is.
Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien.Gäst i programmet: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.
Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Björn GunérNobelpriset i medicin 2026
Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karl Deisseroth, Peter Hegemann och …
Notas do episódio
Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel är de tre pristagarna. Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet.
Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Annika Östman och Lars Broström
Aqui estão os 40 episódios mais recentes de 2.000. Os mais antigos estão no feed do podcast.
Podcasts parecidos
Mais podcasts de Ciência
Este podcast é seu?
Confirme com uma entrada no seu feed: você recebe um código aqui, adiciona como podcast:txt no canal do seu feed e nós verificamos. Depois disso, seu podcast aparece como “verificado” no SoundNode.