Kropp & Själ

von Sveriges Radio

NeuDeprimerad av AI10.11.2026 · 55 Min.

Folgen: 894
Erscheint: wöchentlich
Letzte Folge: 10. Nov. 2026

Über den Podcast

Frågor om hälsa, svar om livet. Journalistik som känns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger

Folgen 894

Deprimerad av AI
10.11.202655 Min.
Det skulle bli en trevlig middag men Jonas blev deprimerad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under middagen läste Jonas, tillsammans med sin flickvän, en rapport om AI-utvecklingens framtid …
Shownotes
Det skulle bli en trevlig middag men Jonas blev deprimerad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Under middagen läste Jonas, tillsammans med sin flickvän, en rapport om AI-utvecklingens framtid. Rapporten målade upp ett scenario där mänskligheten utplånas redan 2030.
För Jonas blev det början på en djup existentiell oro. Plötsligt hade han svårt att föreställa sig en framtid bortom 2030-talet.
– Jag kunde inte sova vissa nätter. Jag hade en stark overklighetskänsla som förstärktes av att alla runt omkring bara fortsatte som vanligt, berättar han.
Oron växte och Jonas sökte psykologhjälp. Samtidigt började han engagera sig i frågan om AI risker, bland annat genom debattartiklar och sociala medier. Jonas har idag tagit upp kampen om din uppmärksamhet kring AI.
I programmet medverkar också psykologiprofessorn Per Carlbring, som resonerar kring varför AI kan väcka så stark oro och hur vi kan hantera rädslan för en osäker framtid.
Filosofen Karim Jebari diskuterar hur oroliga vi egentligen bör vara för AI-utvecklingen och hur diskursen kring AI riskerar att placera andra verkliga katastrofer i skymundan.
Men allt är inte domedag, katastrof och dystopi. Inom vården räddar AI liv, tid och besparar oror för patienter. Hör läkarna Max Gordon och Karin Dembrower om deras prisbelönade arbete med AI inom våden.
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Per Carlbring, professor i psykologi vid Stockholms Universitet, Max Gordon, docent och överläkare i ortopedi vid Danderyds sjukhus och Karin Dembrower, överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus samt forskare vid Karolinska Institutet.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Ninos Chamoun.
Reporter: Mattias Lindgren.
Programmet är direktsänt.
Avskärmad från sig själv
03.11.202655 Min.
Ena stunden står Lena på jobbet och tittar på en tavla föreställande en häst. Nästa stund befinner hon sig i en park. Hon vet inte hur hon hamnade i parken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är …
Shownotes
Ena stunden står Lena på jobbet och tittar på en tavla föreställande en häst. Nästa stund befinner hon sig i en park. Hon vet inte hur hon hamnade i parken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är inte första gången Lena tappar bort sig själv. Under stora delar av sitt liv har hon levt med känslan av att vara avskärmad från omvärlden. Som om det finns en osynlig vägg mellan henne och resten av världen. Utåt sett lever hon ett vanligt liv med jobb, familj och vänner. Men inombords pågår något helt annat.
Det Lena upplever kallas dissociation. Ett tillstånd där hjärnan kan koppla bort känslor, minnen och upplevelsen av det egna jaget för att skydda från sådant som är för svårt att hantera. För Lena har det här skyddet blivit en del av hennes liv. Men hon förstår inte själv varför.
Under ett samtal med en terapeut berättar hon om en händelse från barndomen som hon själv aldrig tänkt särskilt mycket på. Men terapeutens reaktion får henne att börja ifrågasätta allt.
När Lena börjar närma sig det som länge varit dolt för henne, händer något oväntat. Istället för att få större kontroll över sitt liv börjar hon allt oftare tappa bort sig själv.
I programmet berättar Lena om livet bakom den osynliga väggen och den långa kampen för att hitta tillbaka till sig själv.
Men varför kan hjärnan stänga av vårt eget jag? Och hur tar man sig tillbaka till ett liv som man aldrig riktigt känt sig delaktig i?
Medverkande: Lina Skantze, psykoterapeut och författare till boken ”frånvaro av närvaro”, Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Eva Henje, Professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Umeå Universitetet.
Röstens hemliga språk
27.10.202655 Min.
Är du kass på att dölja dina känslor? Tips: Jobba på din röst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Din röst är som ett fingeravtryck. Den kan stärka identitet men också avslöja ditt sanna jag. Rösten …
Shownotes
Är du kass på att dölja dina känslor? Tips: Jobba på din röst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Din röst är som ett fingeravtryck. Den kan stärka identitet men också avslöja ditt sanna jag. Rösten är mer än ton, klang och melodi. I rösten kommer dina känslor fram, ibland när du inte vill. Den kan ge oss makt och auktoritet, men också avslöja vår osäkerhet. Och ibland säger den något helt annat än orden som kommer ur munnen. Vill du nå fram med din röst? Var äkta.
– För mig handlar det om att bli drabbad när jag lyssnar. När talaren fångar mitt öra förstår jag att det finns något äkta bakom. Det är ganska lätt att urskilja, säger EwaMaria Roos, röstcoach.
Hon menar att vi ofta kan höra om en person verkligen förstår och känner det den säger. Rösten avslöjar om det finns ett genuint engagemang. EwaMaria menar att alla har olika fysiska förutsättningar för sin röst. Stämbandens längd och våra resonansrum påverkar hur vi låter.
Men det går nästan alltid att utveckla en bättre klang och ett mer funktionellt sätt att använda rösten.

Det handlar inte nödvändigtvis om att förändra sin personlighet eller försöka låta som någon annan, utan om att hitta och utveckla den egna röstens möjligheter, menar hon.
Men rösten kan också ta stryk. Det vet Karin Huss, specialistlogoped på Danderyds sjukhus, som möter människor med röstproblem. Särskilt utsatta är personer som använder rösten mycket i bullriga miljöer, exempelvis lärare.
– Det kan bland annat uppstå svullnad eller knutor på stämbanden, vilket gör att stämbanden inte kan sluta helt tätt. Då kan rösten bli svagare – och personen börjar kanske pressa ännu mer för att kompensera. Det kan skapa en ond cirkel, säger hon.
Medverkande: Karin Huss, Logoped på Danderyds sjukhus och doktorand vid Karolinska Institutet, EwaMaria Roos, talpedagog, röstcoach, skådespelare och medförfattare till ”Rösten – så talar den till oss” och Jessica Abbott, Professor vid Biodiversitet och evolution, Lunds Universitet och Elisabeth Wingård, sångpedagog.
Världsmästare i medmänsklighet
20.10.202655 Min.
Hur blir man vältränad i omtanke? Svaret är träning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En främling behöver hjälp, en vän mår dåligt eller någon verkar ensam. Sträcker du ut en hand eller låtsas du …
Shownotes
Hur blir man vältränad i omtanke? Svaret är träning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En främling behöver hjälp, en vän mår dåligt eller någon verkar ensam. Sträcker du ut en hand eller låtsas du att det regnar? Vi vill gärna se oss själva som goda medmänniskor, men när det väl gäller är det inte alltid så lätt att veta hur man ska gå tillväga.
Går det att träna upp sin empati och bli mer omtänksam?
I Kropp & Själ undersöker vi vad det innebär att vara en god medmänniska och hur vi kan bli bättre på att finnas där för varandra.
Medverkande: Jacob Håkansson, docent i psykologi, Stockholms universitet, Louise Bringselius, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Predrag Petrovic, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.
Programladere: Ulrika Neideman Hjalmarson.
Reporter: Olivia Sandell.
Producent: Ninos Chamoun.
Programmet är direktsänt.
När luften inte räcker till – träna dina lungor
13.10.202655 Min.
Vi andas ungefär 20 000 gånger om dagen, oftast utan att ens märka det. Men vad händer när lungorna inte fungerar som de ska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett specialprogram dyker vi ner i …
Shownotes
Vi andas ungefär 20 000 gånger om dagen, oftast utan att ens märka det. Men vad händer när lungorna inte fungerar som de ska?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I ett specialprogram dyker vi ner i ett av kroppens mest livsviktiga organ – lungan. Dyker gör även Marcus Philip, fast i vatten. Han är tränare i undervattensrugby och pressar sina spelare att hålla andan under vattnet så länge som möjligt.
Vi undersöker vad som händer i lungorna vid sjukdomar som KOL, astma, lungcancer och lungfibros. Varför drabbas vissa, medan andra klarar sig? Hur påverkas lungorna av rökning, infektioner och vår omgivning? Och vad kan forskningen göra för att förebygga och behandla sjukdomarna?
Medverkande i programmet: Anders Lindén, överläkare Karolinska Institutet, Charlotte Thålin, forskare, Danderyd Sjukhus, Karin Wadell, professor fysioterapi vid Umeå Universitet och Jenny Alexandersson, hovreporter på Aftonbladet.
Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson.
Producent: Ninos Chamoun.
Reporter: Mattias Lindgren.
Programet är direktsänt.
Därför minns du blodpuddingen
06.10.202655 Min.
Blodpudding, remouladsås, falukorv och spagetti med köttfärssås. Barndomens mat kan väcka starka minnen – och känslor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Barndomens mat lämnar ingen oberörd. Men den …
Shownotes
Blodpudding, remouladsås, falukorv och spagetti med köttfärssås. Barndomens mat kan väcka starka minnen – och känslor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Barndomens mat lämnar ingen oberörd.
Men den kan också berätta något om vilka vi är, varifrån vi kommer och vilka vi vill vara. Hur mycket formar vår mat vår identitet? Och kan en maträtt berätta en hel släkts historia?
Författaren Joanna Górecka har skrivit ÖST, om att leva med ett ben i två världar – den polska och den svenska. En berättelse om migration, tillhörighet och identitet, där vägen går genom gommen och magen.
Mat och minnen hör ihop. Doften är en av våra starkaste vägar tillbaka i tiden. Men vad är det egentligen vi minns när vi minns maten från vår barndom? Är det smaken – eller människorna, platsen och känslan runt matbordet?
Vi pratar också om hur matminnen kan användas för att väcka liv i människor som tappat kontakten med sig själva, och försöker blicka framåt: Vilken mat kommer dagens barn att minnas om 30 år?
Medverkande Joanna Góercka, författare till boken ÖST, Håkan Jönsson, matforskare, Lunds universitet och Per Johnsson, psykolog, Lunds Universitet, Roy Nader, krögare, Elisabeth von Essen, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp och leg. psykoterapeut.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Reporter: Olivia Sandell.
Producent: Ninos Chamoun.
Programmet är direktsänt.
Lidandets pris – måste man lida för att må bra?
29.09.202655 Min.
Glädje och smärta, tristess och njutning – kanske är det kontrasterna som gör livet levande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det existentiella lidandet kan ta sig många uttryck, från dystra tankar …
Shownotes
Glädje och smärta, tristess och njutning – kanske är det kontrasterna som gör livet levande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det existentiella lidandet kan ta sig många uttryck, från dystra tankar och inre smärta till den vardagliga tristessen och allt däremellan som hör livet till. Finns det en poäng med allt det svåra och alla problem livet bjuder på? Och kan smärtan på något sätt ge djup åt det lustfyllda och njutningen?
Det här programmet spelades delvis in på bokmässan i Göteborg 2026, där vi i samtalet närmar oss lidandet som en del av livet och utforskar vad som händer med vår syn på tillvaron när vi inte försöker tänka bort det svåra.
Medverkande:
Christian Rück, överläkare, professor i psykiatri KI och författare till boken “Generation trauma”, Martin Wolgast, psykolog och aktuell med boken “Diagnosernas tid”, Alma Thörn, aktuell med serieboken “Everest”, och Sinziana Ravini, psykoanalytiker och författare. Vi hör även Otto Fischer, professor i retorik vid Uppsala universitet.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Olivia Sandell och Ninos Chamoun
Här kan du få hjälp om du mår dåligt och har självmordstankar:
Vid akuta händelser och livsfara: Ring alltid 112
Hjälplinjen: 90 390
Mind Självmordslinjen: 90 101 eller chatta här
Bris: Barns telefon 116 111, vuxnas telefon 077-150 50 50
Stödlinjen för män: 020 - 80 80 80 eller chatta här.
Jourhavande medmänniska: 08 - 702 16 80 eller chatta här.
1177: Till dig som har självmordstankar
Suicide Zero: Råd och stöd för dig som mår dåligt
”Jag har accepterat kaoset” – så får du familjelivet att funka
22.09.202655 Min.
Ilska, konflikter och kaos hör till familjelivet och mitt i allt det ska vardagen ändå fungera – ibland med nya metoder och sätt att få ihop den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I familjen finns …
Shownotes
Ilska, konflikter och kaos hör till familjelivet och mitt i allt det ska vardagen ändå fungera – ibland med nya metoder och sätt att få ihop den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I familjen finns kärlek, förståelse och närhet men också irritation, maktkamper och olika viljor som ska samsas. Samtidigt förväntas man som föräldrar få vardagen att fungera, sätta gränser och hantera allt som händer runt köksbordet.

Metoder från näringslivet för att skapa ordning i familjens vardag möter tankar om ledarskap hemma, jakten på den perfekta föräldern och värdet av att kunna vara sig själv.

Medverkande:
Ingela Nordenhav, författare till “Kitchen Table Management”, Martin Forster, psykolog som forskar om föräldraskap på KI och författare till “Fem gånger mer kärlek” och Anna Sylvén Natt och Dag, familjeterapeut och författare till “Trygga barn”. Vi hör också psykologen och författaren Reyhaneh Ahangaran och trebarnspappan Karl-Oscar Westberg.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Olivia Sandell och Ninos Chamoun
Allt jag trott på var fel
15.09.202655 Min.
Ett liv som en gång varit självklart kan raseras över en natt när man lämnar en sekt eller sluten rörelse – plötsligt måste man själv hitta vägen vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att lämna …
Shownotes
Ett liv som en gång varit självklart kan raseras över en natt när man lämnar en sekt eller sluten rörelse – plötsligt måste man själv hitta vägen vidare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Att lämna en sluten gemenskap kan innebära att förlora ett helt sätt att leva. När reglerna, svaren och sammanhanget försvinner måste man plötsligt själv fatta beslut och hitta sin identitet. Även när gruppen varit destruktiv kan saknaden efter gemenskapen finnas kvar, och skuld, skam och rädsla kan följa med ut.
Den här veckan undersöker vi livet efter uppbrottet från slutna gemenskaper, religiösa grupper och sekter. Vi möter personer som lämnat och vi pratar om vägen från total visshet till ett liv där den egna kompassen behöver byggas upp på nytt.
Medverkande:
Anna Palm, författare till “Inte längre mormon: Om tro, förtryck och att hitta sin egen röst”, Peter Åkerbäck, forskare och doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet och Helena Löfgren, legitimerad psykoterapeut specialiserad på avhoppare och med egen erfarenhet av Moonrörelsen. Vi hör också Linnéa Kuling som växte upp i Knutby Filadelfia församling och Pontus Rotter, Wiveca Hjalmarsson och Hanna Larsdotter Lindgren som alla lämnat olika grupper.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen och Ninos Chamoun
Så jobbar vänster och höger ihop
08.09.202655 Min.
Vi har två händer, men de är inte likadana. För de flesta av oss finns en favorithand – och det börjar i hjärnan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Höger och vänster hand ser visserligen likadana …
Shownotes
Vi har två händer, men de är inte likadana. För de flesta av oss finns en favorithand – och det börjar i hjärnan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Höger och vänster hand ser visserligen likadana ut, men vi använder dem inte alltid på samma sätt. Handpreferensen är en del av människans asymmetri, där både arv, utveckling och hur vi använder kroppen spelar in.
Den här veckan undersöker vi varför nästan 90 procent av oss föredrar höger hand och vad som egentligen ligger bakom. Vi tittar på samspelet mellan hjärnans båda halvor, gener och motorik och hur det här hänger ihop med specialisering och evolution.
Medverkande:
Matz Larsson, forskare vid Örebro universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, Karin Jensen, professor i kognitiv neurovetenskap vid KI, Louise Rönnqvist, professor emerita i biologisk utvecklingspsykkologi vid Umeå universitet och Monica Aasnes, specialistarbetsterapeut på Hjärnskaderehabilitering vid Danderyds sjukhus. Vi hör också Mathilda Cederlund Oostdijk och Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Olivia Sandell och Stina Näslund
Städa kroppen inifrån – går det?
01.09.202655 Min.
Vit månad, cleansing, detox och cellstädning – trenden att rena, rensa och ge kroppen en nystart har vuxit sig stark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter sommaren fylls gymmen igen och intresset …
Shownotes
Vit månad, cleansing, detox och cellstädning – trenden att rena, rensa och ge kroppen en nystart har vuxit sig stark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Efter sommaren fylls gymmen igen och intresset för nyttigare vanor ökar. Samtidigt lockar detox, cleansing och så kallad cellstädning med löften om att rensa kroppen efter semesterveckorna.
Bakom löftena finns en föreställning om att kroppen behöver hjälp med sådant den redan gör på egen hand. Levern och njurarna sköter kroppens avgiftning dygnet runt och cellerna bryter ner och återvinner gammalt material.
I det här avsnittet reder vi ut vad en vit månad faktiskt kan göra, vad som händer i kroppen – och knoppen – när vi fastar och vad som skiljer hälsotrender från vetenskap.
Medverkande:
Stina Ingesson Hammarberg, psykolog och alkoholforskare vid Centrum för psykiatriforskning och anknuten till Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Anna Karin Lindroos, docent i klinisk nutrition vid Götebrogsuniversitet och gästprofessor Uppsala universitet, Kerstin Brismar, författare och senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid KI. Vi hör även Emil Ahlanzberg och Greger Lindberg, läkare och forskare i medicinsk gastroenterologi och hepatologi vid KI.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen
Nytt hopp för smärtpatienter
25.08.202655 Min.
För den som lever med långvarig smärta kan det vara svårt att se en väg ut. Nu växer hoppet om nya sätt att behandla smärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långvarig smärta kan ha många orsaker …
Shownotes
För den som lever med långvarig smärta kan det vara svårt att se en väg ut. Nu växer hoppet om nya sätt att behandla smärta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Långvarig smärta kan ha många orsaker och ibland finns ingen tydlig förklaring till varför den har blivit kvar. När smärtan blir kronisk kan nervsystemet ha förändrats och blivit överkänsligt. Nu växer kunskapen om hur hjärnan påverkar vår smärtupplevelse – och om nya sätt att behandla kronisk smärta.
I det här avsnittet pratar vi om vad som händer när hjärnan har fastnat i ett smärtläge – och om går det att lära om. Vi pratar om varför smärta kan bli långvarig, hur hjärnan tolkar kroppens signaler och om behandlingar som där målet bland annat är att förändra förhållningssättet till smärtan. Vi möter Anna Evertsson, som levt länge med fibromyalgi, och läkaren Howard Schubiner, som menar att hjärnan kan lära om hur den tolkar kroppens signaler.
Medverkande:
Sofia Paulsson, smärtläkare och allmänläkare på Ungdomsenheten, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, på Södersjukhuset i Stockholm, Arwa Josefsson, specialist i allmänmedicin och legitimerad psykoterapeut och Emmanuel Bäckryd, biträdande professor i smärtmedicin samt forskningsledare för klinisk smärtforskning vid Linköping universitet. Vi hör även amerikanske läkaren Howard Schubiner, Elisabeth Persdotter, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin, och Anna Evertsson, som lever med fibromyalgi.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Olivia Sandell
Bota panikångest med intervallträning
18.08.202655 Min.
När hjärtat slår hårt, pulsen rusar och det blir svårt att andas kan kroppen kännas som ett hot. Men för den som är sjuk eller mår dåligt är fysisk aktivitet en viktig del i att må bättre. Lyssna på alla …
Shownotes
När hjärtat slår hårt, pulsen rusar och det blir svårt att andas kan kroppen kännas som ett hot. Men för den som är sjuk eller mår dåligt är fysisk aktivitet en viktig del i att må bättre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ny forskning visar att korta, intensiva intervaller är effektiva vid behandling av paniksyndrom. När man tränar hårt framkallas reaktioner som liknar dem som kan uppstå vid en panikattack. På så sätt kan träningen bli ett sätt att gradvis vänja sig vid och hantera den typen av reaktioner.
Den här veckan undersöker vi hur träning kan fungera som medicin och hjälpa till att förebygga och behandla sjukdom, från psykiskt mående till hjärt- och kärlhälsa. Vi möter också personer som behöver hitta tillbaka till träningen efter sjukdom och undersöker hur man tryggt kan börja belasta kroppen igen.
Medverkande:
Eva Andersson, lektor och idrottslärare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Ingibjörg Jonsdottir, professor i folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och verksamhetschef för Institutet för stressmedicin samt Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet. Vi hör också Ella Sten och läkaren och forskaren Lina Martinsson tillsammans med patienter på Psykiatri Sydväst på Huddinge sjukhus.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen
Så formas din personlighet
11.08.202655 Min.
Personlighet är de varaktiga mönster av tankar, känslor och beteenden som präglar vilka vi är. Frågan är hur mycket av vår personlighet som är medfödd och hur mycket som formas av det liv vi lever. Lyssna på …
Shownotes
Personlighet är de varaktiga mönster av tankar, känslor och beteenden som präglar vilka vi är. Frågan är hur mycket av vår personlighet som är medfödd och hur mycket som formas av det liv vi lever.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vissa människor är lugna i kaos, andra reagerar starkare på stress. En del söker förändring och nya upplevelser, medan andra trivs bäst med det välbekanta. Temperament och personlighetsdrag påverkar hur vi hanterar motgångar, bygger relationer och ser på världen omkring oss – men formas också av vår uppväxt, våra erfarenheter och de människor vi möter genom livet.
Den här veckan pratar vi om vad som formar våra personligheter och varför vi människor har ett behov av att förstå oss själva och andra genom att dela in personligheter i olika typer. Vi tittar närmare på personlighetsforskningens mest använda modell, Big Five, och de personlighetstester som inte bara finns i självhjälpsböcker och livsstilsmagasin utan också används inom rekrytering.
Medverkande:
Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Bo Melin, senior professor och forskare inom kognitiv epidemiologi vid Karolinska Institutet. Vi hör också Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till boken Psychobusiness, Sara Henrysson Åkerlund, Lotta Wikström och Rami Kaminski.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Olivia Sandell
Hitta tillbaka till lusten och njutningen
05.08.202656 Min.
Vad händer med lusten när livet tar en ny vändning? I klimakteriet, efter en sjukdomsbehandling eller när vardagen förändras kan sexlivet bli något helt annat än tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges …
Shownotes
Vad händer med lusten när livet tar en ny vändning? I klimakteriet, efter en sjukdomsbehandling eller när vardagen förändras kan sexlivet bli något helt annat än tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
För en del minskar lusten, för andra tar den nya vägar. Många upptäcker också att närhet och intimitet kan få en ny betydelse.
Det här avsnittet handlar om sexualitet efter sjukdom och om hur vi kan hitta tillbaka till njutning, närhet och lust när kroppen inte längre känns eller fungerar riktigt som förut. Hur påverkas relationer när erektionen sviktar, slemhinnor blir sköra eller kroppen bär spår av en behandling? Varför pratar vården så sällan om sex, trots att det är en viktig del av många människors livskvalitet? Dessutom tar vi upp människans förmåga att anpassa sig och upptäcka att närhet och intimitet kan ta nya former.
Medverkande:
Tanja Suhinina, legitimerad psykolog, sexolog och författare, Lena Wettergren, professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet, Malin Drevstam, legitimerad psykoterapeut och sexolog, Linn Sandberg, professor i genusvetenskap vid Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola samt Per Gulbrandsen och Natalie Stoltz.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen
Specialprogram: Varför skaffar man barn?
28.07.202655 Min.
Att skaffa barn är för många det mest självklara beslutet i livet. Men varför vi väljer att bli föräldrar ställs sällan, särskilt inte till folk i långa relationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app …
Shownotes
Att skaffa barn är för många det mest självklara beslutet i livet. Men varför vi väljer att bli föräldrar ställs sällan, särskilt inte till folk i långa relationer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är på många sätt en gränslös handling att skaffa barn. Att måla en genetisk tavla av sig själv, att tänka att ens celler är så perfekta att de borde bli fler. Om man ser barnalstrande som ett val handlar det om att föra – eller inte föra – linjen vidare. Frågan är om det är ett val eller om det handlar om en inre djurisk drift – eller att glida med tidsandan.
I det här Specialavsnittetavsnittet djupdyker vi i varför folk skaffar barn och om det blev som de tänkt sig. Reportern Jonatan Loxdal intervjuar sin fru, sina föräldrar, sina kompisar och helt andra personer om varför de skaffade barn.
Medverkande:
Arna Magnúsdóttir Loxdal, Halldór Loxdal, Karin och Gunnar Loxdal. Föräldrarna Sandra, Samuel och Daniela på öppna förskolan. Jonatan Unge, komiker och krönikör. Joanna Górecka och Gustav Górecki. Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet. Maja Larsson, journalist och författare. Otilia Wegerman. K Svensson och Anna Björklund, krönikörer och poddare.
Programledare: Jonatan Loxdal
Producent: Ulrika Hjalmarson Neideman
Specialprogram: Sexig efter 40?
21.07.202655 Min.
När slutar vi egentligen vara sexiga och eftertraktade, och vad händer när vi förlorar vår attraktionskraft? Det är frågor som kan dyka upp mitt i en livsomvälvande 40-årskris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges …
Shownotes
När slutar vi egentligen vara sexiga och eftertraktade, och vad händer när vi förlorar vår attraktionskraft? Det är frågor som kan dyka upp mitt i en livsomvälvande 40-årskris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi lever i en tid där ungdom och skönhet är mer värdefullt än någonsin. Överallt matas vi med bilder av vackra ansikten och den eviga ungdomen. Samtidigt blir vi bara äldre och äldre, och ingen kan undgå åldrandets villkor, hur mycket vi än kämpar emot.
I det här specialavsnittet av Kropp & Själ rör sig Siri von Malmborg genom rädslan för kroppens och ansiktets förfall, genom fåfängans hårda grepp och vidare mot det som väntar bortom allt det där – mitt i en 40-årskris där frågor om åldrande och identitet blir omöjliga att undvika. Kan vi acceptera våra rynkor, dubbelhakor och hängande vänsterbröst? Och vad händer om vi inte gör det?
Vi hör vi författaren Åsa Lindeborg, modevetenskapsforskaren Emma Severinsson och psykologen Anna Kåver berätta om sina egna och omvärldens syn på attraktionskraft och åldrande. Vi hör också Siris vänner tala om livskriser, dödsångest och tårar på ett hotellrum i Berlin.
Det här är ett öppet sökande efter att förstå varför åldrandet kan göra så ont – men också en resa mot det som gömmer sig bakom vår längtan efter att vara evigt unga.
Medverkande:
Åsa Lindeborg, författare, Emma Severinsson, modevetenskapsforskare och Anna Kåver, psykolog.
Programledare: Siri von Malmborg
Producent: Ulrika Hjalmarson Neideman
Specialprogram: Så känner du igen psykisk misshandel
14.07.202655 Min.
Elin träffar en charmig, omtänksam och rolig man. Utåt sett är de det perfekta paret. Men verkligheten är en annan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En relation där du blir psykiskt misshandlad …
Shownotes
Elin träffar en charmig, omtänksam och rolig man. Utåt sett är de det perfekta paret. Men verkligheten är en annan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En relation där du blir psykiskt misshandlad börjar ofta med stormig förälskelse och en känsla av att det är “vi mot världen”. Efterhand kommer kritiken, hoten, kränkningarna och kontrollen. Det psykiska våldet slår mot dig som person.
- Många får höra att de är egoistiska, överkänsliga eller snåla och så vidare, och det slår mot ens identitet, säger Josefin Grände, psykoterapeut.
Det här avsnittet av Kropp & Själ handlar om vad som utmärker en relation där psykisk misshandel förekommer, hur det påverkar den utsatte och varför partnern utövar det här våldet.
Medverkande:
Josefin Grände, psykoterapeut, och Dan Rosenqvist, psykolog, Anna Lindman, författare och TV-journalist. ”Elin” som lämnade en destruktiv relation efter många år och ”Lena” som blev uthängd som narcissist i en bok av sin expartner.
Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam
Känner du igen dig? Hit kan du vända dig:
Kvinnofridslinjen
Stödlinjen för män
Socialtjänsten i din kommun
Välj att sluta
Repris: Han nådde sin dröm - men förlorade allt
07.07.202655 Min.
Johans dröm har gått i uppfyllelse. Han är en framgångsrik musikproducent med uppdrag världen över. Men drömtillvaron förändras i ett slag, som börjar med telefonsamtal av chefen. Lyssna på alla avsnitt i …
Shownotes
Johans dröm har gått i uppfyllelse. Han är en framgångsrik musikproducent med uppdrag världen över. Men drömtillvaron förändras i ett slag, som börjar med telefonsamtal av chefen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Johan blir av med allt. Inte bara karriären. Bostaden, flickvännen och hans egen identitet går förlorade och skulderna skenar. Han har gått från toppen till botten och han känner sig totalt misslyckad.
Att misslyckas är en del av livet - men hur gör man för att gå vidare? Och kan man lära sig något av sina snedsteg? Veckans avsnitt handlar om att gå vidare efter att den stora drömmen gått i kras.
Medverkande:
Sofia Viotti, psykolog, specialiserad på självmedkänsla, Magnus Lindwall, professor i psykologi, Fredrik Jerlov, författare till boken “Mina bästa misstag”, Johan Lind och Mira Tegman.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Stina Näslund
Reporter: Olivia Sandell

Det här är en repris, här hittar du originalavsnittet.
Repris: Donatorbarnens frågor om sitt ursprung
30.06.202655 Min.
När Anna-Karolina Pettersson var fem år gammal fick hon veta att hennes pappa fått låna spermier av en annan man – när hon nu i vuxen ålder försöker hon ta reda på sitt genetiska blir allt annat än enkelt …
Shownotes
När Anna-Karolina Pettersson var fem år gammal fick hon veta att hennes pappa fått låna spermier av en annan man – när hon nu i vuxen ålder försöker hon ta reda på sitt genetiska blir allt annat än enkelt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Flera decennier har gått sedan spermiedonation började användas i Sverige och de så kallade donatorbarnen blivit vuxna - och börjat ställa frågor.
Vad kommer jag ifrån? Hur många syskon har jag? Är jag lik min biologiska pappa?
Veckans avsnitt handlar om de som blivit till genom könscellsdonation och vilka frågor som väcks av att inte veta sitt genetiska ursprung. Vi pratar också om hur man som förälder bör agera.
Medverkande:
Anna-Karolina Pettersson, Leontine Olsbjörk, Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå Universitet, Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Jana Rupnow, amerikansk psykoterapeut.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Stina Näslund
Reporter: Olivia Sandell
Det här är en repris, här hittar du originalavsnittet.
Repris: Potatis – från skräpmat till supermat
23.06.202655 Min.
Potatis är mycket mer än fredagschips och flottiga pommes frites. Det som faktiskt döljer sig i potatislandet är en historisk livräddare, fullpackad med C-vitamin, B-vitamin och kalium. Lyssna på alla avsnitt i …
Shownotes
Potatis är mycket mer än fredagschips och flottiga pommes frites. Det som faktiskt döljer sig i potatislandet är en historisk livräddare, fullpackad med C-vitamin, B-vitamin och kalium.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Varför har denna fantastiska knöl fått ett så dåligt rykte och beskylls för att göra oss feta?
”Om man odlar den gamla sortens potatis är det som att skörda ädelstenar ur den bruna jorden”, säger Åsa Sonjasdotter. Potatisälskaren som gör konst genom gamla, färgglada potatissorter från Peru.
I den här reprisen tar vi reda på hur man tillagar potatis för att få bästa möjliga näring och smak. Hur potatisen blir en supermat.
Medverkande:
Stefan Ekengren, kock och författare, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare åt Sveriges olympiska kommitté, Pär Lodin, författare till boken “Svart potatis”, Göran Persson, VD för Sveriges äldsta potatisbränneri, Åsa Sonjasdotter, konstnär och potatisälskare.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Stina Näslund
Reporter: Olivia Sandell
Det här är en repris, här hittar du originalavsnittet.
Så maxar du livet
16.06.202655 Min.
Från extrema äventyr till vardagliga utmaningar – känslan av att leva livet fullt ut kan ta sig många uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att maxa livet handlar om de stunder då tillvaron …
Shownotes
Från extrema äventyr till vardagliga utmaningar – känslan av att leva livet fullt ut kan ta sig många uttryck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Att maxa livet handlar om de stunder då tillvaron känns som mest levande – oavsett om de uppstår på ett berg, i ett möte med andra eller när man vågar göra något man aldrig gjort förut.

I det här avsnittet tittar vi närmare på att maxa livet och möter bland annat Mariell Enkvist som, efter en svår bilolycka, kände att hon ville uppleva livet på riktigt. Vi pratar om varför vissa människor dras till starka upplevelser och vilken roll adrenalin spelar när vi pressar våra gränser. Vi tittar också närmare på posttraumatisk tillväxt (posttraumatic growth) – hur svåra händelser ibland kan leda till nya perspektiv på livet och en starkare känsla av mening.

Medverkande:
Eva Svensson Isfej, specialistpsykolog vid Regionalt kunskapscentrum Kris- och katastrofpsykologi, Eric Skopal, författare till boken Maximera upplevelsen av livet, Göran Engberg, professor farmakologi vid Karolinska institutet, Renata Chlumska, professionell äventyrare, och Mariell Enkvist.

Vi hör också Therese Martinssen, Kristoffer Molander, Ida Strand, Tintin Sjöblom, Rania Siozos, Petra Hansson, Alexander Wallin, Huma Hassan, Emma-Karin Pilstrand, Rizza Belarbi och Siv Johansson.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Olivia Sandell och Ella Boäng
Hjälpen som gör skillnad
09.06.202655 Min.
Under stora delar av sin skoltid känner sig Marvin utanför och gradvis tappar han fotfästet. Efter flera år av frånvaro blev en trygg vuxen och rätt stöd avgörande för att hitta tillbaka. Lyssna på alla avsnitt …
Shownotes
Under stora delar av sin skoltid känner sig Marvin utanför och gradvis tappar han fotfästet. Efter flera år av frånvaro blev en trygg vuxen och rätt stöd avgörande för att hitta tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Arbetet med utsatta barn och unga har förändrats mycket i Sverige genom åren, från institutioner och gruppbehandlingar till individuellt anpassade stödinsatser. Samtidigt visar forskning att det ofta är samma faktorer som återkommer när livet tar en ny riktning – relationer, tillit och människor som stannar kvar.

Den här veckan möter vi Marvin som under flera år var hemmasittare, vi tittar närmare på fosterhemsvårdens erfarenheter och undersöker vad som kan få unga människor att lämna kriminalitet bakom sig. Kort sagt, hjälp som gör skillnad på riktigt.

Medverkande:
Samira Said, kriminolog och metodutvecklare på Magelungen Utveckling AB, Annica Carlsson Bergdahl, dokumentärförfattare, Jonathan Eliasson, institutionschef på Statens institutionsstyrelses ungdomshem Klarälvsgården, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien vid Lunds universitet, Daniel Walleiro och Åsa Johansson, behandlare på Magelungen, samt Marvin Bergström.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen
Vinlunch eller matlåda - så lunchar en europé
02.06.202655 Min.
Hur såg din lunch ut idag? Oavsett om det var uppvärmda makaroner och falukorv, fläsk med surkål eller tre olika ostar säger lunchmaten något om oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fransmän sägs …
Shownotes
Hur såg din lunch ut idag? Oavsett om det var uppvärmda makaroner och falukorv, fläsk med surkål eller tre olika ostar säger lunchmaten något om oss.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fransmän sägs äta långsamt, njuta av maten och lämna bordet lagom mätta. Men hur mycket handlar om verklighet och hur mycket är våra egna föreställningar om det goda livet och en romantiserad kultur?
Den här veckan handlar om matlådor, måltidsmyter och framtidens ätande. Vi undersöker hur idéer om mat sprids mellan länder och generationer, hur vår smak formas av traditioner och trender och varför vissa sätt att äta idealiseras och romantiseras. Vi besöker också Paris för att ta reda på hur den franska matkulturen ser ut i dag.
Medverkande:
Nicklas Neuman, universitetslektor och docent vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet, Björn Werner, författare och journalist, Marcus Adevi Klasson, mat- och konsumentforskare vid enheten Hållbar livsmedelskonsumtion på RISE. Vi hör också etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström och måltidskreatören Hanna Olvemark.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Olivia Sandell
Gör upp med fettskräcken
26.05.202655 Min.
I decennier har det kopplats till sjukdom, bristande disciplin och ohälsa samtidigt som ideal, dieter och träningskulturer lärt oss att så lite fett som möjligt är det som gäller. Frågan är om rädslan, ja …
Shownotes
I decennier har det kopplats till sjukdom, bristande disciplin och ohälsa samtidigt som ideal, dieter och träningskulturer lärt oss att så lite fett som möjligt är det som gäller. Frågan är om rädslan, ja skräcken, är befogad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi lever i en tid där kroppen ständigt mäts, vägs och analyseras. Fettprocent, midjemått och BMI har blivit sätt att förstå oss själva, trots att många av måtten är trubbiga och omdebatterade. Samtidigt vet forskningen idag betydligt mer om kroppsfettets komplexa roll i kroppen än när många av idealen och råden formades en gång i tiden.

Den här veckan undersöker vi fettets rykte och funktion. Vi pratar om varför kroppen så envist vill behålla det, om skillnaden mellan vitt och brunt fett och hur fettcellerna fungerar och är betydligt viktigare för vår hälsa än vi vant oss vid att tänka. Vi följer också fettets historia från antiken via flygvärdinnedieter och det fettsnåla 80-talet till dagens fokus på kroppsmätningar och nya bantningstrender.

Medverkande: Karin Stenkula, universitetslektor och forskare vid Institutionen för experimentell vetenskap på Lunds universitet, näringsfysiologen Kristina Andersson, Peter Arnér, professor och forskare vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, Magnus Västerbro, historiejournalist och författare, Anatoli Grigorenko, idrottsforskare, och Oskar Sandgren.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen
Nina sover i skogen: Här finns ingen stress
19.05.202655 Min.
Skogen har länge setts som en plats för återhämtning och läkande. I dag pekar forskningen på att naturen kan påverka både stressnivåer, sömn och psykiskt mående – och intresset växer också för hur vi själva kan …
Shownotes
Skogen har länge setts som en plats för återhämtning och läkande. I dag pekar forskningen på att naturen kan påverka både stressnivåer, sömn och psykiskt mående – och intresset växer också för hur vi själva kan påverka hjärnan och nervsystemet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Från skogsbad och utomhusliv till gamla huskurer och trollformler – människan har länge försökt hitta sätt att lindra oro, stress och sjukdom. I dag växer också intresset för hur sömn, rörelse och natur kan påverka både hjärnan, nervsystemet och vårt psykiska mående. Den här veckan handlar programmet om hur naturen och hur den kan påverka både nervsystem, immunförsvar och kemin i våra hjärnor.

Medverkande: Gabriella Svanberg, psykolog och författare, Markus Torgeby, naturprofil och författare, Alessandra Mastrangelo, forskare i folkloristik, Jenny Lovebo, universitetslektor vid Linnéuniversitetet i Växjö, utesovande Nina Grigorjeva och barn på Ur och Skur-dagiset Kåsan tillsammans med rektor Tina Wiklund.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Mattias Lindgren
Kim fick Alzheimers tidigt: ”Har gått jättefort på ett hemskt sätt”
12.05.202655 Min.
Det började med små förändringar. Senare visade det sig att det Kim Kärnfalk drabbats av var Alzheimers sjukdom. Hennes man Anders lever nära en sjukdom som långsamt förändrar den man älskar. Lyssna på alla …
Shownotes
Det började med små förändringar. Senare visade det sig att det Kim Kärnfalk drabbats av var Alzheimers sjukdom. Hennes man Anders lever nära en sjukdom som långsamt förändrar den man älskar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Alzheimers sjukdom börjar långt innan den märks. När minnet sviktar har sjukdomen ofta funnits där i många år – och samtidigt som nya läkemedel väcker hopp återstår frågan vad det egentligen är vi behandlar när vi fortfarande inte vet vad som sätter igång sjukdomen.
Den här veckan handlar Kropp & Själ om livet nära Alzheimers sjukdom. Hur bemöter man någon som förändras? Varför blir vissa aggressiva, andra tillbakadragna? Och vad händer i hjärnan när minnen försvinner – men musik kan finnas kvar? Vi pratar om symtom, forskning och de många samband som hittas – från livsstil till genetik – men också om hur mycket vi egentligen själva kan påverka.
Medverkande:
Agneta Nordberg, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutets minnes- och demensforskning, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Pia Nilsson, anhörigkonsulent Ersta diakoni, Mårten Lindström, tillförordnad ordförande i Rådet för nya terapier. Vi hör också Anders Löwstedt och Ann Skogsholm, undersköterska och Silviasyster.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen
Kreatin – genväg till muskler eller onödigt tillskott?
05.05.202655 Min.
Protein, kreatin och pre-workout – tillskott har gått från att vara något för elitidrottare till vardag för många som tränar. Kroppen ska inte bara må bra, utan optimeras. Men behöver kroppen extra tillskott? …
Shownotes
Protein, kreatin och pre-workout – tillskott har gått från att vara något för elitidrottare till vardag för många som tränar. Kroppen ska inte bara må bra, utan optimeras. Men behöver kroppen extra tillskott?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kreatin i vattenflaskan och proteinbar i väskan. Strävan efter att må och prestera bättre får många av oss att titta förbi den vanliga maten, mot tillskotten.

I det här avsnittet undersöker vi tillskottskulturen – från det mest väldokumenterade som kreatin till mer trendiga och omdiskuterade preparat. Vi pratar om varför protein blivit något vi jagar, vad forskningen faktiskt säger och om vi pressar våra kroppar snabbare än de hinner anpassa sig. Vi tittar också på gränsen mellan hälsa och prestation och på en industri där det inte alltid är självklart vem man kan lita på.
Medverkande:
Emma Lindblom, legitimerad dietist specialiserad på idrottsnutrition och prestation, Jacob Gudiol, fysioterapeut och träningsskribent, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet, Tommy Lundberg, docent i fysiologi med fokus på muskelanpassning och hälsa vid Karolinska institutet, Lillemor Gustavsson, personlig tränare, och William Apro, docent och projektforskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Emilie Roslund
Reporter: Mattias Lindgren
Tecknen som tyder på hudcancer
28.04.202655 Min.
Det började som ett sår i ansiktet som aldrig ville läka – i dag lever Calle med kronisk cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hudcancer var länge en av de mest dödliga cancerformerna, men med …
Shownotes
Det började som ett sår i ansiktet som aldrig ville läka – i dag lever Calle med kronisk cancer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hudcancer var länge en av de mest dödliga cancerformerna, men med nya behandlingar under 2010-talet förbättrades prognoserna radikalt för de tusentals som drabbas varje år. Samtidigt ökar antalet fall snabbare än någonsin. Den här veckan pratar vi om tecknen du ska vara uppmärksam på, hur mycket vi kan lita på våra solkrämer och hur ny teknik, som AI, kan hjälpa till att upptäcka hudcancer tidigare.
Medverkande:
Hildur Helgadottir, överläkare inom onkologi Karolinska universitetssjukhuset och cancerforskare vid Karolinska Institutet, Richard Bränström, professor i hälsopsykologi Karolinska Institutet, Sam Polesie, överläkare på hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska sjukhuset och docent i dermatologi vid Göteborgs universitet som forskar på AI-modeller vid hudcancerbedömningar, Calle Francke och Hassan Killasli, hudläkare vid Älvsjö hudmottagning.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen
Så vet du om du blir lovebombad
21.04.202655 Min.
Allt går i raketfart – intensiva känslor, stora ord och löften om evig kärlek redan från start. Det som först upplevs som smickrande och överväldigande kan också bli för mycket, och i vissa fall något att vara …
Shownotes
Allt går i raketfart – intensiva känslor, stora ord och löften om evig kärlek redan från start. Det som först upplevs som smickrande och överväldigande kan också bli för mycket, och i vissa fall något att vara uppmärksam på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Lovebombing beskrivs ofta som överdrivna kärleksförklaringar som kan få motsatt effekt hos den som tar emot dem. I det här avsnittet undersöker vi om man faktiskt kan vara för kärleksfull. Vi pratar också om villkorslös kärlek kontra prestationsbaserad kärlek – och var gränsen går för en sund mängd bekräftelse.
Medverkande:
Jenny Klefbom, barnpsykolog, Allan Linnér, psykolog, Katarina Blom, psykolog, Anna Backman Rogers, filmvetare, Karolina Sööberg & Christoffer Björestål.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Mattias Lindgren

Hier stehen die neuesten 40 von 894 Folgen. Ältere Folgen findest du im Feed des Podcasts.

Kropp & Själ

Über den Podcast

Folgen 894

Ähnliche Podcasts